värdighet för äldre
Utredningen anser att en gemensam värdegrund för äldreomsorgen
kan bidra till att tydliggöra äldre människors behov av och rätt till
värdighet när de får insatser inom äldreomsorgen.
Uttrycket värdegrund började användas allmänt i svenska
språ-ket på 1990-talet och betyder enligt Nationalencyklopedin ”de
grundläggande värderingar som formar en individs normer och
handlingar”. Det är vanligt att enskilda företag, organisationer och
institutioner formulerar en egen värdegrund som kan bestå av
etiska regler och riktlinjer för exempelvis jämställdhet, mångfald
och miljöarbete. Syftet med att formulera en värdegrund inom en
organisation är att tydliggöra de etiska värden och normer som ska
vara grunden för arbetet och styra hur en verksamhet bedrivs. Den
ska också överensstämma med lagstiftningen och bidra till en ökad
tydlighet för ledningen, de anställda, kunderna eller samhällets
medborgare.
Enligt utredningens direktiv behövs det en värdegrund även för
äldreomsorgen. Ett införande av en nationell värdegrund kommer
inte att kunna garantera den äldre värdighet men innebär ett tydligt
krav på organisationens och personalens skyldighet att utforma
äldreomsorgens innehåll så att äldre kvinnor och män i största
möjliga utsträckning kan fortsätta att leva utifrån sin identitet och
personlighet.
Flera av de yrkesgrupper som arbetar inom omsorg och vård
arbetar redan efter särskilda yrkesetiska koder. Bland medborgarna
finns det också en förväntan på att offentlig verksamhet ska leva
upp till vissa värden och normer. En värdegrund för äldreomsorgen
måste därför ta hänsyn till de befintliga yrkesetiska koderna och till
medborgarnas förväntningar.
5.2.1 Exempel på värdegrunder
I lagar och internationella konventioner m.m. finns grundläggande
värden uttryckta som utgör utgångspunkten för offentlig
verk-samhet. Dessa värden kan sägas stå för en övergripande värdegrund
för offentlig verksamhet. De konventioner som Sverige har
ratifi-cerat måste vi efterleva.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs
av FN:s generalförsamling år 1948. I dess inledande avsnitt anges
bl.a. följande:
Eftersom Förenta nationernas folk i stadgan åter har bekräftat sin tro
på de grundläggande mänskliga rättigheterna, den enskilda människans
värdighet och värde samt mäns och kvinnors lika rättigheter och har
beslutat att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under
större frihet tillkännager generalförsamlingen denna allmänna
förklar-ing (…).
I artikel 1 stadgas att alla människor är födda fria och lika i värde
och rättigheter. FN:s allmänna förklaring är inte ett juridiskt
bin-dande instrument, men i dag finns ett brett stöd för att
förklar-ingen i sin helhet accepteras som internationell sedvanerätt. Enligt
uttalanden i litteraturen har vissa artiklar också uppnått status av
tvingande rätt (jus cogens).4
I inledningen av den europeiska konventionen angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen) stadgas att de undertecknande regeringarna
som är medlemmar i Europarådet bl.a. beaktar FN:s allmänna
för-klaring om de mänskliga rättigheterna. Dessutom ska regeringarna
beakta ”att denna förklaring syftar till att trygga ett universellt och
verksamt erkännande och iakttagande av de rättigheter som där
angetts”. Europakonventionen är från 1950 och ratificerades av
Sverige 1952. Konventionen trädde i kraft, även för Sveriges del,
den 3 september 1953. Sedan den 1 januari 1995 gäller
Europa-konventionen som lag i Sverige.
4 jfr Ett rättvisare samhälle – internationella och svenska regler mot diskriminering, -
Principen om icke-diskriminering i internationell sätt av Timo Makkonen, s. 48, IOM 2003.
I vissa andra konventioner anges t.ex. att konventionsstaterna
”anser att, i överensstämmelse med principerna i Förenta
nationer-nas stadga, erkännandet av det inneboende värdet hos alla dem som
tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga
rättig-heter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen”5
I EU-stadgans avdelning 1 Värdighet artikel 1 stadgas att
män-niskans värdighet är okränkbar samt att den ska respekteras och
skyddas. I förklaringar som rör stadgan anges bl.a. följande:
Människans värdighet är inte bara en grundläggande rättighet i sig utan
utgör själva grunden för de grundläggande rättigheterna. Människans
värdighet stadfästs i ingressen till den allmänna förklaringen om de
mänskliga rättigheterna från 1948: ”Enär erkännandet av det
inne-boende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras
lika och oförytterliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och
fred i världen.” I sin dom av den 9 oktober 2001 i mål C-377/98,
Nederländerna mot Europaparlamentet och rådet, REG 2001, s. 7079,
punkterna 70–77, bekräftade domstolen att en grundläggande rätt till
människans värdighet ingår i unionsrätten.
