Sammanfattning av StenungSundS Stora inveSteringar

Stenungsund har sex stora investeringar som identifierats under perioden 1976-1995. Det innebär knappt en investering vart tredje år. De stora investeringarna har skett inom viktiga kommunala verksamhetsområden. Det har varit investeringar inom områdena skola, kulturhus, handel, bostäder, energi och vatten- och avlopp.

Vid skolinvestering är det bakomliggande övergripande motivet ett paternalistiskt fördelningsmotiv (en obligatorisk skola för alla). Utbyggnaden kombineras och samordnas med utbyggnad av en sim- och idrottshall. Den sker i etapper och den finansieras med skatter (över budget).

Det övergripande bakomliggande motivet till investeringen i kulturhus var också ett fördelningsmotiv. Man vill möjliggöra för nya grupper av invånare att komma i åtnjutande av kulturellverksamhet. Vid hanteringen och genomförandet av investeringen samordnade man många olika kulturella verksamheter och några andra närliggande typer av verksamheter där samordningsvinster kunde vara möjliga. Investeringen skedde vid ett enda tillfälle, i ett sammanhang. Däremot var investeringen i kulturhuset inordnad i den etappvisa utbyggnaden av Stenungestrand. Finansieringen skedde delvis genom att vissa verksamheter är avgiftsbelagda till viss del och att en del lokaler är uthyrda men en stor del av investeringen finansierades via skatter (över budget). Initialt finansieras själva investeringen via bostadsstiftelsen med lån.

Det bakomliggande motivet till utbyggnaden av Stenungs Torg var att förbättra servicen för invånarna och förstärka det befintliga centrumets konkurrenskraft till andra närliggande handelscentra. Investeringen hanterades genom att man samordnade bostäder med olika slags affärsverksamhet, parkeringsgarage och service. Detta tolkar jag som ett sätt att eftersträva Economies of Scope and Economies of Scale. Dessutom byggde man ut i etapper Utbyggnaden av Stenungs Torg var ett långsiktigt projekt som sträckte sig över tiotals år med avbrott för lågkonjunkturer.

Vid utbyggnaden av Stenungestrand fanns det ett övergripande men outtalade paternalistiskt fördelningsmotiv. Man ville att alla ska komma i åtnjutande av bra bostäder men regelverket är sådant att man kan kalla motivet för paternalistiskt. Ett annat bakomliggande motiv var att möta behoven av bostäder till industrins arbetskraft. Kommunföreträdarna var också angelägna om att kommunen skulle växa i invånarantal. Investeringen genomfördes av det kommunala bostadsbolaget. Det var ett totalprojekt där man samordnade kollektiva respektive interdependenta varor som ofta också representerade varor med fallande styckkostnader. Min tolkning är att avsikten var att stiftelsen skulle utnyttja den interdependens som rådde mellan de olika investeringsprojekten när stadsplanen förverkligades och ta vara på Economies of Scope och möjligheterna till Economies of Scale (jmf Andersson, 1998, sid. 98). Den initiala finansieringen skedde genom upplåning men fick under en period avbryta utbyggnaden på grund av den finansiella krisen som slog extra hårt mot Stenungsund som var en kommun med stora skulder vid den här tiden.

Strävlidens avloppsreningsverk och Fjärrvärme och Spillvärmeprojektet är båda exempel på investeringsområden där fallande styckkostnader är vanliga. Det är sådana områden som är svåra att genomföra i tillräcklig omfattning och med rätt prissättning på den fria marknaden. Det föreligger således allokeringsmotiv som ett övergripande motiv i bakgrunden. När det gäller Fjärrvärme och Spillvärmeprojektet fanns det också ett motiv i att tillvarata Unifos spillvärme. Genom samarbete kunde man höja skalan på fjärrvärmeleveranserna. Economies of Scale kan därvid ha uppnåtts i distributionen av fjärrvärme. Projektet delades upp i två etapper för att underlätta genomförandet av investeringen. En etapp där kommunen byggde ut fjärrvärmenätet och en annan etapp där produktionsanläggningen som skulle anslutas till Unifos fabrik.

Strävlidens Avloppsreningsverk genomfördes vid den initiala investeringen i ett sammanhang och man höjde skalan för att möta förväntad stor efterfrågan. Det visade sig att verket överdimensionerats. Senare byggdes anläggningen ut och om i flera etapper för att anpassa den till nya statliga normer.

I nästa kapitel redovisas Lerums investeringar. De är fem till antalet och omfattar liksom i Stenungsund områden som skolor och bostäder men skiljer sig åt vad gäller de tekniska investeringarna och i att där Lerum har en idrottsanläggning har Stenungsund ett kulturhus.

114

1 Broschyr Stenungsund, odaterad men talar om att man sedan drygt tio år har ett modernt gymnasium i Stenungsund. Man talar om att ”det ställs allt större krav på en god utbildning. I ett samhälle där tekniken blir mer och mer komplicerad, krävs det välutbildad arbetskraft.” 2 I samma broschyr som ovan säger man att ”Stenungsund har en ung befolkning där genomsnittsåldern är låg, vilket naturligtvis ställer stora krav

på kommunens fritidsnämnd, inte minst när det gäller lokaler och fritidsanläggningar.” 3 Kommundirektörens berättelse för verksamheten 1976.

4 Kommundirektörens berättelse för verksamheten 1977. 5 Stenungsundshem AB Årsredovisning 1992, investeringsprogram 6 Kommunaldirektörens berättelser för verksamheterna 1976 och 1977 7 Stenungsunds Årsredovisning 1977.

8 www.stenungsund.se/.../.../va/stravlidensarv., 2009-03-17.

