Förbättrat stöd för den enskilde

att ditt klagomål kommer att behandlas seriöst och att du blir

kon-taktad och får träffa en ansvarig inom en vecka”.5

Alla synpunkter som framförs är inte kritiska och negativa. Många

äldre och deras närstående framför sin uppskattning över den

om-sorg och vård som den enskilde får. För äldreomom-sorgen saknas det

nationella data om brukartillfredsställelse men många lokala studier

har gjorts som visar att äldre i allmänhet är nöjda med de insatser

som ges.6 Även om brukarnöjdhet är ett trubbigt mått så kan det

vara värdefullt att granska vad denna nöjdhet består i. De positiva

synpunkterna kan fungera som goda exempel och därmed bidra till

förbättring och utveckling.

Det är oklart om inkomna synpunkter, beröm och klagomål

systematiskt granskas, bearbetas och sammanställs så att slutsatser

kan dras i syfte att använda erfarenheterna för att förbättra kvaliteten

i omsorgen och vården av äldre. Detta gäller både för lokal och

nationell nivå.

Omhändertagandet av framförda åsikter behöver därför utvecklas

så att klagomål inte bara rättas till gentemot den enskilde utan också

kommer att utgöra underlag för mer generella utvecklingsarbeten.

Dessutom behöver de positiva synpunkterna samlas in, dokumenteras,

och spridas. Detta arbete kan förslagsvis genomföras i form av

självvärdering, lokalt på varje boende eller i hemtjänstgruppen. Det

är också betydelsefullt att på kommun- eller kommundelsnivå dra

mer generella slutsatser av den genomförda självvärderingen. Hur

väl utföraren klarar av att hantera synpunkter och klagomål,

syste-matisera och dra lärdomar av detta kan ingå som en del i den

föreslagna värdegrundsmärkningen (kapitel 15

”Värdegrundsmärk-ning”).

11.3.2 Förbättrat stöd för den enskilde

Om den enskilde själv inte kan eller vill framföra sina synpunkter

eller klagomål kan närstående, god man eller eventuell förvaltare

göra det antingen direkt till berörd personal eller till närmaste

arbets-ledare. Detta förutsätter naturligtvis att den som ska tala för någon

annan har god kännedom om dennes synpunkter. Risk finns alltid

att ställföreträdaren lägger in sina egna synpunkter i det som

fram-5 Omsorgsgaranti – ett gott bemötande, Helsingborgs stad.

förs. Svåra situationer kan uppstå om närstående framför synpunkter

och önskemål som inte stämmer överens med den äldres.

Särskilda svårigheter innebär det för de äldre som saknar

när-stående, som har sina anhöriga på långt geografiskt avstånd eller som

av olika skäl har ringa eller bruten kontakt med sina anhöriga och

som därmed inte har någon person som kan vara till stöd och hjälp

i olika sammanhang. För de personer som på grund av sitt

hälso-tillstånd t.ex. demenssjukdom inte har förmåga eller har bristande

förmåga att uttrycka egna önskemål är det naturligtvis extra viktigt

att den närstående eller ev. utsedd god man verkligen känner till den

äldres tidigare levnadssätt, är lyhörd och empatisk samt har vilja och

förmåga att tolka den äldre personens önskemål.

Nedan följer ett antal olika utvecklingsinsatser som syftar till att

direkt eller indirekt stärka den enskildes möjligheter till inflytande.

Utveckling av funktionen som god man

Tingsrätten förordnar om godmanskap enligt 11 kap. 4 § FB och

utser i samband därmed god man. Ett antal kommuner uppger att

det är svårt att rekrytera gode män. Det kan ta alldeles för lång tid,

upp till sex månader, att hitta en lämplig person som är villig att åta

sig uppgiften. Detta blir naturligtvis försvårande vid omsorgs- och

vårdplanering, vilket innebär att den äldre inte får tillgång till något

personligt stöd och därmed riskerar minskade möjligheter till

in-flytande över besluten. För biståndshandläggaren och annan

omsorgs-personal kan arbetsuppgifterna bli onödigt betungande och de beslut

som fattas kan upplevas otillfredsställande om det råder osäkerhet

om den äldres synpunkter. Detta blir särskilt påtagligt när det rör

en person med bristande förmåga att uttrycka sig t.ex. en person

med demenssjukdom.

