Brister i äldreomsorgens värdegrund

heterna är delvis olika men de framgångsfaktorer som lyfts fram är

gemensamma. En grundläggande fråga till de anställda är: ”Skulle

du själv, som nu är anställd, vilja bo här när du blir gammal och

behovet uppstår?” För att verksamheten ska uppskattas av de äldre

krävs att den genomsyras av respekt och genuin omtanke om de

äldre enligt chefen för Andreas Ands Minne. Omsorgspersonalen

ska koncentrera sig på det omsorgsarbete de är bäst på. Av det

skälet övertar annan personal än omsorgspersonalen vissa

uppgif-ter. Några exempel på detta är att städning sköts av andra,

perso-nalrum tas bort för att öka umgänget mellan personal och de äldre

och administration minimeras. Fokus ligger i stället på de äldre och

varje individs specifika intresse och behov av en innehållsrik vardag.

Detta innebär de äldre så ofta som möjligt får komma ut i

träd-gården för att plocka blommor eller vara med och skala potatis i

köket. På äldreboendet Lotte arrangeras varje år en resa för de

boende för att de ska få komma ut och se en annan miljö.

Gemen-samt för de båda äldreboendena är att de äldre lever längre än

genomsnittet, att personalomsättningen är mycket låg samt att

sjukfrånvaron är minimal. Med andra ord trivs både de äldre och

personalen. Den låga sjukfrånvaron leder också till besparingar som

används för sociala evenemang för de äldre och för personalen.

Dessa båda äldreboenden präglas enligt utredningens

bedöm-ning av chefens brinnande engagemang för att skapa ett

äldre-boende där de äldre ska få leva sin sista tid med värdighet och med

ett meningsfullt innehåll. Även i Emmaboda kommun med sitt

aktiva värdegrundsarbete framhålls att det gäller att hitta eldsjälar

som driver utvecklingen framåt.25

3.8.1 Brister i äldreomsorgens värdegrund

Trots det pågående värdegrundsarbetet visar bl.a. sociala

tillsyns-rapporter och utredningar att det fortfarande finns generella brister

inom äldreomsorgen när det gäller de grundläggande värderingarna

och förhållningssätten. En orsak kan vara brist på arbetsledning. I

Socialstyrelsens rapport Tillsyn 2005 konstateras att ett gemensamt

problem för hemtjänst och särskilda boenden är bristen på

arbets-ledning. Många arbetsledare har mycket stora ansvarsområden med

många anställda och detta ger dem sämre förutsättningar att utöva

ledarskap.26

Värdighet, integritet och självbestämmande

Under år 2007 genomförde Sveriges

Kommunaltjänstemanna-förbund (SKTF) en enkätundersökning bland personalen inom

äld-reomsorgen. Av enkäten framgår att 68 procent av de som svarat är

positiva till att införa en värdighetsgaranti för att öka tydligheten i

äldreomsorgen. I enkäten redovisas bl.a. följande exempel på vad

som är viktigt i en sådan garanti:

• Tillgång till utbildad, kompetent och motiverad personal.

• Hjälp att upprätthålla sociala kontakter och komma ut på

promenader.

• De äldres rätt att vara med och bestämma den egna omsorgen.

• De äldres rätt att behålla sina vanor och bo tillsammans med sin

make eller maka.

I bemötandeutredningens slutbetänkande27 konstateras att

respek-ten för självbestämmande integritet, trygghet och värdighet måste

ha en fast grund i ett medvetet val av människosyn.

