också i Socialstyrelsens tillsynsrapport från 2005. Där konstateras
att det fortfarande finns flerbäddsrum vilket innebär att de äldre
har mycket små möjligheter till en privat sfär. Möjligheterna till
sociala aktiviteter är också ett utvecklingsområde. Enligt
Social-styrelsens tillsynsrapport är det ovanligt att äldre beviljas hjälp med
sociala aktiviteter. Dessutom är det svårt att få en sådan hjälpinsats
utförd även om det finns ett beslut om det. Personlig omvårdnad
prioriteras före serviceinsatser.4
Mötet mellan den som söker hjälp av kommunen, handläggarna
och de närstående har studerats.5 Genom att fokusera på
bistånds-processen synliggörs hur kommunerna stödjer de närstående.
Resultaten sammanfattas som att äldre och deras närstående
riske-rar att inte få ett personligt och professionellt bra bemötande. De
kan bli förbisedda och får inte den hjälp de behöver. När det gäller
bemötandet av de närstående innehåller äldrevårdsutredningen ett
antal studier där närstående intervjuats. Studierna visar att de
när-stående upplevde sig ha mycket små möjligheter att medverka i
vårdplaneringen och att deras kunskaper och erfarenheter sällan tas
tillvara.6
6.4 Värdegrundsbegreppens användning i
lagstiftningen
6.4.1 Socialtjänstlagen och dess förarbeten
Utredningens förslag om en nationell värdegrund innebär att
verk-samheten ska inriktas på att äldre människor får leva ett värdigt liv
och känna välbefinnande. I nuvarande socialtjänstlag används dock
inte uttrycket värdigt liv eller välbefinnande. Värdigt liv har enligt
värdighetsutredningen samband med en persons värdighet och
ordet värdighet används i socialtjänstlagens förarbeten.7
År 1991 antog Förenta Nationernas 46:e generalförsamling en
resolution (nr 46/91) som innehåller en deklaration med principer
för äldre personer. I deklarationen anges knappt tjugo principer
som föreslås vara vägledande vid utformandet av nationella
pro-gram. Huvudrubrikerna i deklarationen är Independence,
Partici-4 Socialstyrelsen 2006, Social tillsyn 2005 Resultat av länsstyrelsernas tillsyn.
5 Johansson Lennarth; Anhörig – omsorg och stöd, Studentlitteratur 2007.
6 SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård, betänkande från Äldrevårdsutredningen, Fritzes,
Stockholm 2004.
pation, Care, Self-fulfilment och Dignity (oberoende, deltagande,
vård, självförverkligande och värdighet). Dessa principer kom att
ligga till grund för de nationella mål för äldrepolitiken som
reger-ingen föreslog i propositionen Nationell handlingsplan för
Äldre-politiken (prop. 1997/98:113 s. 59), även om de först anpassades
till svenska förhållanden och svenskt språkbruk. I den nämnda
propositionen användes termen värdighet inom äldreomsorgen (a.
prop. bl.a. s. 56 ff.) samt även i skrivelsen Uppföljning av den
Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (skr. 2002/03:30 s.
26 ff.), i propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och
omsorg om äldre (prop. 2005/06:115 s. 107).
I den s.k. portalparagrafen, 1 § i den dåvarande socialtjänstlagen
(1980:620), och nuvarande 1 kap. 1 § tredje stycket SoL, stadgas att
verksamheten ska bygga på respekt för människornas
självbestäm-manderätt och integritet. I prop. 1979/80:1 del A (s. 208) anförs
bl.a. följande:
/…/ I den föreslagna socialtjänstlagens inledande portalparagraf heter
det också att verksamheten skall bygga på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet, liksom att den skall inriktas på att
frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Som en
all-män riktlinje anges det vidare i lagförslaget att socialnämndens insatser
för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med
honom.
Det innebär att frivillighet och självbestämmande skall vara vägledande
vid handläggningen av enskilda ärenden inom socialtjänsten.
Frivillig-het och självbestämmande skall gälla vid såväl vård och
behandlings-insatser som andra av socialtjänsten förmedlade sociala behandlings-insatser. /…/
I författningskommentaren (a. prop. s. 522 f.) till dåvarande 1 §
hänvisades till dåvarande 9 § (se nuvarande 3kap. 5 § första stycket
SoL att socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och
genomföras tillsammans med honom. Bestämmelsen som riktas till
socialarbetarna anger klart och tydligt att socialtjänsten inte får
vidta insatser ”över huvud” på klienten. I dåvarande 18 §
social-tjänstlagen (1980:620) stadgades att socialnämnden ska verka för
att äldre människor ska kunna leva och bo självständigt och ha en
aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (jfr
nuva-rande 5 kap. 4 §). I författningskommentaren (a. prop. s. 533)
anförs bl.a. följande:
I paragrafen anges syftet med socialtjänstens insatser för de äldre. De
grundläggande kraven på självbestämmande och normalisering läggs
fast. Socialnämnden skall genom sina insatser ge de äldre valfrihet.
