A1. Gymnasium med sim- och idrottshall- (longitudinella studien, kapitel fyra avsnitt 4.1.1)
Gymnasiet samt sim- och idrottsanläggningen i Stenungsund genomförs i två deletapper. Först färdigställs gymnasiet och därefter genomförs sim- och idrottsanläggningen. De båda etapperna byggs ut i följd och full effekt av investeringen uppnås inte förrän hela utbyggnaden är klar. Investeringen hade skjutits upp många gånger tidigare på grund av kommunens ansträngda finansiella situation. Investeringen är irreversibel när beslutet är taget vilket innebär att antalet valmöjligheter i framtiden minskar (se Henry, 1974).
Det råder ingen osäkerhet om kapacitetsbehovet. Skälen till att använda etappvis utbyggnad går istället att tolka som att finansieringen underlättas (utbyggnad över flera budgetår) samt att man uppnår ett förbättrat genomförande (med anpassning till tillgängliga personella resurser). Man kan tolka det som att kommunen uppnår fördelar i resursanvändningen. Det vill säga man uppnår troligen Economies of Stage även om
man eventuellt går miste om skalfördelar när man inte väljer skalförhöjning som strategi istället. För att säkert fastställa detta fordras en NPV2 kalkyl där de båda alternativen jämförs med varandra det vill säga man jämför NPV värdet av ”allt i en” investeringen samt NPV (Net Present Value) värdet av de båda etappinvesteringarna vid tidpunkt 0 (jämför med McDonald and Siegel, 1986).
År 1992 skedde en tillbyggnad, på 5000 kvadratmeter, av gymnasieskolan för att möta kraven från statlig reformverksamhet. Skälet till denna utbyggnad får alltså tolkas som anpassning till statliga direktiv. Inte heller här är skälet till etapputbyggnaden osäkerhet kring behov (se Dixit and Pindyck, 1995). Denna etapp är en komplettering till den
tidigare investeringen och skälet till investeringen är framförallt en anpassning till statliga reformkrav.
Tabell 7.3 Etapputbyggnad av gymnasieskola kombinerad med sim- och idrottshall
Etapp 1 Gymnasieskola
1975
Etapp 2
Sim- och idrottshall
1976-1977
Etapp 3
Tillbyggnad gymnasieskola
a2. gymnasium samordnat med kulturinvestering- (longitudinella studien, kapitel fyra avsnitt 4.1.3)
Ett beslut om investering i en gymnasieskola är irreversibelt men så länge beslut inte fattats om genomförande är investeringen reversibel vilket kan ses som en option (se Arrow och Fisher, 1974, Henry, 1974) och Dixit och Pindyck, 1995). I Lerum beslutar man att gymnasieskolan skall byggas ut i två etapper, vilket innebär flexibilitet i val av tidpunkt för den andra etappen (se Marglin, 1963 och McDonald and Siegel, 1986). Etapperna byggs ut i följd efter varandra. Den första etappen som omfattar första delen av skolan samt bibliotek skall byggas ut under åren 1982-1985. Denna etapp omfattar även elevvårdslokaler, kök, matsal, administrationslokaler, gymnastiklokaler samt nödvändiga biutrymmen. Den andra utbyggnadsetappen påbörjas 1985 och omfattar andra delen av gymnasieskolan samt teater/samlingssal. Denna etapp färdigställs 1986. År 1985 tar man emot 600 elever och 1987 räknar man med att ta emot 1200 elever. Etapputbyggnadsstrategin sträcker sig över fyra år. Uppdelningen i etapper minskar risken för överdimensionering. Det finns utrymme för anpassning efter aktuella behov. Samtidigt underlättas finansieringen eftersom byggnationen sträcker sig över totalt sex budgetår.
Kommunen är angelägen om att hålla låneskuld och upplåning på låg nivå. Man höjer skatten med 38 öre i budgeten för 1981 när beslutet att starta gymnasieskolan är klart. Genomförandet av investeringen i gymnasieskola underlättas av utbyggnaden i etapper eftersom Lerum är en mindre kommun med begränsade personella resurser.
Det går att tolka strategivalet som att man syftar till att uppnå Economies of Stage Construction och förbättra samhällsekonomisk effektivitet trots att man möjligen går miste om skalfördelar vid inköp när man delar upp investeringen.
