Enligt utredningen bör värdighet för äldre kvinnor och män vara
att så långt som möjligt kunna leva utifrån sin identitet och sin
per-sonlighet även den dag det blir aktuellt med insatser från
äldre-omsorgen. Med identitet avses en medvetenhet om sitt jag, dvs. att
kunna bestämma över sina tankar och handlingar och att i grunden
vara densamma trots förändringar som inträffar under livet.
Iden-titeten består även av en medvetenhet om den egna personligheten,
dvs. om innehållet i alla erfarenheter under livet som format
per-sonligheten. Med personlighet avses helheten av de psykiska
egen-skaper som utmärker en person.1 Termen identitet har en något
bredare betydelse än termen personlighet och begreppen har delvis
olika innebörd även om personlighet uppfattas som en del av
iden-titeten. Utredningen anser att båda begreppen är viktiga för att
beskriva jaget, dvs. upplevelsen av den egna personen. Därför har
utredningen valt att lyfta fram båda begreppen.
Utredningen anser att det behövs ett nytt sätt att se på äldre
människor och på åldrandet. Utredningen vill bidra till ett
per-spektivskifte i synen på äldre nämligen att ålderdomen är ett
natur-ligt förlopp där samhällets uppgift blir att stödja den äldre till att
kunna leva sitt liv utifrån vem han eller hon är. Äldre människor
ska inte behöva göra avkall på sin identitet eller personlighet bara
för att det uppstår behov av stöd, omsorg och service.
Utredningen anser att äldreomsorgen idag i allt för hög grad
använder standardiserade utbud och alltför ofta underlåter att ta
hänsyn till sociala behov. Inte överallt och inte alltid. Det finns
många goda exempel på individanpassad äldreomsorg. Den
nu-lägesbeskrivning utredningen gjort visar dock på att det kan finnas
en oförmåga att se den äldre och anpassa insatserna efter den unika
individen och hans eller hennes behov. Värdighet i betydelsen att
en människa även vid hög ålder ska ha rätt att leva sitt liv utifrån sin
identitet och personlighet innebär att han eller hon ska få stöd för
att behålla sina intressen och vanor. En konsekvens av detta synsätt
är att äldreomsorgen behöver betona det sociala innehållet i sina
verksamheter så att äldre kvinnor och män kan uppleva
menings-fullhet och livslust.
För att tillgodose behovet av värdighet i denna betydelse
bedö-mer utredningen att det måste finnas ett medvetet förhållningssätt
inom äldreomsorgen som både tar hänsyn till individens behov av
ett värdigt liv och till välbefinnande i tillvaron. Insatserna ska
där-för utformas utifrån ett sådant synsätt.
5.1.1 Värdighet som begrepp
Utredningens uppdrag är att öka förutsättningarna för att äldre
behandlas och bemöts med värdighet. Begreppet värdighet och hur
ordet används i denna utredning behöver därför förklaras och
tyd-liggöras.
Ordet värdighet kan ha flera olika betydelser. Inom ramen för
ett EU-projekt har Lennart Nordenfelt, professor i hälso- och
sjukvårdens teori och etik vid Linköpings universitet, klargjort
några olika betydelser.2
I en betydelse är människans värdighet detsamma som
männi-skovärdet. Enligt Nordenfelt har alla människor denna värdighet i
samma utsträckning och den kan inte gå förlorad under årens lopp.
Detta innebär främst att alla har samma mänskliga rättigheter,
vil-ket även uttrycks i FN:s deklaration om de mänskliga
rättig-heterna. Den första artikeln har följande lydelse: ”Alla människor
är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med
förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av
broderskap.”
En annan värdighetsterm är meritvärdighet. En sådan värdighet
är beroende av en persons formella eller informella hierarkiska
ställning och status i samhället.
Värdighet kan enligt Nordenfelt också komma till uttryck
genom en persons moraliska resning. Den moraliska resningens
värdighet skapas genom attityder och handlingar och den uttrycker
både självrespekt och aktning för andra. En person kan ha
vari-erande meritvärdighet och värdighet genom moralisk resning, men
värdighet i betydelsen människovärde kan inte graderas.
