B1. Bandyarena kombinerad med andra issporter, handikappidrott samt mäss- och kongressaktiviteter- (momentana studien, se kapitel sex avsnitt 6.1.4)
Denna arena kan när det gäller investeringens utformning jämföras med de stora arenorna som berördes i första kapitlet. De stora arenorna som Friends Arena till exempel är anläggningar där idrott kombineras med konsertverksamhet och ofta med kongressverksamhet. Här samordnas evenemangsverksamhet av olika slag. Anläggningarna är flexibla såväl genom att planer och lokaler kan användas vid olika slags idrotter och evenemang, som att de är flexibla i förhållande till varandra så att den ena typen av verksamhet kan äga rum när den andra vilar alternativt att de pågår samtidigt.
Det som Vänersborgs kommun ursprungligen avsåg skulle bli en inomhusarena för bandy utvidgades till att omfatta en arena för förutom bandy på elitnivå, bandy som breddidrott, andra issporter, handikappidrott, träningsläger för föreningar, andra sporter, kulturevenemang och mäss- och kongressaktiviteter. Man ämnade utforma och genomföra investeringen som en flexibel arena och. göra arenan till en bredare idrottsanläggning samt kombinera den med ett mäss- och kongresscentrum. Spillvärme från istillverkningen skulle tillvaratas inom anläggningen och eventuellt även utnyttjas i fjärrvärmenätet. Arenaanläggningen utgjorde den shareable input (gemensam insatsvara) med flexibilitet som krävdes för samordning. Output (produkter) som samordnades var bandyspel på elitnivå, bandy för allmänheten, handikappidrott, föreningsaktiviteter, kongress- och mässaktiviter m.m. En tolkning är att samordningsstrategin ökade skalan
på projektet och kostnaderna per kvadratmeter minskade sannolikt jämfört med om kombinationen inte ägt rum och anläggningar för olika ändamål byggts var för sig i mindre skala. Troligen skapades också synergieffekter. Strategin kan ses som att man strävade efter att uppnå Economies of Scope och därmed uppnå bättre samhällsekonomisk effektivitet i investeringen.
7.1.3 kulturhuS
Inom en och samma byggnad samordnades många olika typer av kulturverksamhet. Själva byggnaden är den ”shareable input” som möjliggör samordning av olika kulturella output (kulturprodukter).
a. kulturhus i vilket samordnas andra kulturella och politiska aktiviteter a1. kulturhus i vilket samordnades biograf, samlingssalar, bibliotek, närradio, konferensanläggning m.fl. verksamheter- (longitudinella studien,
se kapitel fyra avsnitt 4.1.5)
Stenungsund utformade och genomförde investeringen i kvarteret Fregatten som en komplettering till bostadskvarteren på Stenungestrand och till affärscentret Stenungs Torg. Man ville ge Stenungsund en stark centrumfunktion. När kulturhuset utformades samordnade man en rad verksamheter (output) under ett och samma tak. Det var biograf, samlingssalar, konferensanläggning, konstgalleri, närradiostudio, bibliotek, fritidsförvaltning, turistbyrå, café och Molekylverkstan, ett naturvetenskapligt centrum för barn och vuxna. Samordningsstrategin som valdes vid investeringen kan tolkas som
att man ville uppnå Economies of Scope genom att skapa synergieffekter mellan de olika produkterna och att skalan på anläggningen höjdes genom samordningen. Genom att förlägga kulturhuset till Stenungestrand och anknyta det till bostadsbyggnationen och till affärscentret skapade man samordningsfördelar och skalfördelar även på denna nivå. Man kunde t.ex. använda samma parkeringsytor, parker, kajpromenader och så vidare. I detta senare fall av samordning är det Stenungestrandsområdet som helhet som utgör ”shareable input”.
162
7.1.4 handel oCh BoStäder
Vid såväl centrumutveckling som stadsbyggnadsutveckling är många av de produkter som eftersträvas interdependenta vilket ger en självklar förutsättning för att man vid utformning och genomförande av dessa investeringar väljer samordning som strategi med syfte att uppnå samordningsfördelar. Interdependenta varor som samordnas är exempelvis gator, ledningsnät, broar, cykelvägar etc. Här är det själva markområdena som blir shareable input för de olika produkterna som samordnas. Markområdena kan ses som produktionskapacitet som kan delas av olika produkter (jämför med Panzar and Willig, 1981 och Bailey and Friedlaender, 1982). Ofta sker centrumutveckling och bostadsutveckling samtidigt och parallellt men ibland läggs större vikt vid handelns utveckling i form av centrumutveckling och ibland läggs tyngdpunkten på bostäder i form av stadsbyggnadsutveckling med kompletterande mindre centrum för handel. Exempel på centrumutveckling redovisas under avsnitt A nedan medan exempel med bostadsutbyggnad redovisas under avsnitt B.
a. utveckling av handelscentrum.
