avStamp inför fortSättningen

I kapitel ett redogjordes för den samhällsekonomiska kontext som kommunala investeringar ingår i och om innebörden av samhällsekonomisk nytta. I kapitlet behandlades också betydelsen av kontexten för investeringarnas karakteristika. Vid en sammanfattning av litteratur om motiv, hantering och finansiering av stora kommunala investeringar, så som de genom tolkning av de empiriska fallen från Anderssons (1998), Sahlin-Andersson (1986) och Segelods (1986) studier, kunde man vid hantering och finansiering identifiera tre effektivitetsskapande strategier vid genomförande av investeringar: 1. användning av sortimentsamordning 2. användning av skalförhöjning och dimensioneringsval, och 3. förskjutning i tid, val av tidpunkt, etappvis utbyggnad, etappindelning. Detta för oss vidare till kapitel två, där de tre strategierna Scale, Scope och Stage Construction definieras med hjälp av litteratur från produktions- och investeringsteori. Orsakerna till deras användbarhet som effektivitetsfrämjande strategier vid genomförande av investeringar liksom effekterna vid deras användning behandlas. Diskussionen i litteraturen har i huvudsak utgått ifrån företag och ifrån stora offentliga organisationer. Frågan är nu om även mindre kommuner kan dra nytta av dessa strategier vid genomförande av stora investeringar i syfte att förbättra investeringarnas samhällsekonomiska nytta eller lönsamhet. I kapitel tre redogörs för de viktigaste avgränsningarna som görs (ämnesmässigt, rumsligt, volymmässigt och tidsmässigt). Forskningsområdet karakteriseras kortfattat och därefter presenteras studien syfte följt av de mer precisa forskningsfrågorna. Dessa är indelade efter en struktur som sedan används när forskningsfrågorna behandlas för att underlätta för läsaren. Kapitlet avslutas med en redogörelse för det tillvägagångssätt som använts för att besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet.

1 NPV utläses net present value.

2 Chandler (2004, sid. 17) definierar (fritt översatt av mig) Economies of Scale som det resultat i form av minskad enhetskostnad i produktionen eller distributionen, som erhålls när skalan höjs hos en produktions- eller distributionsenhet som producerar eller dis-tribuerar en enstaka produkt. Detta förutsätter att om skalan kan höjas så att enhetskostnaden sänks så måste det finns avsättning för den ökade produktionen eller de ökade distributionsmöjligheterna.

3 Baumol, W.J., Panzar, J.C. och Willig, R.D. (1988, sid 21). förklarar begreppet på ett generellt sätt, som följer: ”Scale economies are often defined to be present when a k-fold proportionate increase in every input quantity yields a k´-fold increase in output, where k´>k>1. Författarna är inte nöjda med denna ”textboks definition” utan fördjupar den se sid. 21-24. Baumol och hans medförfattare (sid. 21) beskriver graden av scale economies eller skalavkastningen (S), som att vid kvantiteten y är S = C(y)/yC´(y) = AC(y)/C´(y) (Av-erage cost)/(marginal cost). Detta visar att skalavkastningen (S) ökar, är konstant eller minskar när S är respektive, större än, lika med eller mindre än 1. Författarna anser detta vara ett mer användbart begrepp för Economies of Scale än den nämnda enklare definitionen ovan.

4 Chandler (2004, sid. 17), talar om economies of joint production eller distribution men sätter omedelbart likhetstecken mellan dessa och Economies of Scope. Fritt översatt lyder hans definition som följer, att Economies of Scope uppstår genom användning av sådana processer inom en enda produktionsenhet eller distributionsenhet som möjliggör produktion eller distribution av mer än en produkt. Detta handlar om vilka produkter som lämpar sig för gemensam tillverkning eller distribution vid en gemensam anläggning och där den gemensamma användningen medför sänkning av enhetskostnaderna.

5 Pindyck and Rubinfeld, (2005, sid. 241) definierar ”Economies of Scope” som följer: ”In general, Economies of Scope are present when the joint output of a single firm is greater than the output that could be achieved by two different firms each producing a single product (with equivalent production input allocated between them). Författarna konstaterar att det inte finns något direkt samband mellan Economies of Scale and Economies of Scope.

För att kunna skapa en brygga mellan Economies of Scope och Economies of Scale skapade Baumol, W.J., Panzar, J.C. and Willig, R. D. (1988, sid 73) ett mått på styrkan (magnitude) hos Economies of Scope som lyder:

”The degree of Economies of Scope at y relative to the product set T is defined as: SCT(y)= (C(yT) + C(y(N-T)) – C(y))/C(y)

Thus the degree of Economies of Scope measures the relative increase in cost that would result from a splintering of production of y into product lines T and N-T. Such a fragmentation of the firm increases, decreases, or leaves unchanged the total cost as SCT is greater than, less than, or equal to zero, respectively.”

Baumol, Panzar and Willig, (enligt ovan, sid. 77.) tar upp källor till Economies of Scope och citerar i det sammanhanget en artikel av Hicks, J. R. (1935) Annual Survey of Economic Theory-Monopoly, Econometrica , 3, 1935.” Almost every firm does produce a considerable range of different products. It does so largely because there are economies to be got from producing them together and these economies consist largely in the fact that different products require much the same overhead.” En annan tanke som Baumol, Panzar och Willig (enligt ovan sid. 77) också använder sig av för exemplifiering kommer från en artikel av Clemens: Clemens, E (1950) Price Discrimination and the Multiproduct firm,,Review of Economic Studies, 19 No 48, 1950-1951, pp1-11. ”It is a commonplace of business practice that the production and sales managers work hand in hand to devise new products that can be produced with the company`s idle capacity… .What the firm has to sell is not a product, or even a line of products, but rather its capacity to produce.” 6 Se kapitel 1, fall 1.5.

7 Net Present Value

8 Med transitinvesteringar förstås här transportinvesteringar.

9 Amram och Kulatilaka (1999 sid. 5) visar att det kan vara fördelaktigt att skjuta val till framtiden. Att skapa optioner eller valmöj-ligheter. Många strategiska investeringar skapar efter varandra följande möjligheter som ledningen kan anamma. Investeringsmöjlighet-en kan ses som ett kassaflöde förInvesteringsmöjlighet-enat med val.

3. avgränSningar, Syften