En annan betydelse av värdighet är den personliga identitetens
värdighet. Centrala nyckelord i detta värdighetsbegrepp är
integri-tet, självbestämmande samt fysisk och kulturell identitet. Denna
form av värdighet kan reduceras, skadas och till och med gå
för-lorad på grund av sjukdom, olyckor eller andra människors
hand-lande.
Med utgångspunkt i de ovanstående fyra
värdighetsdefini-tionerna har Erik Blennberger, teologie doktor i tro- och
livsåskåd-ningskunskap och forskningsledare vid Ersta Sköndal Högskola,
föreslagit att det Nordenfelt kallar den personliga identitetens
vär-dighet i stället ska delas upp i två termer:
• Ett värdigt liv eller integritet (som en rättighet).
• Självidentitetens värdighet (som är beroende av personens egen
självkänsla).
I betänkandets bilaga 4 ”Värdegrund för äldreomsorgen – underlag
och kommentarer” finns en utförligare beskrivning av olika
aspek-ter av begreppet värdighet.
Utredningen har valt att använda Nordenfelts och Blennbergers
definitioner av värdighet. Främst används termen värdighet i
bety-delsen av det unika värde varje människa har bara genom att vara
människa samt den personliga identitetens värdighet, dvs. den
vär-dighet som är kopplad till den egna identiteten. Värvär-dighet som en
rättighet kan också kallas för rätten till ett värdigt liv.
Ett värdigt liv innebär en serie värdighetsaspekter som en
per-son kan anses ha rätt till bara genom att tillhöra ett visst samhälle
med dess resurser och ideal. Utredningen anser att följande sex
aspekter hör till ett värdigt liv:3
• Integritet såsom rätt till ett privatliv och kroppslig integritet
• Självbestämmande
• Individanpassning
• Delaktighet
• Insatser av god kvalitet
• Gott bemötande
För att visa respekt för människors integritet kan samma aspekter
behöva beaktas som för ett värdigt liv. Om någon av dessa
värdig-hetsaspekter saknas kan detta innebära en kränkning av en persons
integritet. Integritet kan ibland jämställas med ordet värdighet men
används ofta i den snävare betydelsen rätt till en privat sfär. Det
innebär bland annat att vissa personuppgifter inte är allmänt
till-gängliga och att den äldre kan bestämma i frågor som rör den
kroppsliga omsorgen, dvs. en rätt till kroppslig integritet. Integritet
är ett mångtydligt ord vilket försvårar diskussionerna. Därför anser
utredningen att termen värdighet bör användas framför integritet
som den övergripande termen i en värdegrund.
5.1.2 Värdigt liv och välbefinnande – utgångspunkter för
äldres värdighet
De ovan angivna aspekterna som enligt utredningen ingår i rätten
till ett värdigt liv är viktiga förutsättningarna för att äldre personer
ska kunna leva på det sätt de själv önskar och i enlighet med sin
identitet och personlighet. Välbefinnande kan vara ytterligare en
förutsättning för den äldres möjlighet att kunna leva i enlighet med
sin identitet och personlighet med bibehållen mänsklig värdighet.
3 Bilaga 4.
Med välbefinnande bör menas att personen känner trygghet och
meningsfullhet. Eftersom välbefinnandet grundar sig på personens
känslor är det naturligtvis ingenting som äldreomsorgen kan utlova
eller garantera. Däremot anser utredningen att äldreomsorgen kan
skapa förutsättningar för och bidra till den äldres välbefinnande.
För att tillgodose behovet av värdighet i betydelsen att en människa
även vid hög ålder ska ha rätt att leva sitt liv utifrån sin identitet
och personlighet anser utredningen således att det måste finnas ett
medvetet förhållningssätt inom äldreomsorgen som både tar
hän-syn till individens behov av ett värdigt liv och till välbefinnande i
tillvaron.
In document
Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer
(Page 103-107)