en empiriSk Studie med Både dynamiSkt oCh StatiSkt perSpektiv

Eftersom jag önskar undersöka hur kommunerna gör och vad man uppnår måste studien vara empirisk eller snarare empirinära. Jag tar mitt avstamp i det empiriska materialet men måste för att komma vidare finna teoretiska verktyg. Med hänsyn till forskningsproblemens komplexitet har jag använt mig av fallstudier. För att få med utveckling över tid som till exempel är viktig för att identifiera etappvis utbyggnad har en longitudinell studie genomförts som täcker in 20 år. Den genomfördes i två kommuner. En longitudinell studie ger en överblick över den investeringsverksamhet som pågår i en kommun och vilka typer av investeringar som förekommer i mindre kommuner. Den kan också illustrera hur kommunernas ekonomi och därmed också deras investeringar påverkas av samhällsekonomins utveckling. För att kunna veta om de förhållanden som rör användningen av Scope, Scale och Stage Construction som rådde i den första studien fortfarande gällde, genomförde jag också en momentan studie. Denna omfattade några

få år omkring år 2004/2005. Eftersom forskningsfrågorna gällde hur mindre kommuner använder sig av Scope, Scale och Stage Construction och vilka effekter de förväntar sig var det av intresse att se närmare på hur fler kommuner agerar och kanske också fånga upp ännu fler typer av stora investeringar.

3.6.3 fallStudier

Som framgår av studiens syfte är det ett komplext socialt och samhällsekonomiskt problem som ska studeras. För att kunna hantera mer komplexa sammanhang vid samhällsekonomiska problem är det vanligt att använda fallstudier. Den främsta nackdelen med fallstudier är att det inte går att generalisera statistiskt, eftersom fallen ofta är unika i olika avseenden. Däremot kan man som Yin (1989, sid. 38) framhåller generalisera genom ”analytisk generalisering”. Med det avser han att tidigare utvecklad teori används som guide eller mönster att jämföra det empiriska materialet mot.

Analysenheterna eller fallen utgörs av mindre kommuner. Eftersom det handlar om flera fall kallar Yin denna typ av studie för en flerfallstudie (multiple-case design study) (jfr Yin, 1989, sid. 46 och 52). Yin skulle nog vidare se den som en kombination av en enhetsfallstudie och en ”embedded” flerfallsstudie. Skövde i den momentana studien skulle då designmässigt vara en enhetsfallsstudie med en kommun och en investering. Studien av Stenungsund skulle däremot ses som en ”embedded” flerfallsstudie (en kommun med flera investeringar). Hela studiens design får därför ses som en flerfallstudie som utgör en kombination av en enhetsfallstudie och en ”embedded” flerfallstudie. Vid flerfallstudier söker man jämförelser. Fördelen enligt Yin (1989) med en ”multiple design” studie är att den blir robustare. One-case designs enligt Yin (1989) används till exempel när man vill studera unika eller ovanliga fall. En enhetsfallsstudie har aldrig varit aktuell för min studie. Mitt upplägg är gjort för att möjliggöra jämförelser mellan kommunerna. Nackdelen med en flerfallsstudie är enligt Yin (1989, sid. 53) att den kräver större resurser framförallt av tid. Det är ostridigt så att det medför en viss tidsutdräkt men mitt intresse har varit att nå längre än ett enskilt fall som även med gott teoretiskt stöd kan vara svårt att generalisera ens på analytisk väg. Mina forskningsfrågor hade inte kunnat besvaras med en one-case design. Yin (1989, sid. 53) talar om ”replication logic” för flerfallsstudier. Man förväntar sig att uppnå likartade resultat för alla fallen. Det vill säga att de är nära nog kopior av varandra när det gäller resultatet. Om alla fallen visar upp likartade resultat anser Yin (1989) att ”replication” eller om man så vill kopiering har ägt rum. Jag tänker mig att fallen (tio mindre kommuner sammanlagt från de båda studierna) kommer att visa upp likartade effekter i innevarande studie. Med detta avses likartade effekter från användning av respektive Scope, Scale och Stage Construction vid stora investeringar. Användningen förväntas medföra konsumentfördelar och/eller produktionsfördelar av likartade slag. För att kunna konstatera att ”replication” äger rum krävs enligt Yin (1989) att fallen jämförs med varandra vilket i denna studie sker i tolkningarna i kapitlen sju och åtta.