I EU-stadgans avdelning 3 Jämlikhet artikel 25 stadgas att unionen
”erkänner och respekterar rätten för äldre att leva ett värdigt och
oberoende liv och att delta i det sociala och kulturella livet.”. I
för-klaringar som rör artikel 25 anges att den har inspirerats av artikel
23 i den reviderade europeiska sociala stadgan och artiklarna 24 och
25 i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala
rättigheter. Dessutom anges att deltagande i det sociala och
kultu-rella livet givetvis inkluderar deltagande i det politiska livet.
Den grundläggande principen i den svenska rättsordningen är
alla människors lika värde. Denna princip kommer till uttryck bl.a.
i det s.k. program- och målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 §
reger-ingsformen (RF). Där anges att den offentliga makten ska utövas
med respekt för alla människors lika värde. Bestämmelsen fungerar
dock inte som en rättsligt bindande föreskrift och en medborgare
kan inte använda bestämmelsen i en domstol. Därför är det bara
politisk kontroll som kan avgöra om staten lever upp till denna
grundläggande princip. Bestämmelse kan dock få rättslig betydelse
som tolkningsdata när olika rättsregler ska tillämpas. Principen om
alla människors lika värde uttrycks också i 1 kap. 9 §
regerings-formen. Där finns ett krav att domstolar, förvaltningsmyndigheter
5 FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och FN-konventionen om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, båda från år 1966.
och andra med uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska ta
hänsyn till allas likhet inför lagen samt arbeta sakligt och opartiskt.
I den s.k. portalparagrafen i socialtjänstlagen (2001:453; SoL) −
1 kap. 1 § − finns ytterligare ett uttryck för en övergripande
värde-grund:
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund
främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i
lev-nadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall
under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala
situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers
egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors
självbestämmanderätt och integritet.
Förutom att lagtexterna innehåller uttryck för en värdegrund finns
också värderingar och normer beskrivna i förarbeten till olika lagar
och i statens offentliga utredningar.
Ordet värdegrund förekommer inom olika samhällsområden.
Värdegrund som term infördes exempelvis i det svenska
skolväsen-det under arbetet med den nya läroplanen Lpo 94. I samtliga
läro-planer för det offentliga skolväsendet finns verksamheternas
värde-grund beskriven. Det gäller läroplan för förskolan (Lpfö98),
läro-plan för det obligatoriska skolväsendet (t.ex. grundskolan),
för-skoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och en för de frivilliga
skolformerna (t.ex. gymnasieskolan och vuxenutbildningen Lpf
94). Läroplanerna är fastställda i förordning (SKOLFS 1994:1).
Enligt läroplanerna ska skolan förmedla demokratiska värderingar
och sträva efter att låta eleverna utveckla sin förmåga att göra etiska
ställningstaganden som grundar sig på kunskaper och personliga
erfarenheter. Dessutom ska eleverna lära sig att respektera alla
människors lika värde.
6 Nationell värdegrund
Förslag: En särskild bestämmelse införs i socialtjänstlagen med
följande innehåll.
Äldre människor ska, så långt det är möjligt, kunna leva
utifrån sin identitet och personlighet.
Verksamheten ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt
liv och känna välbefinnande (värdegrund).
Till ett värdigt liv hör
• integritet såsom rätt till ett privatliv och kroppslig integritet
• möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande
• individanpassning och delaktighet i beslut och insatser
• insatser av god kvalitet
• ett gott bemötande av den äldre och dennes närstående.
Till välbefinnande hör att den äldre känner trygghet och
meningsfullhet.
I utredningens direktiv konstateras att det behövs en gemensam
och tydlig värdegrund inom äldreomsorgen. Människosyn,
värde-ringar och etiska förhållningssätt behöver göras tydliga för att
kva-liteten i den dagliga verksamheten ska utvecklas och tilliten till
äld-reomsorgen öka. Vidare konstateras att en sådan värdegrund
behö-ver delas av såväl de äldre och allmänhet som politiker, chefer och
övriga anställda.
In document
Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer
(Page 107-111)