Fler och mer varierade möjligheter att framföra

skolor i sitt geografiska område. Avtalet innebär att

utbildnings-anordnaren åtar sig vissa uppgifter medan mottagande skola åtar sig

andra uppgifter i samband med lärarkandidatens praktik.

Lärar-kandidaten har en aktiv roll under hela praktikperioden. Samarbetet

konstrueras så att alla parter har något att vinna. Lärarkandidaten

får en praktik av hög kvalitet och utbildningsanordnaren är trygg i att

lärarkandidaten tas om hand på överenskommet sätt. Den mottagande

skolan får en lärarkandidat som bidrar i arbetet och väl fungerande

lärare finns sedan att anställa.

I en nyutkommen bok redogör Lennarth Johansson för

inne-börden i begreppet partnerskap inom omsorg och vård, så som det

används bland annat i Storbritannien. Han anger att forskare menar

att partnerskap syftar till att anhöriga och den offentliga vården, på

lika och jämbördiga villkor ska arbeta tillsammans för de äldres bästa.

Ett samarbete som bygger på principen att alla parter har något

värdefullt att bidra med. En grundidé är att erkänna och respektera

den kunskap och erfarenhet som den anhörige har och att se denne

som en expert jämte den professionella personalen.9

Ett förstärkt samarbete inom omsorgen av äldre skulle involvera

tre jämbördiga parter, den äldre, dennes närstående och utföraren. I

ett sådant samarbete bidrar den närstående med vissa kunskaper

och insatser, utföraren ansvarar för insatser med utgångspunkt i

den nationella värdegrunden och den äldres behov av professionell

omsorg och vård. Även den äldres kunskaper, förmågor och intressen

tas tillvara. Avtal om ett sådant samarbete skulle kunna ingås i

sam-band med biståndsbedömningen eller när den individuella omsorgs-

och vårdplanen görs.

Samarbete mellan den äldre, dennes närstående och utföraren

bör bli föremål för ytterligare utvecklingsinsatser, men utredningen

gör bedömningen att denna utveckling bäst hanteras hos de olika

utförarna och avstår därför från förslag om lagreglering.

11.3.5 Fler och mer varierade möjligheter att framföra

synpunkter

Enligt direktiven ska värdighetsutredningen ge förslag på hur

indi-viden enkelt ska kunna framföra synpunkter och klagomål. Som

tidigare beskrivits finns i nuläget sådana möjligheter men utredningen

9 Johansson Lennarth; Anhörig – omsorg och stöd, Studentlitteratur 2007.

bedömer att fler och mer varierade möjligheter behöver utvecklas. I

detta avsnitt lyfter utredningen fram några sådana exempel.

Självbestämmande genom ”vårdtestamente”

Organisationen Alzheimer Europe10 har utarbetat en blankett för

viljeyttring om vård och behandling (”vårdtestamente”). Med stöd

av en sådan skriven viljeyttring kan en person uttrycka sin vilja

rörande framtida omvårdnad och behandling. Viljeyttringen skrivs

för att försäkra att man i omsorgsarbetet tar hänsyn till den äldres

livsvärderingar och att de beslut som berör omsorgen grundar sig

på den äldres inställning även då han eller hon inte längre kan

ut-trycka sin vilja.11 Exemplet med ”vårdtestamente” eller

omsorgs-testamente är ett sätt att öka äldres självbestämmande. Utredningen

anser att kommunens äldreomsorg på detta sätt kan bidra till ökat

självbestämmande för dem som inte längre kan uttrycka sin egen vilja.

Brukarråd

Som tidigare beskrivits finns i en del kommuner lokala brukarråd,

vanligen på särskilda boenden. Syftet med dessa råd är att förstärka

de äldres möjligheter till inflytande över omsorgen och vården. I

brukarråden kan synpunkter av mer generell karaktär behandlas.

För att ytterligare bredda beslutsunderlaget och föra in nya och andra

tankar t.ex. inför planering av sociala aktiviteter skulle brukarråden

kunna kompletteras med representanter från olika

frivilligorganisa-tioner. Kunskapen om rådens effekter för den enskildes möjlighet

till inflytande är i dagsläget begränsade.