Ett område som behöver utvecklas är äldres bristande

möjlig-heter till ett värdigt avslut på livet, vilket bland annat tas upp i

betänkandet om vård i livets slutskede.28 Kommittén konstaterade

att vården i livets slutskede har stora brister bl.a. när det gäller

människors möjligheter att påverka var man ska dö. Utredningen

lät göra en undersökning för att ta reda på vad man helst skulle vilja

påverka eller ha inflytande över om man skulle bli obotligt sjuk. De

flesta svarade ”att få välja var jag vill dö – helst hemma”,

”behand-lingen” (t.ex. smärtlindring och läkemedel) samt ”bemötande”

(mer respekt och empati). Enligt Socialstyrelsens bedömning

prio-riteras inte palliativ vård och i många fall saknar personalen

kun-skaper om denna typ av vård.29 Ett antal kommuner har dock

upp-märksammat problematiken kring palliativ vård och övrig vård i

26 Tillsynsrapport 2005, Socialstyrelsen.

27 1997:170, Slutbetänkande av Utredningen om bemötande av äldre, s 26.

28 SOU 2001:6 Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut.

29 Socialstyrelsen, 2006, Vård i livets slutskede – Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen

i kommuner och landsting.

livets slut. Det framgår av Kompetensstegens redovisning att över

80 kommuner genomför aktiviteter som berör vård i livets slut.30

Att få bestämma vem man vill bo tillsammans med är som

tidi-gare konstaterats en självklarhet för de flesta, men som äldre på ett

särskilt boende är detta inte alltid fallet. Enligt tillsynsrapporten

Social tillsyn 200531 har bostadsstandarden förbättrats på särskilda

boenden även om det fortfarande finns flerbäddsrum.

Sociala aktiviteter och trygghet

Äldre som bor i särskilt boende har små möjligheter till sociala

ak-tiviteter. En förklaring är att äldre personer sällan beviljas hjälp

med sociala aktiviteter. Social tillsyn 200532 visar att

behovsbedöm-ningen ofta enbart omfattar medicinska och praktiska behov medan

de psykiska och sociala behoven inte beaktas i tillräckligt hög grad.

Även om en person är beviljad en social insats kan denna utebli på

grund av tidsbrist hos personalen.

Otrygghet kan ha många orsaker men många äldre känner sig

tryggare om de känner till personalen och om personalen dessutom

har tillräckligt med tid för sina uppgifter. Ett problem i

hemtjäns-ten är dock brist på kontinuitet när det gäller personal, och ett

annat problem är att både personalen och de äldre upplever att

tiden inte räcker till och att beviljade insatser därmed inte alltid blir

utförda. Bristen på personal leder också till låg nattbemanning, och

i tillsynsrapporten för 2005 konstateras att vissa allvarliga händelser

kan bero på just låg nattbemanning.

Individuell anpassning

En departemental utredning gjorde 2002 en undersökning av

pati-enters och brukares syn på hälso- och sjukvård och äldreomsorg.33

I utredningen konstaterades att lokala undersökningar gav

äldre-omsorgen ett gott betyg. Enligt en subjektiv uppskattning av

riks-snittet var cirka 85 procent av patienter/brukare ganska eller

mycket nöjda. Utredningen konstaterade dock att allmän nöjdhet

30 Att lära nära. Stöd till kommuner för verksamhetsnära kompetensutveckling inom omsorg

och vård om äldre, s 97, 98, 99.

31 Tillsynsrapport 2005, Socialstyrelsen.

32 Tillsynsrapport 2005, Socialstyrelsen.

33 Ds 2002:23, Hur står det till med hälso- och sjukvården och äldreomsorgen? Vad säger

brukarundersökningar och andra mått på kvalitet?

är ett trubbigt instrument för att mäta kvalitet och att bristerna

ofta framkommer när man ställer specifika frågor. Fem aspekter av

äldreomsorgen fick dock låga omdömen: flexibilitet i att få hjälp

med andra uppgifter och på andra tider, möjlighet att kunna

påverka hur hjälpen utförs, personalkontinuiteten och slutligen

möjligheterna att nå personalen per telefon.

Enligt tillsynsrapporten Social tillsyn 200534 finns det brister i

den individuella anpassningen av beslut om insatser. I många fall är

det kommunernas förteckningar över de tillgängliga resurserna som

styr behovsbedömningen, inte den enskilde personens behov.