Funktionen god man behöver därför utvecklas och möjligheterna

att temporärt tillsätta god man i avvaktan på att en mer permanent

lösning uppnås bör övervägas. Detta skulle kunna ske genom någon

form av jourhavande god man.

Utredningen väljer dock att inte lägga några konkreta förslag

an-gående jourhavande god man. Huvudskälet för detta är att en tidigare

utredning behandlar funktionen som god man och möjligheten att

utse en sådan interimistiskt.7 Denna utredning är för närvarande under

beredning och värdighetsutredningen finner det därför lämpligast att

7 SoU 2004:112 Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna.

enbart framföra behovet av att i vissa fall och för kortare period med

förenklade rutiner utse god man.

Nätverk för god man

En problematik rör synen på vad en god man har för uppdrag. I vissa

fall handlar det om enkla ekonomiska uppgifter t.ex. att betala löpande

räkningar och att göra enklare inköp. I andra fall finns ett stort socialt

engagemang och den gode mannen erbjuder socialt stöd, umgänge,

aktiviteter och kontakter utanför bostaden. En god man med den

senare funktionen har givetvis en hel del kunskap om den enskilde

som är värdefulla vid omsorgs- och vårdsituationer. Om förhållandet

mellan den äldre och den gode mannen är gott och förtroendefullt

kan den gode mannen utgöra ett välbehövligt stöd för den äldre

och bidra till att den enskilde har inflytande över omsorgen.

Det finns alltså behov av att utveckla modeller för att stödja gode

män i deras uppdrag. Det kan vara i form av nätverk,

kompetens-utveckling, mindre arbetsgrupper eller på andra sätt som kommunen

finner lämpligt. Syftet med detta är att ge gode män stöd i deras

uppgift och inspirera till att utveckla funktionen så att fler sociala

aktiviteter ingår. Stor lyhördhet och respekt för den äldres

önske-mål härvidlag är givetvis av största vikt.

Möjlighet att själv välja kontaktman

Många kommuner och enskilda utförare utser inom personalen en

särskild kontaktman för varje brukare. Det är oftast möjligt att byta

kontaktman om den äldre så önskar. Detta är i sig gott, men inte

tillräckligt. Möjligheten för den äldre att välja vem i personalgruppen

som har ett särskilt ansvar för hans eller hennes omsorg och vård

behöver stärkas. Många omsorgs- och vårduppgifter är av mycket

intim karaktär och kräver respekt och tillit mellan personal och den

enskilde. Att själv få bestämma vem som är ansvarig för den dagliga

omsorgen och som därmed oftast sköter insatserna förstärker

möjlig-heten till ett värdigt liv. Det kan handla om viljan att bli omskött av

någon med samma kön, någon som talar det egna modersmålet

eller bara någon som individen tycker bättre om eller känner större

förtroende för.

Varje brukare bör ha möjlighet att själv välja vem ur arbetslaget

som man önskar ha som kontaktman. Däremot är det knappast

möjligt att lagfästa detta eftersom det skulle komma i konflikt med

arbetsrättsliga och kommunalrättsliga regler. Så långt det är möjligt

bör dock den äldres önskemål om kontaktman tillgodoses. Möjlighet

att byta kontaktman ska också kunna ske utan att den enskilde

behöver uppge skäl för bytet.

Kommuner och enskilda utförare måste informera de äldre och

deras närstående om möjligheten att välja och rätten att vid behov

byta kontaktman. Detta kan ske genom tydlig information till och i

samtal med den äldre och dennes närstående eller på andra sätt som

utföraren finner ändamålsenligt. Vald kontaktman kan t.ex. antecknas

i omsorgs- och vårdplanen, så att denna fråga kommer upp i

sam-band med utvärdering av planen.

En möjlighet som den ovan beskrivna kan, förutom att stärka den

enskildes möjlighet till inflytande, också fungera som kvalitetshöjare

av omsorgen. Den eller de i personalen som oftare önskas som

kontaktman kan bistå andra i deras utveckling dvs. genom att lära

av varandra.

Biståndsbeslut om formellt utsedd kontaktperson

Bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av kontaktperson som sägs i 3 kap.