Det är angeläget att utvärdera om brukarråden i realiteten

inne-bär att brukarnas inflytande ökat och om så är fallet beskriva inom

vilka områden detta skett. En sådan granskning av brukarrådens

arbetssätt och dess verksamhets innehåll kan utgöra ett gott underlag

för fortsatt uppbyggnad av brukarråd.

Det skulle gagna äldreomsorgen, dess brukare och närstående om

brukarråd inrättades på fler särskilda boenden, både kommunala och

enskilda. Även om brukarråden inte utvärderats på nationell nivå

och kunskapen om dess effekter därmed är begränsade så är det ändå

10 Europeiska Alzheimerorganisationernas takorganisation.

rimligt att tro att förekomsten av brukarråd stärker de äldres

in-flytande.

Förbättrad information med tillvaratagande av ny teknik.

I dagsläget har många kommuner och enskilda utförare en enkel

in-formationsbroschyr i vilken redovisas hur inkomna synpunkter och

klagomål hanteras. Vanligen anges här ett antal personer och deras

kontaktuppgifter dessutom bifogas även en enkel talong för

möjlig-het till skriftligt kontakt. Där anges också möjligmöjlig-heten att lämna

synpunkter anonymt. Ofta finns i dessa broschyrer eller i separata

trycksaker en beskrivning av vilka tjänster, åtaganden, som utföraren

av äldreomsorg garanterar t.ex. att de insatser som beviljats utförs

på den tid som överenskommits eller att den äldre ska erhålla skriftlig

information om aktuell programverksamhet.

Förmågan och kompetensen att framställa och framföra

infor-mativ, korrekt, tydlig och efterfrågad information om äldreomsorgens

värdegrund, kvalitetskrav, vad äldreomsorgen kan bistå med, vart

man vänder sig med frågor, synpunkter, klagomål etc. varierar. En

jämförelse med informationsbroschyrer från andra länder t.ex.

Stor-britannien12 visar på möjligheten att förbättra nuvarande material så

att det blir än mer tydligt, informativt och lättläst.

Utveckla nya och fler vägar att lämna synpunkter

Förutom att lämna synpunkter muntligt i direkta samtal eller via

telefon och skriftligt t.ex. via informationsbroschyrernas svarstalong

behöver fler alternativa kontakt- och informationsvägar utvecklas.

Broschyrer kan ”komma bort” eller vara föråldrade, den äldre eller

dennes närstående kan vara ovana att formulera sig i skrift och/eller

kan uppfatta det som obehagligt att lämna synpunkter muntligt.

E-post, synpunktslådor och informella möten med äldre och

pensionärs-föreningar under trevlig samvaro kan vara några sätt att öka

möjlig-heten att lämna synpunkter. Generella synpunkter bör dessutom

kunna fångas upp även på andra sätt t.ex. i brukarenkäter, vid

djup-intervjuer eller genom fokusgrupper. Här krävs kreativitet och

nyttjande av modern teknik för att finna nya vägar.

Fler möjligheter att få och ge information behöver utvecklas. Detta

kan ske genom att personal får möjlighet att lära mer om information,

kommunikation och medieteknik, men också genom att konsultera

personal med särskild kunskap i dessa frågor.

Med hänsyn till kommunernas självstyre och de olika

förutsätt-ningar som kommuner och enskilda utförare har väljer utredningen

att överlåta åt de olika utförarna att själva avgöra på vilket sätt

kompetensutveckling ska genomföras och vilka alternativa vägar till

kontakt som behöver utvecklas.

Gemensam patient- och brukarnämnd

Som tidigare redovisats ska det i varje landsting och kommun enligt

lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. finnas en

patientnämnd som utifrån synpunkter och klagomål ska stödja och

hjälpa patienter inom den hälso- och sjukvård som bedrivs enligt

hälso- och sjukvårdslagen. Nuvarande bestämmelser innebär en

avgränsning till att gälla den enskildes möjligheter att lämna

syn-punkter och klagomål som rör hälso- och sjukvård oberoende av

huvudman. Det innebär att frågor som avser social omsorg dvs.