a1. utveckling av handelscentrum i kombination med bostadsutbyggnad- (longitudinella studien, kapitel fyra avsnitt 4.1.4)
Vid utformning och genomförande av denna investering är det mark och byggnaderna till köpcentret respektive i ett senare skede ett redan befintligt köpcentrum som utgör shareable input för de olika affärs- och serviceverksamheterna som samordnas i centrumet och som utgör output (jämför med Panzar and Willig, 1981 och Bailey and Friedlaender, 1982). Utbyggnad av Stenungs torg handlar om utveckling av ett handelscentrum för Stenungsund. Från början byggdes nästan bara lokaler för kommersiell verksamhet och för samhällsservice. Affärsverksamhet och serviceverksamhet är output (produkter) som alstras av investeringen. Centrumutbyggnaden sköttes av kommunens bostadsbolag men kommunen stod som ägare fram till årsskiftet 1990/1991 då torget överfördes till bostadsbolaget.
År 1984 beslöt man att gå vidare med en ny etapp som innefattade restaurang samt att gågatan glasades in och att man öppnade upp affärscentrumet mot sjösidan. Det påbörjades byggnation av bostäder vid torget 1985. Man skulle bygga på taket till de fastigheter som byggts 1970-1974. Totalt skulle 90 lägenheter byggas. Senare kompletterades torget med ytterligare bostäder samt en garagebyggnad. I denna fas tillkom boende och parkeringsverksamhet som output (produkter) från investeringen.
Genom att starkare samordna och utveckla affärsverksamheterna och att även samordna affärsverksamheten med bostäder vid torget och havet hanterades den interdependens som rådde mellan många varor som gator, torg, elförsörjning o.s.v. Det kan tolkas som att man genom samordningsstrategin kan ha uppnått Economies of Scope med synergieffekter och skaleffekter även i ett långsiktigt genomförandeperspektiv.
a2. handels- och serviceutbyggnad i kombination med bostäder- (longitudinella studien, se kapitel fem avsnitt 5.1.5)
Vid utformning och genomförande av investeringen i Floda centrum i Lerum som skulle förnyas och byggas om i början av 1990-talet förenades nybyggnation av bostäder med själva ombyggnaden. Gemensam input bestod av fastigheter och mark. Ombyggnaden omfattade såväl det så kallade ICA- och Konsumhuset som restauranghuset och vårdcentralen. Nybyggnationen skedde genom att en tredje våning byggdes till. Ombyggnaden påminner om den som skedde vid Stenungs torg vid ungefär samma tidpunkt. Hela centret är den shareable input som möjliggör integrering mellan olika output eller produkter som centret producerar. Produkterna består av olika service- och affärsverksamheter samt boende. Genom samordning av olika verksamheter som service,
handel och boende runt torget kan denna strategi tolkas som att man önskade uppnå Economies of Scope. Man kan ha uppnått ökade synergieffekter och också ökade positiva skaleffekter, genom att allt byggdes tillsammans istället för att de olika investeringarna för respektive produkt hade byggts var för sig.
a3. utbyggnad av handelscentrum i kombination med resecentrum, partnersamverkan- (momentana studien, se kapitel sex avsnitt 6.1.7)
När Partilles nedslitna centrum skulle förnyas innebar det investeringar i ledningar, belysning torg etc., det vill säga investering i en rad interdependenta varor. Men det innebar också förnyelse och utvidgning av handelscentrumet varav ICA; s stormarknad låg på andra sidan Europaväg 20 och en affärsbro behövde förbinda centrumets båda sidor. En reseterminal behövde också förnyas och Partillemotet var undermåligt. Vid utformningen och genomförandet av investeringen samordnade Partille kommun dessa olika delar (produkter) till ett stort projekt. Kommunen upphandlade förslag till centrumförnyelse. Sten och Ströms förslag antogs och detta företag antogs som partner i projektet. Sten och Ström svarade för utbyggnaden av det regionala köpscentrumet Allum vilket inrymde den nya reseterminalen. Andra inblandade parter var Vägverket, Partille Energi, Telia, fastighetsägare och Partillebo. Kommunen samordnade de
olika delarna av projektet. Kommunen samordnade infrastrukturförnyelse (med dess interdependenta delar) runt torget och tillsammans med partners skapades ett förnyat handelscentrum, förnyat resecentrum och förbättrade anslutningar till centret. Det äldre centret utgjorde shareable input (gemensam insatsvara), (jämför med Panzar and Willig, 1981 samt Bailey and Friedlaender, 1982). Output var förbättrade centrumfunktioner, förbättrade reseaktiviteter, och förstärkt affärsverksamhet. Samordningsstrategin kan tolkas som att man önskade uppnå Economies of Scope genom synergieffekter och positiva skaleffekter. Kommunen stod för kostnaderna för infrastrukturförnyelsen men i
164
B. Stadsbyggnadsutveckling med huvudsakligen bostäder och med närvaro av