vatten- oCh avloppSinveSteringar

Skalförstoring är som framhållits en särskilt gynnsam investeringsstrategi vid utformning och genomförande av investeringar inom områden där ”0.6 faktorregeln” gäller. Av de båda fallen nedan kommer det ena från den longitudinella studien och det andra fallet ifrån den momentana studien. Till denna grupp investeringar hör stora vatten- och avloppsledningar där volymen och därmed transportkapaciteten ökar snabbare än ytan vilket gör att volymen (intäkterna) ökar procentuellt snabbare än kostnaderna. Möjligheterna att öka skalan åstadkoms i de flesta fall genom samarbete med extern

172

a. vatten- och avloppsreningsverk

a1. Stor initial investering – överdimensionering- (longitudinella studien, se kapitel fyra avsnitt 4.1.2)

Strävlidens avloppsreningsverk är det största reningsverket i Stenungsund. Avloppsrening tillhör den typ av verksamheter som i stora intervall har fallande styckkostnader. Det ursprungliga reningsverket togs i drift 1970. Det är kraftigt överdimensionerat vid tillkomsten beroende på överoptimistiska antaganden om befolkningstillväxten i tätorten. Förmodade behov höjer skalan på investeringen. Tilltron till en snabb, stark befolkningstillväxt och till möjligheten att vinna skalekonomiska fördelar är starkare än att ta vara på möjligheten att bygga ut i etapper för att möta efterfrågan i takt med att den realiseras. De till- och ombyggnader som sker efter den ursprungliga investeringen genomförs av tekniska och miljömässiga orsaker. Det är tydligt att man använder

skalförhöjning som initial strategi och en tolkning är att man gör detta för att uppnå Economies of Scale och därmed ökar investeringens samhällsekonomiska effektivitet.

Det ursprungliga avloppsreningsverket utformades och genomfördes med skalförhöjning. Det dimensionerades avsiktligt för framtida behov på grund av kommunens extremt snabba tillväxt. Senare visar det sig att tillväxten blir långsammare än vad som förväntas och att behoven har överskattats betydligt vilket reducerar skalfördelarna. En tolkning

är resultatet av den initiala investeringen blir Diseconomies of Scale i stället för förväntade Economies of Scale. De fasta kostnaderna fick fördelas över lägre volym när befolkningstillväxten inte blev den förväntade. Utbyggnad i etapper har varit ett alternativ för att anpassa avloppsreningsverket bättre till behovet men man valde som strategi att utnyttja skalförhöjning och bygga större än det aktuella behovet i syfte att uppnå Economies of Scale.

a2. Skalförhöjning genom regionalt samarbete- (momentana studien se kapitel sex avsnitt 6.1.5)

Ryatunneln i Lerum är också ett projekt där skalan har stor betydelse och där gemensam avloppsrening från många kommuner höjer skalan på reningsanläggningen och i synnerhet på ledningar. Genom att köpa tjänsterna av Gryaab får kommunen skalfördelar jämfört med att sköta rening i egen regi vid små reningsverk. Man uppnår också miljövinster genom anslutning till Gryaabs reningsanläggning, Ryaverket. Investeringen består i

utbyggnad av stora rörledningar där cost-output elasticiteten är mindre än ett (Ec<1). De genomsnittliga styckkostnaderna är fallande i åtminstone något intervall och ger upphov till Economies of Scale. Man kan med hjälp av ”0.6 faktorregeln” tolka det som att Economies of Scale uppstår när man som investeringsstrategi väljer att höja skalan i projektet. Volymen och därmed intäkterna ökar procentuellt mer än rörens yta och därmed minskar investeringskostnaden per producerad kubikmeter avloppsvatten. Inköpskostnaderna kan sänkas och de fasta kostnaderna fördelas över större output. Skalförhöjningen medför att investeringens effektivitet ökar jämfört med småskaliga lösningar.