Nämnden skall skapa förutsättningar för att äldre människor som
öns-kar det kan bo kvar i sin invanda miljö. Samtidigt skall nämnden
med-verka till att bryta isolering och öppna möjlighet för de äldre till
kon-takter med anhöriga och andra och till att även i övrigt ta del i
gemen-skapen i samhället. /…/
I propositionen Äldreomsorg inför 90-talet (prop. 1987/88:176 s.
23 f.) framförde departementschefen bl.a. följande:
Det finns tre grundläggande principer för samhällets service och vård
till äldre som jag här särskilt vill lyfta fram.
Den första principen gäller människors rätt att själva bestämma och
att få behålla sin integritet och identitet. Detta innebär att en människa
som uppnått hög ålder inte i första hand är gammal utan en individ
med ett unikt liv bakom sig, med sin egen uppfattning om och en
självklar rätt att besluta om hur hon vill leva sitt fortsatta liv.
Detta måste respekteras och vara vägledande både vid planering av
resurser och i det dagliga service- och vårdarbetet. /…/
Den andra principen är att människor måste ges förutsättning att få
känna sig trygga. Trygghet är i hög grad en subjektiv upplevelse. Det
är den enskilde som själv kan avgöra under vilka förhållanden hon
känner sig trygg. För många är därvid närheten till anhöriga och
gran-nar eller till personal dygnet runt av avgörande betydelse. Det är
ange-läget att kommuner och landsting särskilt beaktar detta vid
utform-ningen av sina insatser för äldre. Vidare är kontinuiteten i kontakten
mellan personalen och den vårdade mycket viktig.
Den tredje principen som jag vill lyfta fram är valfriheten. Människor
skall inte när de blir gamla behöva vidkännas begränsningar i
möjlig-heterna att utforma sitt eget liv, att välja bostad och att kunna delta
aktivt i samhällslivet. Människor måste också kunna påverka innehållet
i och utformningen av samhällets service och vård.
I dåvarande 7 a § socialtjänstlagen (1980:620), nuvarande 3 kap. 3 §
första stycket SoL, stadgades att insatser inom socialtjänsten skall
vara av god kvalitet. I propositionen (prop. 1996/97:124 s. 52 f.)
anförs bl.a. följande:
För att uppnå god kvalitet i Socialtjänsten krävs enligt Regeringens
bedömning en rad ingredienser såsom rättssäkerhet, den enskildes
medinflytande och en lätt tillgänglig vård och service. En väl
funge-rande arbetsledning och en lämplig sammansättning av ett arbetslag är
andra faktorer som kan ge förutsättningar för en god kvalitet. Att
socialtjänsten använder sig av ett genomtänkt arbetssätt är en del av
kvaliteten, vilket understryker behovet av uppföljning och utvärdering
av olika insatser.
Regeringen vill i detta sammanhang rikta särskild uppmärksamhet
mot frågor om bemötandet av enskilda inom socialtjänsten. En
väsent-lig del av de insatser som utförs inom socialtjänstens individ- och
familjomsorg syftar till att stödja en förändring i den enskildes
livs-situation. Kärnan i det sociala arbetet är själva klientarbetet och då
främst det som sker i mötet mellan socialarbetare och klient. En
för-troendefull samverkan mellan den enskilde och socialtjänstens
perso-nal och respekten för den enskildes personliga integritet är därför av
stor betydelse för kvaliteten. Det är väsentligt att socialtjänsten visar
lyhördhet och inlevelseförmåga i den enskildes förhållanden samt att
denne har insyn i och ett reellt inflytande över de insatser som ges.
