Att tydliggöra äldreomsorg – två modeller för

effektivitet.60 Modellerna för uppföljning av kvalitetsindikatorer

inom hälso- och sjukvården speglar flera dimensioner, t.ex.

patien-ters och anhörigas erfarenheter, medicinsk kvalitet eller medicinska

resultat, tillgänglighet, kostnader och samverkan. Rapporteringen

av granskad kvalitet måste också vara återkommande för att vara så

rättvisande och heltäckande som möjligt.

3.11.3 Att tydliggöra äldreomsorg – två modeller för utveckling

Äldreomsorg uppfattas ofta som ett otydligt offentligt uppdrag

med delvis oklara åtaganden, och därför är det angeläget att här

redovisa några positiva exempel på olika åtgärder som skapar

tyd-lighet för brukarna och personalen. Exemplen är hämtade från

Storbritannien och Tyskland samt från Socialstyrelsen, SKL och tre

svenska kommuner. Sedan följer en kort redovisning av olika

sor-ters kvalitetsmärkning av varor och tjänster som ger ytterligare

exempel på hur man kan skapa tydlighet i relationen till kunden.

Med två exempel från Storbritannien och Tyskland redovisas de

bägge nationernas omfattande arbete att på delvis olika sätt

tydlig-göra samhällets krav på äldreomsorgen, men också vilka

förvänt-ningar och krav som medborgarna ska kunna ställa på

äldreomsor-gen. I bägge fallen är syftet att stödja och göra det lättare för både

brukare och personal att ta emot respektive ge omsorg och vård.

Exemplen får också visa hur viktigt det är med uppföljningar och

utvärderingar av arbetet i äldreomsorgen. I Storbritannien utmanar

Department of Health både vårdens representanter och de äldre att

förbättra äldreomsorgen genom ”The dignity challenge”. I

Tysk-land har Regeringskansliet efter flera års arbete tillsammans med ett

stort antal forskare, tjänstemän och äldre personer utarbetat

”Charter of rights”, en form av service- eller tjänstedeklaration för

människor som behöver långvarig vård.61 Syftet är att stärka de

äld-res och de anhörigas roll och legala rättigheter genom att tydliggöra

vad de rimligen kan kräva av omsorgs- och vårdinsatserna.

60 Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet 2003,

Verksamhets-uppföljning i hälso- och sjukvården genom performance indicators – exempel från andra

länder. Socialstyrelsens underlag från experter 2003.

61 German Federal Ministry of Family Affairs, Senior Citizens, Woman and Youth. German

Federal Ministry of Health. Charter of rights for people in need of long-term care and

assistance 2007.

The dignity challenge – nationella förväntningar på

äldreomsorg i Storbritannien

Department of Health i Storbritannien har startat en form av

”kampanj” där man utmanar vårdgivare, förmedlare av vård,

bru-kare och anhöriga att förbättra äldreomsorgen. Särskilt intressant

är att förbättringsarbetet fokuseras på värdighet i äldreomsorgen.

Kampanjen tydliggör de nationella förväntningarna på vad som

utmärker tjänster som respekterar värdighet. Dessutom får de äldre

och deras närstående en tydlig utmaning: dels ska de bevaka att

deras lokala service uppfyller kraven, dels förväntas de agera och

inte tolerera att tjänsterna inte uppfyller kraven. För det ändamålet

har man bl.a. tagit fram en omfattande och positivt stödjande

handledning med temat värdighet. Guiden innehåller också

själv-tester som kan användas av alla berörda.62

Department of Health sammanställde de nationella kraven på

vad man kan förvänta sig av en äldreomsorg som respekterar

vär-dighet. Sedan utmanades alla berörda att bevaka att de ansvariga

lever upp till följande tio punkter:

• Nolltolerans mot alla former av övergrepp.

• Stödja människor med samma respekt som du själv eller en av

dina familjemedlemmar förväntar sig.

• Behandla varje person som en individ genom att erbjuda

individualiserad service.

• Stödja människor i att upprätthålla en maximal nivå på

obero-ende, valfrihet och kontroll.

• Lyssna till och stödja människor i att uttrycka sina behov och

önskemål.

• Respektera människors rätt till ett privatliv.

• Se till att människor kan klaga utan rädsla för repressalier.