6 § tredje stycket SoL beslutas mycket sällan för äldre. Vanligast är

att kontaktperson utses för personer med psykiska problem eller

för barn och unga med sociala problem. Syftet är att förstärka

normaliteten och att bidra till ett socialt liv. Inget hindrar

emeller-tid att redan med gällande regler kunna utse kontaktperson till

äldre med stöd av den angivna bestämmelsen.

Att få leva ett gott liv, känna välbefinnande och få behålla sina

vanor kan utgöra aspekter på ett värdigt liv. En formellt utsedd

kontaktperson kan medverka till att den äldre får möjlighet att

fortsätta att leva ett rikt och värdigt liv även om ett antal

funk-tioner är nedsatta. Många äldre saknar närstående som kan underlätta

kontakten med äldreomsorgen. En utsedd kontaktperson enligt ovan

kan då vara ett sätt att stödja individens rätt att få en omsorg och

vård som vilar på den nationella värdegrunden.

Äldres möjlighet att göra sin röst hörd kan vara inskränkt på grund

av sjukdom och/eller funktionsnedsättning men också genom den

beroendeställning som den äldre personen har. En oberoende, formellt

utsedd kontaktperson vars uppdrag är att bistå i sociala sammanhang

kommer troligtvis att lära känna den äldre väl. Om förhållandet är

gott och förtroendefullt bör kontaktpersonen kunna framföra den

enskildes kritiska synpunkter, vilket skulle kunna bidra till att stärka

den äldres ställning.

Socialtjänstlagen ger redan nu möjlighet att besluta om bistånd i

form av kontaktperson för den äldre. Det bör noteras att eftersom

kontaktpersonen utses genom biståndsbeslut, kan denna person inte

bistå den enskilde under utredning efter ansökan om bistånd, dvs.

innan beslut om insatser har fattats för den enskilde8. Efter

bistånds-beslut om kontaktperson kan naturligtvis denna person bistå i

sam-band med samråd eller om nytt biståndsbeslut behöver fattas (se

även kapitel 12 ”Fokus på resultat av insatserna”).

Det är angeläget att kommuner i högre grad erbjuder äldre att få

en formellt utsedd kontaktperson. Om fler äldre ges möjlighet att

ha en särskild kontaktperson stärker detta den äldres inflytande över

sin egen vardag och bidrar till att han eller hon kan leva ett gott och

värdigt liv.

Nytt biståndsbeslut under pågående verkställighet

Det är inte ovanligt att förhållandena för den äldre ändras snabbt,

vilket innebär att ett biståndsbeslut under pågående verkställighet

kan behöva kompletteras eller ändras. Det kan också vara så att det

efter en tid visar sig att biståndshandläggaren och den äldre personen

missförstått varandra och att de behov och önskemål som den äldre

beskrivit har konkretiserats i insatser som inte var vad han eller hon

tänkt sig. Enligt praxis i många kommuner kan insatserna ofta ändras

inom ramen för biståndsbeslutet, vilket är både praktiskt och flexibelt.

Även om det redan nu finns en skyldighet för nämnden att på ansökan

fatta ett nytt beslut om bistånd är det inte alltid den enskilde har

det klart för sig eller blir informerad om detta. En konsekvens av

detta är då att om inget nytt beslut fattas ingen formell möjlighet

finns att överklaga.

Inom ramen för nuvarande lagstiftning är det möjligt att i än

högre grad erbjuda möjlighet till samråd mellan den äldre och, om

han eller hon önskar, dennes närstående och biståndshandläggaren.

Samrådet kan mynna ut i en modifiering av tidigare beslut eller att

8 Utredningen har inte berört frågan om möjligheten att i enskilda biståndsärenden kunna

erhålla rättshjälp.

ett nytt beslut fattas. Det är viktigt att biståndshandläggaren bidrar

till att den äldre och de närstående är medvetna om möjligheten att

få ett nytt beslut och därmed också möjlighet att överklaga beslutet.

Om uppföljning och utvärdering av biståndsbeslut (kapitel 12

”Fokus på resultat av insatserna”) genomförs med någorlunda täta

intervall ges ytterligare en möjlighet att vid behov fatta nytt

bistånds-beslut som är bättre anpassat till den äldres nya situation.

In document Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer (Page 151-156)