Knappt tio år senare, 1995, behövde gymnasieskolan förändras och även anpassas till kommande statliga direktiv för undervisningen. Eftersom de statliga direktiven inte var klara genomförde man, för att hantera osäkerheten och öka flexibiliteten, en etapp med mer begränsad om- och tillbyggnad (ca 30 mkr). Kommunen hade nu fattat beslut om att avveckla sin låneskuld och räknade med att finansiera denna etapp med överskott från driftbudgeten. Det går att tolka strategin som att finansieringen underlättades av att man minskade ner skalan på investeringen. Man blev också mer flexibel och minskade osäkerheten i investeringen.
180
Tabell 7.4 Etappvis utbyggnad av gymnasieskola i kombination med bibliotek och teater/samlingslokal
a3. gymnasium med flexibel lokalanvändning- (momentana studien, se kapitel sex avsnitt 6.1.3)
Vid utbyggnad av gymnasiet i Lidköping väljer man att utforma och genomföra investeringen i etapper. I den första deletappen sker all nybyggnation samt viss ombyggnation. Den andra deletappen omfattar endast ombyggnation. Undervisning pågår under hela utbyggnadstiden. Det går att tolka som att kommunen väljer att bygga ut i etapper för att minska osäkerheten kring tillväxten i elevantal men också för att kunna genomföra undervisningen parallellt med om- och utbyggnaden. Att kommunen
använder sig av etappvis utbyggnad som investeringsstrategi går att tolka som att man söker uppnå Economies of Stage Construction och därmed effektivisera investeringen samtidigt som man avsäger sig möjligheten att bygga allt i en stor investering och uppnå skalfördelar i inköp och genomförande (se Dixit and Pindyck, 1994 samt Dixit och Pindyck i Rutterford et al.1998). Skalfördelar uppnåddes parallellt genom samarbete med grannkommuner (se kapitel sju avsnitt 7.2.1 A, A1).
a4. låg- och mellanstadieskola samordnad med bland annat kulturverksamhet- (longitudinella studien, se kapitel fem avsnitt 5.1.4)
I uppdraget vid projekteringen av Samverkanhuset, d.v.s. låg och mellanstadieskolan i Lerum ingår att projekteringen om möjligt skall utformas så att en tillbyggnad av en högstadiedel skall kunna genomföras om och när behovet uppstår. Att bygga stort från början är inget alternativ som övervägs. Det går att tolka det som att man sköt
genomförandet av den andra etappen framför sig och lät den vara reversibel. Val av tidpunkt för en eventuell framtida etapp är beroende av osäkerhet kring behov och investeringskostnader som förändras över tid (se Bernanke, 1983 och Marglin, 1963).
Vid projekteringstillfället planerar man också för ett friliggande daghem med tre avdelningar. När ärendet når planeringsutskottet beslutar man att utreda hur daghemsverksamheten i Stenkullen skall ordnas. Det går att tolka även detta som att
man väljer att behålla reversibilitet i denna del av investeringen och att även skjuta på val av tidpunkt till ett senare tillfälle. Beslutet är politiskt och det är aldrig aktuellt att kalkylera på samhällsekonomisk lönsamhet av det ena eller andra alternativet vilket hade varit rimligt att göra.
Etapp 1
Gymnasieskola för 600 elever + bib-liotek, skolmatsal, kök, gymnastiksal m.m. 1981-1986 Etapp 2 Vidareutbyggnad för ytterligare 600 elever + samlingssal/teater 1986-1987 Etapp 3
Om- och tillbyggnad för att möta nya krav
7.3.2 idrottSanläggningar
a. etappvis kontinuerlig utbyggnad
a1. is sport – Bandyarena- (se även kapitel sju avsnitt 7.1.2 Scope- bandyarena samt momentana studien kapitel sex avsnitt 6.1.4)
Arenabygget i Vänersborg är en irreversibel investering (jämför Arrow and Fisher, 1974 och Henry, 1974). Det utformas med indelning av projektering och genomförande i tre deletapper. Det går att tolkas som att etappindelningen inte görs för att skapa flexibilitet, utan för att underlätta produktionen av arenan. Inte heller görs etappindelningen av finansiella skäl. Kommunen räknar med att låna motsvarande hela arenabygget förutom de 20 mkr som man beräknar att erhålla i sponsorpengar. Däremot etappindelade man investeringen av genomförandeskäl eftersom Vänersborg är en mindre kommun med begränsade personella resurser.
