Enligt utredningen är värdighet för den äldre att så långt det är
möjligt, kunna leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet,
även den dag det blir aktuellt med insatser från äldreomsorgen. För
att befästa ett sådant synsätt och åstadkomma ett perspektivskifte i
synen på äldre och åldrandet behövs en nationell värdegrund. En
värdegrund för 2000-talet behöver anpassas till dagens och
morgondagens äldre och deras önskan om att få leva sitt liv utan att
behöva göra avkall på sin identitet och personlighet. En värdegrund
med denna inriktning innebär således något nytt i förhållande till
vad som framgår av socialtjänstlagen. Den föreslagna värdegrunden
är en sammanfattning av det mest väsentliga som bör ingå för att en
person ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Syftet
är att tydliggöra den människosyn och de värderingar och
förhållningssätt som ska gälla inom äldreomsorgen. Utredningen
bedömer att en värdegrund som ska befästa ett sådant synsätt
måste innehålla två aspekter, dels rätt till ett värdigt liv, dels
möjligheter att känna välbefinnande i tillvaron. Utredningen anser
att det finns områden i dagens äldreomsorg där kvaliteten behöver
utvecklas för att öka möjligheterna till ett värdigt liv och till
välbefinnande för äldre, se avsnitt 6.3 ”Värdighet och välbefinnande
i dagens äldreomsorg”. Det finns därför ett behov av att införa en
värdegrund för äldreomsorgen som förtydligar innebörden av ett
värdigt liv och att känna välbefinnande. Ett förtydligande av
inriktning och förhållningssätt bidrar till en god utveckling av
kvaliteten i den dagliga verksamheten och till att tilliten till
äldreomsorgen ökar.
Utredningen föreslår att en värdegrund för äldreomsorgen
införs i socialtjänstlagen (2001:453; SoL). Utredningens förslag att
värdegrunden ska fastställas i lag motiveras av flera faktorer.
Genom en lagfäst värdegrund ökar likvärdigheten över landet men
även tydligheten i vad som kan förväntas av värderingar och
för-hållningssätt i äldreomsorgen. De termer som lyfts fram i
värde-grunden får en ökad status genom lagstiftningen vilket gör dem
mer styrande. Samtidigt ökar förutsättningarna för att de äldre i
praktiken får en värdegrundsanpassad äldreomsorg eftersom
lag-stiftningen innebär en slags statlig garanti för detta. En lagstiftad
värdegrund innebär att den statliga tillsynen ges ökad möjlighet att
säkerställa medborgarens lagliga rättigheter. Se även avsnitt 6.5
”Motiv för lagstiftad värdegrund i socialtjänstlagen”.
Värdegrunden ska tillämpas av alla som arbetar inom
äldre-omsorgen utifrån socialtjänstlagen. Det innebär att den inkluderar
politiker, chefer, omsorgs- och vårdpersonal på olika nivåer och
med varierande yrken samt indirekt berörd personal, till exempel i
kök, städ och vaktmästeri. Värdegrunden ska vara vägledande för
äldreomsorgens verksamheter och därmed för personalens
bemö-tande och agerande för att ge förutsättningar för ett värdigt liv och
välbefinnande för äldre kvinnor och män. Den värdegrund som
utredningen föreslår bedöms medverka till att värna om god
kvali-tet i såväl insatserna som verksamheten. En god tillämpning av
vär-degrunden bör leda till hög kvalitet på olika områden från
bemö-tande till rätt omsorg i rätt tid, god måltidsmiljö, blöjbyte i rimlig
tid osv. Även om den föreslagna värdegrunden innebär en ökad
tydlighet och likvärdighet över landet kring de förhållningssätt som
ska gälla för äldreomsorgen kommer värdegrunden att vara en del i
socialtjänstlagen som har karaktär av mål- och ramlagstiftning. När
det gäller tillämpningen av värdegrunden, d.v.s. hur de olika
kom-munerna och verksamheterna ska arbeta för att leva upp till
värde-grunden, måste äldreomsorgens verksamheter själva få utforma sitt
arbete.
En utgångspunkt vid tillämpningen av värdegrunden är att alla
har rätt till en skälig levnadsnivå och att få del av välfärdens
resur-ser med möjligheter till en social och kulturell delaktighet. Rätten
till bistånd regleras i socialtjänstlagen (4 kap. 1 §). En person som
behöver bistånd ska få sådan hjälp upp till en skälig levnadsnivå.