huvuddelen av äldreomsorgens verksamhet inte ingår i

patient-nämndernas uppdrag. Det får bl.a. konsekvensen att den äldre själv

ska bedöma om synpunkten eller klagomålet är av social eller

medicinsk karaktär. Det är en svår eller ibland orimlig avgränsning i

sig att göra. En mängd olika gråzoner finns naturligtvis förknippade

med dessa frågor. Dessutom redovisar patientnämnderna att de

klagomål som dominerar deras verksamhet gäller brister i bemötande

och brist på eller dålig information. Sådana problem är inte specifika

för hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis anser

värdighetsutred-ningen att dagens bestämmelser om patientnämndsverksamheten

innebär en avgränsning av uppdraget som inte är ändamålsenlig

utifrån den äldres perspektiv.

Tillsynsutredningen13 har lagt förslag om en gemensam patient-

och brukarnämnd.

Tillsynsutredningens förslag:

De patientnämnder som ska finnas i varje landsting och kommun

ska också stödja och hjälpa människor som är aktuella inom

social-tjänsten. Lagen bör därför anges omfatta patient- och

brukarnämnds-verksamhet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Tillsynsutredningens bedömning:

Det är önskvärt att nämnden organiseras på ett likartat sätt över

landet.

Tillsynsutredningen14 föreslår att patientnämndernas verksamhet

ska vidgas till att omfatta hela socialtjänsten inklusive verksamhet

enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktions-hindrade. Ett av skälen till detta är att utredningen menar att tillsynen

över socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör integreras i en ny

gemensam tillsynsmyndighet med tillsynsansvar för båda

verksam-heterna.

Värdighetsutredningens bedömning

Värdighetsutredningen stöder tillsynsutredningens förslag om

gemen-sam patient- och brukarnämnd då förslaget innebär förbättringar

för den enskilde inom äldreomsorgen, för dennes närstående och

för utföraren. Med nuvarande lagstiftning, som tidigare redovisats

(avsnitt 3.4.2 ”Den äldres rätt att påverka omsorgen och vården”)

kan det vara svårt för den äldre att avgöra om den omsorg och vård

som ges grundar sig på hälso- och sjukvårdslagen eller på

social-tjänstlagen. En gemensam patient- och brukarnämnd bör för den

äldre kunna innebära utökade möjligheter att göra sin röst hörd.

För det första blir det en gemensam instans att vända sig till alldeles

oavsett enligt vilken lag omsorgen och vården ges. För det andra ges

en ökad möjlighet att lämna synpunkter och klagomål till en

obero-ende instans och för det tredje bör det från verksamhetens synpunkt

bli enklare att på ett bra och tydligt sätt informera om och göra

patient- och brukarnämndernas verksamhet känd. En förändring

enligt Tillsynsutredningens förslag kommer att få konsekvenser i

form av fler anställda hos nämnderna. De anställdas kompetens måste

14 Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten, SOU 2007:82 s. 421 ff.

utökas att även gälla socialtjänstens alla verksamheter och

ansvars-områden. Förändringen kommer att innebära ökade kostnader. Det

ligger utanför Värdighetsutredningens uppdrag att analysera alla

konsekvenser med Tillsynsutredningens förslag.

12 Fokus på resultat av insatserna

Förslag: En bestämmelse införs i socialtjänstlagen om att

social-nämnden i en plan (genomförandeplan) ska beskriva vad som

ska uppnås med insatsen för den äldre och hur den beslutade

insatsen ska genomföras. Planen ska upprättas tillsammans med

den äldre och i förekommande fall dennes närstående eller annan

som företräder den äldre.

Bedömning: Med stöd av 8 kap. 5 § socialtjänstförordningen

(2001:937) – SoF – kan Socialstyrelsen meddela de ytterligare

föreskrifter som behövs för verkställighet av genomförandeplanen.

I de fall biståndsbeslut verkställs av privata utförare på uppdrag av

kommunen så gäller kommunens ansvar enligt bestämmelserna i

3 kap 19 § och 6 kap. 7 § kommunallagen (1991:900; KL). Det

innebär att den kommunala nämnden har ansvar för att följa upp

avtal enligt vilka bistånd utförs av annan än kommunen.

In document Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer (Page 157-163)