9 SOU 1977:78, Slutbetänkande av 1976 års Kommunalekonomiska Utredning samt SOU 1977:20, 1976 års Kommunal Ekonomiska utrednings andra delbetänkande

10 Stenungsunds yttrande över Slutbetänkande över SOU 1977:78., samt bilaga till kommunens yttrande upprättad 1978-01-04.. 11 Stenungsunds kommuns budget år 1991.

12 Stenungsunds kommuns årsredovisning 1997. 13 Kommunens yttrande 1978-01-04 över SOU 1977:78

14 Stenungsunds kommuns budget 1991, Stenungsunds kommuns budget 1992 15 Stiftelsen Stenungsundsbostäders årsredovisning 1985.

16 Stiftelsen Stenungsundsbostäders förvaltningsberättelse för 1988. 17 Stiftelsen Stenungsundsbostäders årsredovisning år 1985. 18 Stiftelsen Stenungsundsbostäders förvaltningsberättelse 1988. 19 Stenungsunds kommuns årsredovisning 1987. Från uttalande av Ks. ordf. 20 Stenungsunds kommuns årsredovisning 1987. Från uttalande av opposit. rådet 21 Stenungsunds kommuns årsredovisning 1988. Från Ks ordf. uttalande 22 Stenungsunds kommuns årsredovisning 1986.

23 Stenungsundsbostäders årsredovisning 1985, teknisk avd. 24 Stiftelsen Stenungsundsbostäders förvaltningsberättelse för 1987. 25 Stiftelsen Stenungsundsbostäders årsredovisning 1988 26 Stenungsunds kommunfullmäktigeprotokoll 1989-09-18 § 124. 27 Stenungsunds kommunfullmäktigeprotokoll 1989-09-18 § 126. 28 Stenungsunds kommuns årsredovisning 1990.

29 Stenungsunds Hem AB, årsredovisning 1993.

30 Stenungsunds kommunfullmäktige protokoll 1989 – 09 – 18 § 126. 31 Stenungsunds Hem AB, årsredovisning 1996.

32 Stiftelsen Stenungsundsbostäders årsredovisning 1990 från VD:s kommentar 33 Kommundirektörens verksamhetsberättelse för 1977, Stenungsund. 34 Stiftelsen Stenungsundsbostäders årsredovisning 1984, 1988. 35 Stenungsund Hem AB, årsredovisning 1995, förvaltningsberättelsen. 36 Stenungsund Hem AB, årsredovisning 1994, förvaltningsberättelsen. 37 Stiftelsen Stenungsundsbostäders årsredovisning 1987.

38 Stenungsund Hem ABs årsredovisning 1995.

39 Kommundirektörens verksamhetsberättelse för 1977, Stenungsund. 40 Stiftelsen Stenungsundsbostäders årsredovisning 1984, 1988. 41 Stenungsund Hem ABs årsredovisning 1994.

42 Kommundirektörens verksamhetsberättelse för 1979, Stenungsund 43 Stenungsunds kommunfullmäktigeprotokoll, 1953-07-21 § 6. 44 Kommundirektörens verksamhetsberättelse 1979, Stenungsund.

45 Stiftelsen Stenungsundsbostäders förvaltningsberättelse 1984 och Stenungsunds kommunfullmäktige protokoll 1984-09-10 § 102 46 Kommundirektörens verksamhetsberättelse för 1984, Stenungsund.

47 Stiftelsen Stenungsundsbostäders förvaltningsberättelse 1985. 48 Stiftelsen Stenungsundsbostäders förvaltningsberättelse för 1984. 49 Stiftelsen Stenungsundsbostäders årsredovisning 1987. 50 Stenungsunds Hem AB, årsredovisning 1990. 51 Stiftelsen Stenungsundsbostäders årsredovisning 1988. 52 Stenungsund Hem AB, årsredovisning 1992. 53 Stenungsunds Hem AB, årsredovisning 1994.

54 Stenungsunds kommunfullmäktigeprotokoll, 1991–04–16, § 94. 55 Stenungsunds Hem AB årsredovisning 1993

56 Stenungsunds kommunfullmäktigeprotokoll för september 1991 (1991-09). 57 Stenungsunds Hem AB, årsredovisning 1993, VD har ordet.

58 Stenungsunds Hem AB, årsredovisning 1996.

59 ST-tidningen, 2006-05-24, artikel: Finskt bolag köper Stenungs torg. 60 Stenungsunds kommuns årsredovisning 2006

61 Kommundirektörens verksamhetsberättelse för 1986, Stenungsund. 62 Stenungsunds kommuns årsredovisning 1986

63 Stenungsund Hem AB årsredovisning 1990. 64 www.fregattenkonferens.se/..., 2009-03-16. 65 Se fackordlista

66 Stenungsunds kommunfullmäktigeprotokoll, 1988-04-18, § 37 67 Stenungsundshems årsredovisningar 1991 och 1992. 68 Kommundirektörens verksamhetsberättelse 1981, Stenungsund.

69 www.stenungsund,se 2013-07-29, Bolag och Stiftelser; Stiftelsens Stenungsundsbostäder Förvaltningsberättelse för år 1980 70 Kommundirektörens verksamhetsberättelse 1981, Stenungsund.

71 Kommundirektörens verksamhetsberättelse 1982, Stenungsund. 72 Kommundirektörens verksamhetsberättelse 1983, Stenungsund. 73 Stenungsunds kommuns årsredovisning 1994.

74 www. Stenungsund.se/././fjärrvärme/prishöjning, 2008-09-04

75 Se fackordlista Samhällsekonomisk effektivitet samt Prissättning vid stordriftsfördelar. Noter till kapitel 4