7.2.4 tranSporter

Transportinvesteringar finns bara i ett fall i den longitudinella studien och inget fall förekom i den momentana studien.

a. tågpendel

a1. tågpendel – skalhöjning genom samarbete- (longitudinella studien, se kapitel fem avsnitt 5.1.1)

Invånarna i Lerum hade fram till slutet av 1970-talet kunnat pendla med tåg till Göteborg. Då ville SJ ersätta tågen med busstrafik. Såväl Lerum som Alingsås och Partille protesterade och fick tillstånd ett avtal med SJ om pendeltrafik. Kommunerna finansierade ombyggnad av stationerna samt indirekt även tågsätten. SJ skötte om trafiken på banan. Genom samarbetet mellan de tre kommunerna utökades antalet tågsätt och vagnar. Man fick ökad kapacitet. Tätare avgångstider kunde också införas. Tågvagnar kan liknas vid cylindrar eller fabriksbyggnader och det går att tolka det så att ”0.6 faktorregeln” är närvarande och att kapaciteten (intäkterna) ökar mer än ytan (kostnaderna) när antalet tågsätt och vagnar utökas. Projektet får också ses som odelbart där utbyggnad av stationer och upphandling av tågsätt får ses som ett stort paket sett ur Lerums synvinkel. Utformning och genomförande av investeringen med

hjälp av skalförhöjning som i sin tur åstadkoms med hjälp av samarbetspartners får därför tolkas som att det medför att inköpskostnaderna kan minskas och fasta kostnader fördelas över större output (fler resenärer). Detta innebär Economies of Scale och att den samhällsekonomiska effektiviteten har förbättrats.

Fallet kan jämföras med Segelods (1986) fall från kapitel 1 (fall 1.4) om köp av nya spårvagnar i Göteborg där man efter insats från konsulter fann att en uppgradering från 30 till 80 vagnar visade sig medföra skalfördelar som gjorde den större investeringen lönsam. Enligt Segelod (1986) ägnade man inte tid åt kapacitets- och finansieringsfrågor och hans slutsatser var att Göteborgs kommun saknade normer för styrning av de resurser man förfogade över. I Lerums fall förefaller man ha varit väl medveten om möjligheterna till effektivitetsförbättring genom att utnyttja skalförhöjning som investeringsstrategi.

7.2.5 Sammanfattning

När utformning och genomförande av stora investeringar sker med hjälp av enbart skalförstoring handlar det i allmänhet om engångsinvesteringar, det vill säga investeringar där hela investeringen sker vid ett och samma tillfälle. Att några ytterligare investeringar kan tillkomma senare är inte planerat vid investeringstillfället. Economies of Scale uppstår om investeringen blir mer samhällsekonomiskt lönsam med skalförhöjning än om skalan inte höjs. Tabellen pekar på att det kan vara vanligare med skalförstoring i tekniska och huvudsakligen avgiftsfinansierade investeringar av allokeringskaraktär än vid budgetfinansierade verksamheter av fördelningskaraktär (utan att man kan dra några statistiska slutsatser av detta). Pendeltåg kan ses som ett mellanting där

174

Skalförhöjning enbart förekommer i studien i sex investeringar. De områden det förekommer inom är Skolor, Energiinvesteringar, Vatten- och Avloppsinvesteringar och Transporter. Investering-sområden Investerings-form Investering av typ där ”0.6 faktor regeln” skulle kunna vara användbar

Källor till economies of Scale Samarbete/ Partnerskap Spe- ciali-sering Flexibilitet Sänkta inköps-kostnader Fasta kost-nader förde-lade över större output Skolinvesteringar Stor gymnasie skola X X X X X X Energiinvesteringar Fjärrvärme ledningar X X X X X Sopförbrän- ningsanläg-gning X X X X X X

Vatten och Avloppsinvesteringar Rörsystem och rening-sanläggning X X Vatten- och avloppstunnel X X X X Transportinvesteringar Tågpendel X X X X

Tabell 7.2 Sammanfattning av användning av Scale i sex fall

kommentarer till tabell 7.2. kommentarerna följer tabellens rubriksättning: investeringstyp

Investeringsformerna är intressanta utifrån om de är av sådant slag att ”0.6 faktorregeln” skulle kunna vara användbar för att identifiera Economies of Scale.”0.6 faktorregeln” bygger på sambandet mellan yta och volym. Investeringar där stora kroppar har cylinder form, är rörformiga eller har geometriska former av liknande typ passar in här. Rörledningar vid fjärrvärmeutbyggnad och vid vatten- och avloppsutbyggnad hör givetvis till denna kategori men även stora skolor kan ha en kompakt form som gör att gynnsamt förhållande mellan yta och volym föreligger och som innebär att de kan räknas till denna kategori investeringar. Detsamma gäller Sopförbränningsanläggningen som bör vara cylinderformad. Även tågpendeln har rörliknande form om man tänker lite konstruktivt. Skalförstoring i dessa fall leder med säkerhet till Economies of Scale och till förbättrad samhällsekonomisk lönsamhet förutsatt att efterfrågan utfaller som beräknats. De olika investeringstyperna har som tabellen visar i huvudsak samma källor till Economies of Scale.

