alingSåSpendeln Motiv

I Lerum är merparten av ortens förvärvsarbetande befolkning pendlare. Lerum har för få egna arbetsplatser trots viss satsning på näringslivet.1 Många av invånarna i Lerum tågpendlar. Med investering i Alingsåspendeln ville man tillhandhålla en snabb och miljövänlig kollektivtrafik med hög turtäthet för Lerums befolkning när de pendlade till sina arbetsplatser i framförallt Göteborg. Tågtrafik eller i varje fall tillgång till bannätet är monopolistisk verksamhet och kommunen var tvungen att sluta avtal med SJ för att trafiken skulle komma till stånd.2

Hantering - skalförhöjning (Scale)

Genom att även Alingsås och Partille kommuner var angelägna om tillgång till en tågpendel ökar skalan på projektet, vilket kanske var en förutsättning för att projektet skulle kunna genomföras. Man slöt ett långsiktigt avtal med SJ om att sätta in helt nya X10 tåg samt att vissa stationer skulle tas bort. 3

116

till årsskiftet 1985/1986 levererades samtliga tåg. Förbindelserna med Alingsås och Göteborg utökades därigenom kraftigt.4 Någon etappvis utbyggnad av trafiken verkar inte ha varit aktuell.

Finansiering

Den initiala investeringen för tågsätten stod, som redan nämnts SJ för, som sedan hyrde ut kapacitet till Lerum. Kostnaderna för Lerums invånare motsvarade två skattekronor när tågen togs i bruk. År 1995, det vill säga tio år senare hade kostnaderna sjunkit till motsvarande 0.50 kr på utdebiteringen. Detta inkluderade såväl kapitalkostnaderna för den initiala investeringen i vagnar som driftskostnaderna. Dessa kostnader betalades löpande som hyra över driftsbudgeten.5 Göteborgsregionens lokaltrafik som senare övertog kommunens ansvar för pendeltrafiken var 1995 redo att ta upp nya förhandlingar med SJ om vad tågtrafiken skulle få kosta.6

5.1.2 gymnaSieSkola med BiBliotek oCh teater/SamlingSlokal

Motiv

Utbildning medför positiva externaliteter med bred spridning (Andersson, 1998, sid. 84). Det är en vara som saknar exklusivitet det vill säga den kan inte enkelt avgränsas. Detta öppnar för "free-riders" och varan kan därför inte finansieras av marknaden, av privata entreprenörer, utan finansieras via skatter för att den ska komma tillstånd i önskad utsträckning (Musgrave and Musgrave, 1989, sid. 43).

Gymnasieutbildning tillhandahålls på statligt uppdrag av kommunerna. Det är en vara som inte är avgränsad enbart till dem som mottar undervisningen utan får gynnsamma effekter också för andra i samhället, exempelvis för arbetsgivarna, för kulturproduktion osv. Det är också en vara som staten/kommunerna vill ska komma alla till del i lika utsträckning. Att skolan är en del av fördelningspolitiken i Sverige framgår av skollagen (Andersson, 1998, sid. 74-75). Detta är den främsta orsaken till att utbildning finansieras med skatter.

Under 1970-talet byggdes Lerums grundskolor och högstadieskolor ut men man saknade egen gymnasieskola. Lerum tillhandahöll gymnasieutbildning genom att Lerum tillhörde Partille gymnasieort. Lerums gymnasieelever gick även i Alingsås och en majoritet utnyttjade gymnasier i Göteborg. Vid slutet av 1970 – talet när elevkullarna ökade ansåg Göteborg att förortskommunerna själva fick sörja för sin gymnasieutbildning.7

En gymnasieskola i Lerum skulle förbättra studieförhållandena för alla elever som inte längre skulle behöva pendla. En bidragande orsak till att man fattade beslut om att starta eget gymnasium i Lerum var att Lerums politiker räknade fram att det skulle bli ekonomiskt gynnsammare för kommunen med ett eget gymnasium än att utnyttja grannkommunernas gymnasieskolor. 8

Man planerade att successivt starta upp sex gymnasielinjer: Gymnasieskolan startades 1980 - 07 -01 och invigdes den tolfte juli. Vid skolstart på hösten hade gymnasieskolan 112 elever. Det förefaller inte ha rått någon osäkerhet om den demografiska utvecklingen och följaktligen om skolstorleken. Beslutet att starta gymnasieskolan förgicks därför inte av långa utredningar eftersom det rådde politisk konsensus om utbyggnaden. 9

Hantering - samordning (Scope including Scale)