Ansökningarna begränsas därför till de insatser som finns enligt

kommunens riktlinjer. Vidare finns brister när det gäller den

indi-viduella planeringen under genomförandet av insatserna. I vissa fall

har utföraren inte gjort någon planering alls, i andra fall har den

äldre personen inte fått vara delaktig i planeringen, och ibland har

den uppgjorda planeringen inte följts. Tillsynen visar även på

bris-ter när det gäller uppföljningen av fattade beslut. Det kan innebära

att enskilda personer får för mycket eller för lite hjälp, alternativt

fel insatser. I den mån kommunen erbjuder några sociala aktiviteter

råder det brist på individuellt utformade insatser och de äldre

hän-visas i stället till kollektiva aktiviteter.

Även i andra rapporter beskrivs brister i den individuella

anpassningen till enskilda personers behov och önskemål. Den

statliga utredningen Senior 200535 pekade på behovet av ökad

flexi-bilitet i förhållande till den äldres individuella behov. Utredningen

visar även att hemtjänst tilldelas allt mer restriktivt och att de

insat-ser som ges är alltför standardiinsat-serade. Enligt en rapport från

Social-styrelsen36 tycker många äldre att omsorgen och vården är

byråkra-tisk och de äldre vill ha bättre möjligheter att påverka sin egen

situ-ation.

Bemötande

Rapporter från landets patientnämnder visar att de flesta

klago-målen inom hälso- och sjukvården handlar om dåligt bemötande.

Det finns ingen liknande information kring klagomål inom

äldre-omsorgen, men det finns ändå anledning att tro att

bemötande-34 Tillsynsrapport 2005, Socialstyrelsen.

35 Äldrepolitik för framtiden, SOU 2003:93.

frågan är central även inom äldreomsorgen. Detta beskrivs i

betän-kandet ”Brister i omsorg – en fråga om bemötande av äldre”37 där

utredaren konstaterar att det saknas systematisk kunskap om

bris-ter i bemötande, kvalitet och innehåll. Utredaren konstabris-terar också

att det finns brister i det personliga bemötandet av äldre. Dessa

brister handlar både om bristfälligt samspel mellan några få

perso-ner i till exempel en omvårdnadssituation, och om brister som rör

enskilda äldre och deras anhöriga samspel med myndigheter och

deras företrädare.

Kommittén för vård i livets slutskede38 konstaterade att även

vården i livets slutskede har stora brister bl.a. när det gäller

bemö-tandet av människorna. På frågan vad de äldre helst ville påverka

svarade de flesta att bemötandet var viktigt och att man ville ha mer

respekt och empati.

En värdegrund med stark fokus på bemötande är en av de

vikti-gaste kvalitetsfrågorna i tjänsteverksamheter, vilket tydligt uttrycks

av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i en skrift om hur en

organisation kan fokusera på medborgare och brukare.39 Olika

erfarenheter och undersökningar pekar också på betydelsen av

bemötandefrågor. Där anges att bemötandet grundar sig bl.a. på

värderingar och attityder som etableras på arbetsplatser och som på

lite sikt utgör grunden för både uttalade och outtalade kulturer och

förhållningssätt. Trots denna insikt finns det få exempel på hur

man i kommunens verksamheter kan arbeta för att bli bättre i sitt

bemötande. Det finns exempel på utbildningsinsatser som är

kopplade till värdegrunds- och bemötandefrågor, men enligt SKL

är det ytterst sällan som någon kommun har tagit ett

kommun-övergripande initiativ på detta område.40

En nationell värdegrund skulle kunna tydliggöra vilket

förhåll-ningssätt samt vilka attityder och värderingar som kan förväntas

och krävas av personalen inom äldreomsorgen.

37 SOU 1997:51 Brister i omsorg – en fråga om bemötande av äldre.

38 SOU 2001:6, Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut.

39 Sveriges Kommuner och Landsting SKL 2006, KommunDirekt, hur skapar vi en

organisation som fokuserar på medborgare och brukare?

40 Sveriges Kommuner och Landsting SKL 2006, KommunDirekt, hur skapar vi en

organisation som fokuserar på medborgare och brukare?

In document Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer (Page 55-60)