90

Fallen som studeras i denna studie är mindre kommuner och hur de använder Scope, Scale och Stage Construction vid genomförandet av sina stora investeringar samt vad de uppnår med detta. När fallen väljs ut till en multiple-case studie fordras enligt Yin (1989, sid. 53) att man antingen förutsäger likartade resultat eller att olika resultat visar sig av förutsägbara skäl. Jag valde storleksmässigt likartade kommuner (sett ur ett invånarperspektiv) samt kommuner inom Västra Götalandsregionen som möjligen är mer lika varandra än vad de är i förhållande till kommuner i Norrland till exempel. Jag förväntar mig att de utvalda kommunerna hanterar sina investeringar på likartat sätt. Litteraturens och teorins roll är viktig enligt Yin (1989, sid. 154). Det fordras enligt honom ett utvecklat teoretiskt ramverk. Ramverket behövs för att klargöra under vilka omständigheter ett visst fenomen troligen återfinns liksom under vilka omständigheter det inte uppträder. I innevarande studie finns inte ett från början givet ramverk eftersom studiens design inte var helt klar från början. Det innebär att ett ramverk växer fram successivt. I studien föregår empirin ramverket men det krävs en initial förförståelse. Mindre kommuner förutsätts i min studie ha särskilda problem med att genomföra stora investeringar om man jämför med större kommuner. Genom att studera den reella hanteringen vill jag identifiera vilka strategier de faktiskt använt. Denna identifiering når jag genom att pendla mellan empiri och litteraturstudier för att slutligen finna mina svar med hjälp av produktionsteoretisk litteratur (om Scope och Scale) och litteratur om investeringar (om Stage Construction).

3.6.4 två delStudier

Studien är som redan framhållits uppdelad i två delstudier, en dynamisk och en statisk. Jag upprepar. Den första delstudien är ”longitudinell” och omfattar studiet av stora projekt i Lerum respektive Stenungsunds kommuner under tjugo år (åren 1976-1995). Den andra delstudien är av mer ”momentan” och aktuell karaktär med fjorton utvalda kommuner och med projekt från tiden omkring år 2004. Med fall (eller tolkningsenhet) avses i studien de olika kommunerna som studeras. Varje kommun utgör ett fall. I den longitudinella studien förekommer två fall och i den momentana studien nio fall (fem av de fjorton kommunerna i denna studie saknade stora investeringar vid intervjutidpunkterna). Ett fall förekommer i båda studierna (Lerum), beroende på att det även förekom en stor investering i Lerum när den momentana studien gjordes. I den longitudinella studien finns inom varje kommun flera stora investeringar som kan ses som delfall inom de två huvudfallen. I den momentana studien förekommer bara en investering per kommun vilket gör att fallet blir homogent. I denna senare studie är det likheter och skillnader mellan kommunernas hantering av investeringarna som kan vara intressant.

Den ”longitudinella studien” fokuserar som redan nämnts på de båda västsvenska kommunerna Stenungsund och Lerum. Stenungsund och Lerum är mindre kommuner i Göteborgs närhet. De är olika varandra men det finns också många likheter mellan de båda kommunerna. Lerum och Stenungsund valdes ut eftersom deras finansiella

situation 1995 skilde sig åt på ett fundamentalt sätt. Lerum hade synnerligen goda finansiella förhållanden medan Stenungsund fick begära hjälp av staten för att komma ur den finansiella kris som hade utvecklat sig i kommunen. Avsikten med att studera kommunernas motiv, hantering och finansiering av stora projekt över en längre tidsperiod är att jag hoppas kunna se processer och prioriteringar tydligare än om man studerar en kommuns investeringar vid ett enda tillfälle. Genom att studera två kommuner över samma tidsperiod räknar jag med att vissa skillnader respektive likheter framträder i hantering och finansiering av de stora investeringar, som kan identifieras och tolkas.

Den ”momentana” studien ska ses som en utvidgning av den föregående studien. Tanken

med denna studie är att söka efter fler kommuner och fler typer av projekt än vad som har lyfts fram i den första studien, men att här inte studera kommunernas agerande annat än relativt momentant. För att bättre kunna jämföra de olika kommunerna med varandra valdes de fjorton kommuner ut, som mest liknar varandra, och som liknar Lerum och Stenungsund, storleksmässigt. Alla finns i SCB:s finansstatistikgrupper över kommuner med 20 000 - 29 999 invånare respektive 30 000 - 49 999 invånare den 31 december år 2004.2 Stenungsund finns inom gruppen med det lägre invånarantalet och Lerum inom gruppen med det högre invånarantalet. Samtliga utvalda kommuner finns inom Västra Götalandsregionen och också relativt nära Göteborg vilket är en ekonomisk/praktisk aspekt för studien. De fjorton utvalda kommunerna är Skövde, Kungälv, Lidköping, Vänersborg, Lerum, Alingsås, Partille, Mark, Härryda, Falköping, Ale, Mariestad, Stenungsund och Ulricehamn.