Nedan ges en sammanfattning av de motiv samt de hanterings- och finansieringsmetoder som framkommit i de tidigare presenterade fallen från Anderssons (1998) (fall 1.1 och 1.2), Segelods (1986) (fall 1.3 och 1.4) och Sahlin-Anderssons (1986) (fall 1.5, 1.6, 1.7) studier.
Motiv
i den normativa studien:
• Samhällsekonomisk effektivitet: Fall 1.1 (Västerås, samhällsekonomisk analys vid stadsbyggnation) samt fall 1.2 (Västerås, prissättning av el- och fjärrvärmesystem). • Brister i marknadsjämvikt: Fall 1.2 (Västerås, prissättning av el- och
fjärrvärmesystem).
i de empiriska studierna:
• Brister i marknadsjämvikt (allokeringsmotiv) och därmed sammanhängande strävan efter samhällsekonomisk effektivitet: Fall 1.4 (Göteborg, upphandling av nya spårvagnar) och fall 1.3 (Göteborg, val av el- och fjärrvärmesystem).
• Fördelningsmotiv: Fall 1.4 (Göteborg, upphandling av ny spårvagnar), fall 1.5 (Umeå, teaterbyggnation), fall 1.6 (Västerås, gymnasieskola), fall 1.7 (Nässjö, äldreboende - servicecenter).
• Miljöförbättring: Fall 1.4 (Göteborg, Upphandling av nya spårvagnar) och fall 1.3 (Göteborg, val av el- och fjärrvärmesystem).
• Utbildningsmotiv: Fall 1.6 (Västerås, gymnasieskola). • Främja teaterverksamhet/kultur: Fall 1.5 (Umeå, teaterbyggnation). • Skapa boendealternativ för äldre/socialverksamhet: Fall 1.7 (Nässjö, äldreboende- servicecenter). • Behovsmotiv: Fall 1.7 (Nässjö, äldreboende-servicehus). • Tillväxtmotiv: Fall 1.6 (Västerås, gymnasieskola).
Som framgår ovan är det vanligt att flera motiv samtidigt kan vara drivkrafter och målsättningar bakom ett enskilt projekt. Det är då väsentligt att de olika motiven värderas och vägs mot varandra.
Finansiering
i den normativa studien:
• Prissättning av bostäder efter vad kunderna var villiga att betala (marknadspriser), (fall 1.1 Västerås, samhällsekonomisk analys vid stadsutbyggnad).
• Prissättning genom differentierade och säsongsdifferentierade taxor i kombination med fasta avgifter gav ramarna för den löpande finansieringen. Intäkterna skulle på så vis täcka såväl marginalkostnader som vad som ytterligare krävdes för full kostnadstäckning och bidra till en samhällsekonomiskt mer effektiv produktion
40
i de empiriska studierna:
• Statliga bidrag hade betydelse vid finansieringen i flera fall. För teatern i Umeå var statliga pengar avgörande för projektets tillkomst. För såväl teatern som gymnasie- skolan i Västerås fördröjdes projekt i avvaktan på statliga pengar. (fall1.5 Umeå, teaterbyggnation, fall 1.6 Västerås, gymnasieskola).
• Etappvis byggnation eller utbyggnad indelad i delprojekt minskade risken för felaktig dimensionering och underlättade finansiering över budget, (fall 2.5 Umeå, teater- byggnation, fall 1.6 Västerås, gymnasieskola och fall 1.7 Nässjö, äldreboende- servicecenter).
• ”Joint production” underlättade finansieringen av vissa projekt och bidrog till ”Economies of Scope and Scale” (fall 1.5 Umeå, teaterbyggnation och fall 1.7 Nässjö, äldreboende och servicecenter).
• Finansiering över kommunens budget efter det att de statliga pengarna hade räknats bort, (fall 1.5 Umeå, teaterbyggnation och fall 1.6 Västerås, gymnasieskola). • Extern lånefinansiering svarade för initialinvesteringen medan den löpande driften inklusive kapitalkostnader finansierades av brukarkollektivet. Kommunen stod för till handahållandet av faciliteten. (fall 1.7 Nässjö, äldreboende – servicecenter).
Hantering
i den normativa studien:
• För att nå samhällsekonomisk effektivitet bör en samhällsekonomisk analys användas i planeringen (fall 1.1 Västerås, Samhällsekonomisk analys vid stadsbyggnation).
• Samhällsekonomisk effektivitet och lönsamhet kan förbättras vid stora investeringar genom tillvaratagande av skalekonomi och sortimentsekonomi – (Economies of Scale and Scope), och genom en differentierad (t.ex.
säsongsdifferentierad) prissättning, (fall 1.2 prissättning av el- och fjärrvärme i förenad produktion).
i de empiriska studierna:
• Många alternativ jämfördes, (fall 1.3 Göteborg, val av el- och fjärrvärmesystem). • Vissa alternativ avvisades på grund av politisk risk och ”merit wants”,
(fall 1.3 Göteborg, val av el- och fjärrvärmesystem).
• Funktionell flexibilitet påverkade val av alternativ, och minskade den finansiella risken (fall 1.3 Göteborg, val av el- och fjärrvärmesystem).
