alingSåS kommun – StadSSkogen - StadSutByggnadSprojekt

Idrottshallar och skolor är stora projekt i Alingsås, men de ojämförligt största projekten, sett ur de totala investeringskostnader som satsas, är utbyggnad av olika bostadsområden. Kommunen och kommunala bolag står för en begränsad del av de totala investeringarna medan olika privata entreprenörer står för de största investeringskostnaderna. Bostadsområdet Bolltorp med 500 bostäder hade nyligen avslutats när intervjun genomfördes79 och förberedelse pågick för ett ännu större bostadsområde, Stadsskogen med 1000 bostäder.

Projekt Stadsskogen

Stadsskogen är Alingsås genom tiderna största bostadsprojekt,80 ett i alla avseenden storskaligt projekt. Projektet omfattar 1000 bostäder samt kommersiella lokaler och kommunala objekt som skolor, äldreboenden etc. Omkring 3 000 personer väntas bosätta sig i området. De totala investeringskostnaderna i området beräknas uppgå till flera miljarder.81 Planer på att utveckla området har funnits i nära 20 år.

Motiv

I visionen för Alingsås kommun talar man bland annat om tillväxt i en unik miljö. 82

Visionen har som utgångspunkt att kommunen ska ha 40 000 invånare år 2010. År 2004 hade man, som nämnts i inledningen till kapitlet, ca 35 900 invånare enligt SCB. Kommunen vill förverkliga ett boende som präglas av:

– ett naturligt socialt skyddsnät som finns i ett småskaligt samhälle, – fysisk tillgänglighet, att integration stimuleras och att användningen av droger minskar,

– att vara ett attraktivt, trivsamt och tryggt alternativ i regionen att bo i, – ett varierat och spännande bostadsutbud,

– kretsloppstänkande,

– mångfald i upplåtelseformer och bostadsstorlekar.83

Det bakomliggande, inte nämnda men viktigaste motivet till att kommunen utvecklade Stadsskogen var att vid utvecklingen av stadsområden ingår framdragning av elektricitet, va-utbyggnad, fjärrvärme.

Vissa ”varor” som gator, vägar, torg, cykelvägar, broar, järnvägsstationer, busskurer och god miljö o.s.v. betecknas som kollektiva varor som är svåra att avgränsa, konkurrens saknas och dessa är därför svåra att avgiftsbelägga och att få tillstånd i tillräcklig omfattning. Därför krävs kommunalt engagemang för att de ska förverkligas. (Andersson,

1998, sid. 91). (Såvida man till exempel inte finner att vissa vägar går att avgränsa och där fastighetsägarna får betala.). Det finns alltså flera olika allokeringsmotiv (fallande styckkostnader, monopolliknande förhållanden, kollektiva varor) bakom att kommunen engagerar sig i utvecklingen av större bostadsområden. (Andersson, 1998, sid. 99).

Hantering -samordning med skalförhöjning (Scope including Scale)

Det råder stark interdependens mellan markanvändning, utbyggnad av el- och fjärrvärmenät liksom vatten- och avloppsnät, gator, broar, cykelvägar, parker, idrottsanläggningar torg och så vidare. Beslut om sådana ömsesidigt beroende verksamheter bör enligt Andersson (1998, sid. 99) fattas samtidigt och med hänsyn till det ömsesidiga beroendet. När utbyggnaden av dessa verksamheter samordnades så som skedde i Stadsskogen projektet uppnådde man med stor sannolikhet både ”Economies of

Scale” och ”Economies of Scope”.

Alingsås hade också andra motiv som att man satsar på kunskap och strävar efter tillväxt.84 Det finns fördelar med tillväxt. Man kan utnyttja befintliga allmänna platser och ledningsnät bättre så länge man inte slår i kapacitetstaket. Kostnaden per invånare minskar så länge nya utbyggnader inte krävs (skalfördelar). Fler invånare gör kanske också att fler nya verksamheter kan realiseras (teatrar, idrottsarenor etc.) när fler deltar i finansieringen via ökade skatteintäkter för kommunen. Kommunstorleken kan också ha betydelse för att göra staden attraktiv för företagsetableringar.

Ett ytterligare motiv för utbyggnad av Stadsskogen är att man har sett det som utbyggnadsområde i snart 20 år eftersom läget är attraktivt strax söder om själva stadskärnan, nära E20 och nära järnvägen samt är vackert beläget nära sjön Mjörn, vilket möjliggör sjöutsikt från en del av bostäderna och annars utsikt över skog och ängar. Området har stora kultur- och naturvärden som man ansåg värdefulla. (Alingsås bostadsbyggnadsprogram 2007, sid. 8). Detta kan antyda att man värderat detta område högre än andra utbyggbara områden vilket i sin tur kan innebära att man haft samhällsekonomisk effektivitet i åtanke när man valde att satsa på just Stadsskogen. Kanske var det detta område som skulle ge det största samhällsekonomiska nettotillskottet till kommunen om man utvecklade det (Jmf Andersson, 1998, sid. 155).