källor till economies of Scale

Vanliga källor är specialisering, flexibilitet, sänkta inköpskostnader och fasta kostnader som fördelas över större output. Det är ett urval av de källor som Pindyck och Rubinfeld (2005) refererade till och som hämtats från företagssektorn. Vissa av de källor som de angav är inte relevanta vid kommunala investeringar. Det är däremot de vanliga källor som omnämns ovan.

Specialisering

Arbetskraftsspecialisering förekommer vid en skol- och en energiinvestering. I skolfallet kan det finnas möjlighet till arbetskraftsspecialisering men också möjlighet att ha specialbyggda och specialutrustade skolsalar som möjliggör Economies of Scale. Vid investeringen i sopförbränningsanläggningen möjliggör användning av specialiserad arbetskraft att skalfördelar uppnås. Vid övriga investeringar saknar specialisering betydelse.

flexibilitet

Vid skolinvesteringen är flexibel användning av skollokalerna viktig för att uppnå Economies of Scale. Genom flexibilitet kan man smidigt skifta mellan olika skolprogram när efterfrågan förändras. I båda energiinvesteringarna är flexibilitet en viktig källa till Economies of Scale, Genom flexibilitet kan man växla mellan el och värme, beroende på priser och efterfrågan och man kan också växla mellan olika input. Flexibiliteten bidrar därför till Economies of Scale. Vid de här aktuella vatten- och avloppsinvesteringarna liksom vid transportinvesteringen finns inte flexibilitet som källa till positiva skaleffekter.

176

Sänkta inköpskostnader

Det kan kostateras att sänkta inköpskostnader som en följd av skalförhöjning är en viktig källa till Economies of Scale. I samtliga sex investeringar är sänkta inköpskostnader en naturlig följd av skalförhöjningen och bidrar därför till Economies of Scale.

fasta kostnader fördelade över större output

Detta är en lika viktig källa som sänkta inköpskostnader till Economies of Scale. Lägre fasta genomsnittkostnader kunde konstateras i fem av fallen men i den sjätte investeringen sjönk inte de fasta kostnaderna per producerad kubikmeter tillnärmelsevis lika mycket. Orsaken var att efterfrågan av output inte utvecklade sig i den omfattning som man hade kalkylerat med. En tolkning är att skalförstoringen vid den tidiga vatten- och avloppsutbyggnaden i Stenungsund inte gav upphov till Economies of Scale i de intervall som producerades.

Samarbete/partnerskap

I fem av investeringarna där skalförhöjning (enbart) förekommer föreligger samverkan med en eller flera partners i olika samarbetsformer. I gymnasieskolan i Lidköping samarbetar man med angränsande kommuner för att få tillräckligt elevunderlag för olika utbildningar. I båda energiinvesteringarna förekommer samarbete. I Stenungsund samarbetar man med industrin för att ta vara på industrins överskottsenergi. I Skövde samverkar man med grannkommunerna i ett kommunförbund via vilket man ökar skalan på inköp av sopor. Den urspungliga och skalförstorande investeringen av vatten- och avloppsanläggning i Stenungsund sker däremot helt i kommunens egen regi. Vatten- och avloppstunneln i Lerum skalförstoras genom att man samarbetar med Gryaab. Vid tågpendeln i Lerum förstoras skalan genom samarbete med de närmaste grannkommunerna. Att förstora skalan i investeringarna genom samarbete kan tolkas som en naturlig väg för de mindre kommunerna att välja när inte samordning eller etappvis utbyggnad är framkomliga vägar till att förbättra investeringens samhällsekonomiska lönsamhet. Lidköping kombinerar skalförstoring i delar av sitt gymnasieprojekt med etappvis utbyggnad. Vid den tidpunkt när vatten- och avloppsanläggningen i Stenungsund byggs är det mer ovanligt med samarbete över kommungränserna. Stenungsund bygger allt i egen regi förutom i spillvärme- och fjärrvärmeinvesteringen där man samarbetar med Unifos.