• Samhällsekonomiska kostnader identifierades inte initialt, (fall 1.3 Göteborg, val av el- och fjärrvärmesystem).
• Kapacitetsproblemet ägnades ingen uppmärksamhet. Normer för effektivt resursut nyttjande saknades, (fall 1.4 Göteborg, upphandling av spårvagnar).
• Dimensionering och ev. utnyttjande av skalfördelar var ett politiskt beslut, (fall 1.4 Göteborgs Spårvägar), (fall 1.6 Västerås, gymnasieskola).
• Den rumsliga lokaliseringen av projektet var viktig ur effektivitets synpunkt (fall 1.5 Umeå, teaterbyggnation och fall 1.7 Nässjö, äldreboende-servicecenter).
• Expertis inhämtades utifrån. Arkitekttävling anordnades för att skapa alternativ, (fall 1.5 Umeå, teaterbyggnation).
• Bolagisering övervägdes men genomfördes ej, (fall 1.5 Umeå, teaterbyggnation). • "Joint production" användes för att skapa ”Economies of Scope”, (fall 1.5 Umeå, teaterbyggnation, och fall 1.7 Nässjö, äldreboende-servicecenter).
• Etappvis utbyggnad bidrog till att reducera projektens komplexitet och till ett bättre resursutnyttjande, (fall 1.5 Umeå, teaterbyggnation, fall 1.6 Västerås, gymnasie- skola och fall 1.7 Nässjö, äldreboende - servicecenter).
• Flera projekt prospekterades, projekterades och genomfördes under mycket långa tidsperioder (30 – 70 år), (fall 1.3 Göteborg, val av el- och fjärrvärmesystem, fall 1.5 Umeå, teaterbyggnation och fall 1.6 Västerås, gymnasieskola).
• Totalkostnadsrestriktioner begränsade investeringens storlek, och försköt projektet i tiden (fall 1.5 Umeå, teaterbyggnation).
Sammanställning över motiv, finansiering och hantering avseende stora kommunala investeringar i framförallt stora kommuner identifierade i de tre studierna
Sammanställningen nedan av principfrågor kring motiv, hantering och finansiering ger enbart en översikt över principiella motiv respektive hanteringssätt och finansieringsvägar som de stora kommunerna samt Nässjö valde eller övervägde i de tre nämnda studierna av Andersson (1998), Sahlin-Andersson (1986) samt Segelod (1986), men utvisar inte eventuella samband mellan olika motiv och de hanterings - respektive finansieringsvägar som valts. Svartmarkeringen av olika hanterings och finansieringssätt i tabellen förklaras i efterhand.
42
tabell 1.1 Sammanställning av motiv, hantering och finansiering av stora projekt i stora kommuner samt i en mindre kommun.
Motiv Hantering Finansiering
Samhällsekonomisk Effektivitet
Prospektering Initial samt löpande finansiering
Paternalistisk fördelning Projektering Kommunal lånefinansiering (budgetfinansiering)
Brister i marknadsjämvikt Samhällsekonomisk analys, kalkyler-ing
Kommunal skattefinansiering (budgetfinansiering)
Fallande styckkostnader Lokaliseringsval Blandad kommunal finansiering (budgetfinansiering)
Externaliteter dimensioneringsval Differentierade taxor Monopol Politisering Säsongsdifferentierade taxor Kollektiva varor uppdelning i delprojekt,
etappindelning
Brukarfinansiering, avgiftsfinansiering Merit wants förskjutning i tid, val av tidpunkt,
etappvis utbyggnad
etappvis utbyggnad Statliga direktiv och reformer Omprojektering
Miljö Organisering
Kultur Tillhandahållande
Utbildning Produktion
Äldreomsorg Samhällsekonomisk analys, Tillhandahållande och produktion Joint ventures
Tillväxt Alternativ- Arkitekttävling användning av skalförhöjning Sortimentssamordning Bolagisering Totalkostnadsrestriktioner Skapande av flexibilitet Lång tidsutdräkt
Av de många aspekter som återfunnits i de tre studierna är de tre aspekter inom hanterings- och finansieringsområdena som svartmarkerats i tabellen ovan av särskilt intresse när man söker efter strategier för hantering och finansiering av stora investeringar. Alla tre dessa aspekter har en anknytning till investeringarnas storlek. Dessa tre är:
1. Användning av sortimentssamordning
2. Användning av skalförhöjning och dimensioneringsval
3. Förskjutning i tid, val av tidpunkt, etappvis utbyggnad, etappindelning
De indikerar att det är av intresse att också undersöka vidare hur och när mindre kommuner utnyttjar produktions- och investeringsteoretiska strategier som Scope, Scale och Stage Construction för att höja effektiviteten och den samhällsekonomiska lönsamheten i sina investeringar.
Innan en sådan undersökning kan starta är det angeläget att försöka karakterisera stora kommunala investeringsprojekt utifrån vad vi lärt oss dels från den normativa litteraturen (avsnitt 1.2, 1.3) och dels från studierna av fall (avsnitt 1.4, 1.5). Detta sker i nästa avsnitt.
1.6 lärdomar om karakteriStika för Stora kommunala