• Ha god kontakt med de anhöriga och se dem som

samarbets-partner.

• Stödja människor i att upprätthålla sitt självförtroende och en

god självkänsla.

• Agera för att minska människors ensamhet och isolering.

För varje punkt förklaras avsikten med densamma och det finns ett

enkelt test för att kontrollera om äldreomsorgen lever upp till

kra-ven. Dessutom finns tips och idéer hämtade från praktisk

verksam-62 Social care institute for excellence, Dignity in care, Adults´services practice guide 09,

SCIE 2006.

het. Guiden stöder en kulturförändring så att alla äldre och

anhö-riga behandlas med respekt, värdighet och ärlighet. Den omfattar

all äldreomsorg, definierar värdighet, ger tips på hur man kan

för-bättra verksamheten och den beskriver vad man som brukare kan

förvänta sig. Guiden omfattar dock inga kopplingar till

lagstift-ningen och när det gäller övergrepp är inriktlagstift-ningen endast

elemen-tär med information om hur man konstaterar att övergrepp äger

rum, vad man kan göra och hur man söker vidare hjälp.

Värdighet kan enligt guiden förstås utifrån respekt, privatliv,

självförtroende och identitet samt självständighet. De faktorer som

skyddar, stöder och underlättar värdighet ryms under tre rubriker:

• Motståndskraft som beskriver den inre styrka som hjälper äldre

att klara svåra situationer. Denna styrka kan förstärkas eller

för-svagas av personalen.

• De äldres rättigheter.

• Individuellt utformad vård.

Hot mot värdigheten är enligt guiden främst åldersdiskriminering

och övergrepp. I en undersökning som Department of Health lät

genomföra 2006 redovisas faktorer som enligt de äldre påverkar

värdighet: Respekt, kommunikation, möjligheter att delta,

själv-ständighet, en privat sfär, hygien och personlig framtoning,

mål-tider, klagomål, skvaller och övergrepp.

Långvariga behov av omsorg och vård – ett exempel från

Tyskland

”Charter of rights” är en detaljerad ”rättighetskatalog” eller

tjäns-tedeklaration som vänder sig till alla åldersgrupper, även till

personer och organisationer som är ansvariga för långvarig vård.

Avsikten är att stödja förbättringsarbetet inom vården. Några

ansvariga organisationer och institutioner har redan med framgång

börjat implementera innehållet i denna katalog. I regeringskansliets

material betonas att det avgörande för att gå från ord till handling

är att alla berörda sluter upp kring intentionerna med och

inne-hållet i katalogen. För att sätta kraft bakom initiativet har man

eta-blerat ett samordningskontor på forskningscentret ”German

Cen-tre of Gerontology”. De rättigheter som tas upp i det tyska

materi-alet är till stor del hämtat från flera internationella och europeiska

texter. Särskilt gäller det ”The European Social Charter” och ”EU

Charter of Fundamental Rights”.

Enligt den tyska rättighetskatalogen har var och en har rätt till

följande:

• Hjälp till självhjälp för att kunna leva så oberoende som möjligt.

• Skydd mot alla former av fysiska och mentala hot.

• Ett privatliv.

• Kvalificerad omvårdnad, stöd och behandling som är

skräddar-sydd efter personernas behov.

• Full information om möjligheterna att få rådgivning, stöd och

behandling.

• Kontakt med andra personer och att få delta i samhällslivet.

• Få leva i enlighet med sin egen kultur och trosuppfattning samt

att få utöva sin religion.

• Få palliativ vård och att få dö med värdighet.

Det tyska exemplet skiljer sig något från det engelska exemplet

”The dignity challenge” genom att huvudmålgruppen här är

med-borgare i alla åldrar. I det skriftliga materialet talar man direkt till

den enskilde personen även om syftet också är att fungera som

riktlinjer och stöd för omsorgs- och vårdgivare. Både det engelska

och det tyska exemplet illustrerar viljan att nationellt stimulera och

ställa krav på förbättringsarbetet inom omsorg och vård, genom att

använda varianter på nationella värdegrunder. Gemensamt i bägge

länderna är idén att det måste finnas en nationell uppslutning kring

vissa grundläggande värden.

3.11.4 Kvalitetsdeklarationer, omsorgs- och tjänstegarantier

In document Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer (Page 77-80)