Värdegrunden innebär delvis en ny inriktning för äldreomsorgen
eftersom den uttrycker vikten av värdighet i den meningen att äldre
ska få leva utifrån sin identitet och personlighet. Värdegrunden
innebär även ett tydligare fokus på den äldres möjligheter till
välbefinnande i vardagen än vad som tidigare uttryckts i
social-tjänstlagen. Den nya inriktningen som värdegrunden innebär
handlar dock i första hand om synen på äldre och de
förhållnings-sätt som ska gälla inom äldreomsorgen. Värdegrunden innebär
därför inte krav på specifika nya insatser eller att vad som är skälig
levnadsnivå ska ändras.
Den föreslagna värdegrunden är anpassad till äldre människors
levnadsförhållanden och behov. Naturligtvis finns det aspekter som
även skulle kunna gälla för andra målgrupper, eftersom
värde-grunden innehåller allmängiltiga aspekter. I utredningens uppdrag
ingår dock endast att föreslå åtgärder för dem som omfattas av
äld-reomsorg. Därmed har utredningen inte analyserat värdegrundens
tillämpning för andra målgrupper.
Utredningen har övervägt om den föreslagna värdegrunden även
skulle kunna tillämpas inom hälso- och sjukvården i den mån det
handlar om vård av äldre som omfattas av insatser från
äldreomsor-gen. Det vore rimligt att de äldre behandlas utifrån värdegrundens
principer oavsett om det är socialtjänstpersonal eller hälso- och
sjukvårdspersonal som utför omsorgen och vården om den äldre.
Utredningen har dock kommit fram till att det inte är möjligt att
införa värdegrunden i hälso- och sjukvårdslagen på motsvarande
sätt som i socialtjänstlagen eftersom den föreslagna värdegrunden
enbart riktar sig till äldre. I hälso- och sjukvårdslagen finns inte
bestämmelser som riktar sig till särskilda grupper. En möjlighet
skulle kunna vara att utveckla människovärdesprincipen i 2 § hälso-
och sjukvårdslagen (1982:763) till att likna den föreslagna
värde-grunden, men då skulle värdegrunden inte kunna begränsas till
äldre som är målgruppen för denna utredning.
Att förstå och använda värdegrunden
Några exempel på innebörden av värdegrunden.
• Sträva efter ett bemötande som kännetecknas av empati, hänsyn och
respekt för personens obetingade människovärde.
• Låta den äldre vara med och påverka besluten och insatserna, samt ha ett
inflytande över omsorgens dagliga innehåll.
• Uppmärksamma att kvinnor och män kan ha olika behov och önskemål.
Tillgodogöra sig kunskap om den äldres unika livshistoria och livsstil för
att kunna anpassa äldreomsorgen efter hans eller hennes behov och
förut-sättningar.
• Värna särskilt om de personer som inte kan göra sin röst hörd eller som
har bristande beslutsförmåga så att även de får den omsorg och vård de
behöver och eftersträva att de är delaktiga i beslutsfattandet så långt
möj-ligt. Aktivt försöka förhindra att en person med nedsatt beslutskapacitet
handlar på ett sätt som är förnedrande för honom eller henne.
• Lyssna och stödja personens förmåga att uttrycka sina behov. Skapa en
trygg miljö där alla kan uttrycka sina åsikter och önskemål samt bemöta
varje person så att han eller hon känner trygghet i vardagen. Vara
obser-vant på faktorer som kan förhindra att en person upplever trygghet och
välbefinnande.
• Respektera människans självbestämmande och rätt att säga nej.
• Stödja den äldre så att han eller hon kan upprätthålla både självständighet
och oberoende.
• Värna och respektera människors privatliv och kroppsliga integritet.
• Respektera varje persons önskan att leva i enlighet med sin kultur och
tros-uppfattning, och skapa utrymme för detta.
• Värna om att de äldre inte utsätts för kränkningar och övergrepp.
• Uppmärksamma och förstärka varje persons egna krafter och förmågor
samt med aktiviteter stimulera hans eller hennes intressen och personliga
livsstil. Verka för en stimulerande tillvaro för de äldre och motverka
ensamhet och isolering så att de äldre får en meningsfull vardag med
livs-glädje och livsmod.
• Samarbeta med den äldre och hans eller hennes närstående, och ta hänsyn
till deras synpunkter om äldreomsorgens utformning för den äldre.
• Ha ett rehabiliterande synsätt.
• Verka för stabilitet, kontinuitet och pålitlighet i hur arbetet bedrivs och i
de dagliga rutinerna.
In document
Värdegrund för äldreomsorgen: underlag och kommentarer
(Page 111-116)