I samband med planeringen för gymnasieskolan väcktes tanken på att kombinera

och samordna gymnasieutbyggnaden med ett huvudbibliotek samt med teater och

konsertlokaler. Man ville förstärka Lerum som kulturort.10 Under 1982 tillsatte kommunstyrelsen en ledningsgrupp för att planera gymnasieskolans andra utbyggnadsetapp, där man hade till uppgift att studera samverkan mellan skola, bibliotek och teater. Ledningsgruppen presenterade i oktober 1982 sitt förslag i rapporten

”Samlokalisering av gymnasieskola, samlingslokal och huvudbibliotek” och i mars

fick fullmäktige ett färdigt förslag som innebar att gymnasieskolan, samlingslokal och huvudbibliotek skulle integreras.

Även kulturverksamheter är ofta offentligt tillhandahållna och ofta offentligt producerade varor som i varje fall delvis får finansieras via skatter om de ska komma tillstånd. Genom att kombinera gymnasiebyggnationen med huvudbibliotek och teater- och

konsertlokaler kunde man skapa positiva synergieffekter. Kommunen strävade metodiskt

efter att så långt möjligt effektivisera lokalanvändning genom samverkan och gemensamt utnyttjande. Ledande kommunalråd poängterade det kombinerade utnyttjandet av lokaler i årsredovisningen för 1985:

”Gymnasieskolan och Parasollen är bra exempel på hur vi vill nå ett så högt samutnyttjande som möjligt av våra fastigheter.” 11

Det förefaller inte ha funnits några meningsskiljaktigheter kring skolans storlek utan man har förmodligen varit ganska säker i sina kalkyler och i sina prognoser över elevantal. Det fanns ju också reservutgångar mot de gymnasieskolor som fanns i Partille, Alingsås och Göteborg. Man verkar därför inte haft några tankar på att bygga större skola, än som motsvarade aktuellt elevantal, vilket skulle ha kunnat innebära skalfördelar. Däremot är det troligt att sambyggnationen med skola teater och bibliotek i sig ökade skalan på bygget och verksamheterna så att kostnaden per skoltimma, teaterbesök eller boklån blev lägre.

Hantering/Finansiering - etappvis utbyggnad (Stage Construction)

Det bestämdes tidigt att gymnasieskolan skulle byggas ut i två huvudetapper. Den första etappen skulle omfatta huvuddelen av de lokaler som krävdes för undervisning, bibliotek, elevvård, kök, matsal, administration, gymnastik samt erforderliga biutrymmen och i den andra etappen skulle ytterligare skollokaler byggas samt en samlingssal som skulle

118

Det första året 1980/81 fick 200 gymnasieelever sin utbildning i kommunen. Fem år senare hade gymnasieskolan 600 elever och 1987 beräknade man att man skulle kunna ta emot 1200 elever.12 Under 1985 påbörjades den andra utbyggnadsetappen av gymnasieskolan 13

samt byggande av teater och samlingssal och under 1986 färdigställdes och invigdes den utbyggnad av gymnasieskola som påbörjats 1980/1981.

Etappvis utbyggnad av gymnasieskolan hade underlättat dess finansiering. Utbyggnaden

i etapper underlättade för kommunen att undvika upplåning och att hålla ett jämnare skatteuttag. Kommunens ekonomichef betonade betydelsen av att utbyggnaden skedde successivt:

”Sen om vi börjar på min period så kom ju det här med gymnasieskolan och den byggdes också ut successivt och det tror jag var lyckosamt att få fördela de här investeringarna på en 6 – 7 års period.” 14

Finansiering

Utbyggnaden av gymnasieskolan tillsammans med huvudbibliotek och samlingslokal kostade cirka 120 Mkr.15 Kommunen finansierade alltsammans över kommunens budget men det skedde genom etappvis utbyggnad under åren 1981 – 1987. Den sista utbetalningen avseende gymnasieskolan på 12 Mkr skedde under 1987.16 Kommuner ställer inte egendom i pant och lånar följaktligen inte direkt till enskilda objekt även om man i kapitalbudgeten öronmärker pengar till ett bestämt objekt. Kommunen räknade med i sin flerårsplan för perioden 1981 – 1985 att man skulle låna till 27 % av nettokapitalutgifterna.17 Statsbidrag erhölls till skolbyggnationen.18 I anslutning till att tankarna på en gymnasieskola tog form beslöt man att i budgeten för 198119 höja skatten med 38 öre trots att man i föregående flerårsplan förutspått oförändrad skatt under den planerade femårsperioden. 20

5.1.3 vattenpalatSet – en familjeanläggning