Hantering - partnerskap

Det ovanliga med design, organisering och genomförande av Stadsskogen var att man bjöd in ett stort antal privata intressenter, alla som önskade, till att delta i utvecklingen från början. Detta möjliggjorde ett tidigt samarbete och samordning av såväl byggnation som infrastruktur. Stadsskogsområdet blev ett enda stort utbyggnadspaket. Efter det att man arbetat fram en plan för hela området bröt man ner den och arbetade fram ett antal mindre detaljplaner som sedan bebyggdes i en väl övervägd turordning. Det förefaller som man intuitivt gjort samhällsekonomiska överväganden som varit effektiva. Det ska tilläggas att när man valde att utveckla Stadsskogen så gjorde man det inte därför att

140

Projektet bedrevs som ett så kallat partnerskap, en form av ”joint venture”. Att arbetet skulle bedrivas som partnerskap bestämdes genom ett beslut i kommunstyrelsen. Partnerskapet bestod av kommunen, de kommunala bolagen samt en rad privata intressenter. Från början skickade man ut en inbjudan till alla som kunde tänkas vara intresserade av att delta. Det gällde båda små och stora entreprenörer. Det skulle byggas alla typer av bostäder och med varierade ägande former. Kommunen byggde huvudgator, vatten- och avloppsnät, idrottsanläggningar m.m. De kommunala bolagen byggde bostäder, skolor och barndaghem samt svarade för fjärrvärmeutbyggnaden. 86

Hantering - etappvis utbyggnad

Projektet uppdelades i två etapper där den första etappen utgjordes av Norra Stadsskogen. Den 15:e augusti 2005 godkände kommunstyrelsen förslaget till detaljplan för Norra Stadsskogen.87 Norra Stadsskogen bröts ner i tre till fem mindre detaljplaner. Anledningen till detta var att man ville bygga klart ett område i taget så att inte hela området blev en stor byggarbetsplats under lång tid. Först byggde man kvarter, därefter räknade man med att bygga efter huvudgatan och slutligen centrum med torg, skola, barnomsorg samt butiker och annan verksamhet.88 Kommunen köpte in arkitekt- och planeringskompetens för att klara topparna och man slöt normalt ramavtal med olika slags konsulter på treårs kontrakt, men vid ett större projekt som detta skedde särskild upphandling.89

I Alingsås bostadsbyggnadsprogram (2007, sid. 4) för 2008-2010 motiverar man etappvis utbyggnad med:

”att inte stora områden byggs ut under kort tidperiod. Detta för att motverka homogena storskaliga områden och att områden blir statiska eller får en viss stämpel.”

Enligt bostadsbyggnadsprogrammet (2007) ville man åstadkomma en mångfald för alla. En bro har byggts över Västra stambanan. Den förbinder Stadsskogen med Lövekulle och kommer att vara den naturliga förbindelsen med E 20 för de boende i området. Likaså har en gång- och cykeltunnel byggts under Västra Stambanan. Tunneln möjliggör för de boende att ha förbindelse med en marina och en badplats vid Mjörn. Bostadsbyggnadsprogrammet (2007).

I första etappen byggdes 300 bostäder. Byggnationen beräknades börja hösten 2006. Den första inflyttningen förväntades ske ungefär ett år senare.90 Miljön och energifrågorna fick stort utrymme vid planeringen av bostäderna. Bostadsbolaget Alingsåshem lämnade ut byggnationen på entreprenad efter anbud för att sedan själv förvalta skolor, bostäder etc. 91

Finansiering

De olika deltagarna i partnerskapet finansierade var och en sina områden. De stora entreprenörerna svarade för och bekostade planering av gång- och cykelvägar inom sina respektive områden. Kommunens kostnader för exploateringen finansierades i

tomtpriset. Detta förfaringssätt blir allt vanligare, det vill säga att om kommunen står för kostnader för smågator och närmiljö så bakas dessa kostnader sedan in i tomtpriserna. Kommunens satsningar i mark och va-ledningar finansierades dels i tomtpriserna och dels genom anslutningsavgifter. Vatten och avloppsnätet beräknades kosta 20–30 Mkr. Gator och torg, broar, cykelvägar och idrottsplaner och andra allmänna platser finansierades över kommunens budget.92 De är kollektiva nyttigheter som är svåra att avgiftsbelägga eftersom det inte går att utestänga så kallade ”free-riders”. Det råder i allmänhet inte heller” trängsel”. Det är med andra ord varor som väsentligen är både ”nonrival” och ”nonexclusive” (Musgrave and Musgrave, sid.7-8).

Alingsås tar sällan upp lån utan dagens generation av skattebetalare finansierade hela investeringen trots att de endast delvis kan tillgodogöra sig nyttan av anläggningarna. Den initiala investeringen underlättas av att man bygger ut successivt under ett antal år så att investeringsutgifterna blir förhållandevis jämna.93 Etappvis utbyggnad möjliggör också anpassning till framtida förändringar i behov, vilket bör öka projektets flexibilitet (Jmf Marglin, sid. 11). Det kan också medföra en jämnare belastning för exempelvis personal inom stadsplaneringskontoret. Organisationskapaciteten kan lägga hinder i vägen vid alltför hög investeringstakt.94