Tabell 7.5 Etappvis utbyggnad av Arena Vänersborg Systemhandlingar, projektering,
upphandling och byggnation av grunden
2007
Överbyggnaden projekteras och up-phandlas. Byggstart av
överbyggnaden 2008
Byggnation och färdigställande
2009
Det går att tolka som att man vann produktionsfördelar genom att dela in genomförandet i etapper och att etappindelningen inte är av det slag att den minskar osäkerheten eller förbättrar finansieringen och att eventuella economies of Stage Construction som uppnås är små och endast i begränsad omfattning bidrar till att höja effektiviteten i investeringen.
7.3.3 handel oCh BoStäder
a. etappvis utveckling av centrumhandel
a1. utveckling av centrumhandel tillsammans med bostäder- (longitudinella studien, kapitel fyra avsnitt 4.1.4)
Utvecklingen av Stenungs Torg påbörjas 1970. Investeringarna är irreversibla. Utbyggnaden av torget sker under tre separata perioder. Inom dessa perioder sker utformning och genomförande i etapper. De tre utvecklingsperioderna är åren 1970-1974, åren 1982-1988 samt åren 1991- 1995. Strategin med etappvis utbyggnad syftar till att reducera osäkerhet och anpassa tidpunkterna för investeringarna till konjunktur- och efterfrågeutvecklingen (jämför med Marglin, 1963 och Beenhakker
182
och kommunens personella resurser kan användas på ett mer effektivt sätt. Det är förvånande att utbyggnaden pågår så långt fram som till 1994 med tanke på kommunens svaga finansiella situation. Den sista utbyggnadsetappen skjuter man upp på grund av osäkerhet och på grund av svårigheter att lösa finansieringen. Det går att tolka det som
att irreversibilitet, osäkerhet, behov av tillkommande information om faktiska behov (se Dixit and Pindyck i Rutterford et al., 1998) samt personella och finansiella skäl gör att man väljer en strategi med etappvis utbyggnad. I varje etapp kan skalförstoring ha
varit ett alternativ (jämför Marglin, 1963, Kort, Murto och Pawlinas, 2009, Guthrie, 2012 och Dixit och Pindyck i Rutterford et al. 1998), inför nästa etapp men detta är inte synligt i efterhand. Utbyggnad i etapper kan tolkas som att den innebär en strävan efter Economies of Stage Construction och ökad samhällsekonomisk effektivitet.
Tabell 7.6 Periodvis och etappvis utbyggnad av Stenungs torg
a2. etappvis utbyggnad av centrumservice i samordning med bostäder- (longitudinella studien p. 5.1.5)
Floda centrum inom Lerums kommun utformas och genomförs i två på varandra omedelbart följande etapper. Utbyggnaden sker i bostadsstiftelsens regi. Etapp 1 omfattar ICA- och Konsumhuset och Etapp II omfattar restauranghuset och vårdcentralen. Bostäderna byggs ovanpå befintlig centrumbebyggelse. Bostäderna finns med i kommunens bostadsförsörjningsprogram för perioden. Utbyggnaden sker som planerat trots att utredning visar att utbyggnaden är förenad med stora risker. Efterkalkyler visar att utbyggnaden resulterat i stora överkostnader och det visar sig svårt att hyra ut bostäderna till de hyror man kalkylerade med. Strategin med etappvis utbyggnad går att tolka som att stiftelsen använder den etappvisa utbyggnaden av genomförande skäl. Man har begränsade personella resurser och begränsad förmåga att hantera alltför stora projekt. Stiftelsen förefaller inte ha haft problem med upplåning eller med att finansiera byggnationen. Det förefaller inte ha funnits några tankar på att skjuta byggnationen på framtiden. Kommunala bostadsbolag befann sig i en tillväxtfas och såg inte riskerna i för stora utbyggnader. Strategin att bygga ut i etapper som inte beror på osäkerhet,
går att tolka som att den genomförs för att uppnå Economies of Stage Construction och förbättrad samhällsekonomisk effektivitet men endast genom fördelar från genomförandet. Sett som helhet är utbyggnaden sannolikt inte en samhällsekonomiskt lönsam investering vid denna tidpunkt.
Period 1 3 etapper huvudsakligen lokaler 1970-1974 Period 2 3 etapper restaurang gågatan glasades in lägenheter på taket 1982-1988 Period 3 2 etapper
kompletterande inglasning av gågatan, överbyggnad av vändslingan med lokaler, nytt klädvaruhus, nya bostäder i kv. Brisen
Tabell 7.7 Etappvis utbyggnad av Floda Centrum Ica- och konsumhuset + bostäder
1990-1991
Restauranghuset, vårdcentral slutet 1991-1992