/…/
Vidare anförs i propositionen på s. 53 följande:
Socialtjänstens verksamhet för äldre skall präglas av respekt för den
enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Detta
förutsätter att omsorgs- och vårdinsatser utformas utifrån den
enskil-des individuella behov, förutsättningar och önskemål. Grundläggande
för en individuell utformning av insatserna är en professionell och
rättssäker behovsbedömning och att den enskilde får information om
socialtjänstens möjligheter till stöd och hjälp. God kvalitet i
äldre-omsorgen innebär att vid behovsbedömningen och i det dagliga arbetet
uppmärksamma behov av sådana insatser som kan underlätta den
dag-liga livsföringen t.ex. hjälpmedel, bostadsanpassning och
rehabiliter-ing. En viktig kvalitetsaspekt inom äldreomsorgen är också att
inbe-gripa anhöriga i vårdplaneringen och erbjuda dem stöd i olika former.
En väl fungerande samverkan inom socialtjänstens olika verksamheter
och tillsammans med andra berörda organ i kommunen har stor
bety-delse för kvaliteten i äldreomsorgen. En sådan samverkan kan handla
om allt från socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen till ett väl
integrerat medicinskt och socialt synsätt i det dagliga vårdarbetet. /…/
God kvalitet i omsorg och vård av äldre förutsätter att den enskilde
och/eller dennes företrädare ges ett verkligt inflytande över insatsernas
utformning. Dessa bör planeras och genomföras i en förtroendefull
samverkan med den enskilde och/eller dennes företrädare. Ett reellt
inflytande handlar också om bemötande och om respekt för vars och
ens särart, vilja och önskemål. Ett gott bemötande kräver kunnighet,
lyhördhet, inlevelseförmåga och empati – ett medvetet
förhållnings-sätt. En av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå god kvalitet i
omsorgen om äldre är tillgången till personal med lämplig utbildning
och kompetens samt ett tydligt och engagerat ledarskap. Genom att
fortlöpande beakta behovet av kompetensutveckling stärks
möjlig-heterna att hålla en god kvalitet i socialtjänstens olika verksamheter.
6.4.2 Värdegrund i gällande socialtjänstlag
Som tidigare anförts anser utredningen att en värdegrund för
äldre-omsorgen tydligare bör framgå av socialtjänstlagen. Värdegrunden
bör innehålla en del som handlar om värdigt liv, som i sin tur kan
hänföras till begreppet värdighet, och en del som handlar om
väl-befinnande. Värdigt liv finns inte omnämnt direkt i någon lagtext
men nämns bl.a. i flera av de förarbeten som angivits ovan.
Utredningen bedömer att värdighet i viss mån omfattas av
begrep-pet integritet, men utredningen anser att värdighet är ett mer
omfattande begrepp och att integritet kan vara en beståndsdel i
detta.
Utredningen anser att värdegrunden bör täcka termerna värdigt
liv och välbefinnande, och gemensamt för termerna är att det i
förarbetena till socialtjänstlagen inte finns någon tydlig definition
av dessa. I förarbetena finns dock en viss vägledning kring orden
självbestämmande och integritet. Utgångspunkten är att den äldre
själv ska få bestämma över sin situation.8 Det är också klart att
socialtjänstens personal inte får fatta några beslut ”över huvudet”
på klienten.9 När det gäller kravet på god kvalitet får termerna en
något tydligare innebörd. Omsorg och vård ska utformas utifrån
människors individuella behov, förutsättningar och önskemål.
Dessutom ska den enskilde personen ha ett reellt inflytande vilket
förutsätter respekt för människors särart, vilja och önskemål.10
Utredningen menar att det är viktigt att precisera termernas
innebörd. Det är svårare att använda dessa begrepp om det inte
finns några förtydliganden av dem eller vägledningar i hur termerna
ska förstås och användas i praktiken. Bristerna i de äldres
möjlig-heter till ett värdigt liv och till välbefinnande kan delvis bero på att
det är svårt att tillämpa otydliga termer. Det saknas även konsensus
kring hur begreppet värdighet ska förstås och användas, vilket
också framgår av t.ex. den genomgång av termernas användning i
utredningar och andra styrdokument som gjordes i etikbilagan till
utredningen Senior 2005.11
Kraven på ett värdigt liv och välbefinnande kan delvis utläsas
och tolkas av socialtjänstlagen och dess förarbeten, men trots det
kan utredningen konstatera att det saknas en tydligt formulerad
värdegrund. Utredningen anser att det behövs en bestämmelse som
vid sidan av de redan gällande reglerna förtydligar vilka begrepp
som bör ingå i värdegrunden för äldreomsorgen. Om en sådan
8 Prop. 1979/80:1 s. 522.
9 A a s. 528.
10 A a s. 528.
bestämmelse införs blir det tydligt att äldreomsorgen ska bygga på
en särskild värdegrund.
In document
Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer
(Page 127-132)