StenungS torg

Utbyggnad av Stenungs Torg handlade om centrumutveckling som fram till och med år 1995 genomfördes under tre perioder, åren, 1970 – 197433, 1982 – 198834 samt 1991 – 1995.35 Vid utgången av 1994 förvaltade Stenungsundshem AB totalt 46 800 kvm lokalyta främst på Stenungs Torg.36 Man kan tala om en etappvis utveckling av

centrumfunktionerna i kommunen.

Motiv

När man 1985 började bygga bostäder vid Stenungs Torg så skedde detta för att bygga samman Stenungsund bättre och reparera något av den uppdelning i kommersiellt centrum för sig och bostadsområden för sig som blivit en följd av brådskan i planeringen under det första utbyggnadsskedet av Stenungsund till industrikommun. Man kan tala

om en samordning/sortimentsamordning (Scope) av bostäder och den kommersiella delen. Det kommersiella centrumet skulle förbättras samtidigt. Inför utbyggnaden 1988

uttalade Stenungsundshems VD att Stenungs Torg måste utvecklas för att behålla sin position som handelscentrum och förbättra sin konkurrenskraft:

”... att utveckla Stenungs Torg är angeläget såväl för kommuninvånarna som också butiksägarna. En ökad konkurrens från Uddevalla och Kungälv gör det nödvändigt att förbättra vårt torg så att vi bibehåller eller till och med ökar vår konkurrenskraft.”37

Investeringen i Stenungs Torg som gjordes åren 1991-1995 motiverades med att den var nödvändig för att kunna erhålla långsiktig lönsamhet.38 Kommunen ägde torget fram till 1991 och Stiftelsen Stenungsundshem utvecklade torget åt kommunen i nära samarbete med kommunen.

108

Hantering - Etappvis utbyggnad och samordning av verksamheter (Stage Construction and Scope including Scale)

Kanske för att sprida risker och för att inte anstränga kommunens resurser framförallt planeringsresurser för hårt genomfördes alla de tre utbyggnadsfaserna i mindre etapper. Åren 1970 – 1974 byggdes torget ut i tre etapper och under dessa år byggde man nästan bara lokaler.39 Under de sämre konjunkturella förhållandena som rådde perioden 1975 – 1981 låg centrumutvecklingen nere men under perioden 1982 – 1988 skedde ytterligare tre utbyggnadsetapper40 och under den sista utbyggnadsperioden genomfördes investeringen i två etapper. 41

I samband med centrumplaneringen förde man diskussioner med bostadsbolaget om utbyggnad av torget.42 Utbyggnaden av Stenungs Torg hanterades av bostadsstiftelsen. Stiftelsen var sedan 1953 kommunens redskap för i första hand bostadsbyggnation.43

Men Stiftelsen fick också hantera det kommersiella centrumets utbyggnad.

Programkommittén för Folkets Hus, bibliotek och ishall skulle komma med ett förslag under första halvåret 1980.44 En områdesplan för centrum utarbetades och i anslutning till denna studerades förutsättningarna för en ytterligare utbyggnad av Stenungs Torg, etapp 1V.

Etapp 1V färdigställdes i början av år 1984 och invigdes i maj. Projektet omfattade bland annat en restaurang. Gågatan glasades in och öppnades upp mot sjösidan. 45

Kommunen hade under 1984 nästan färdigställt den fysiska planeringen och markanvändningsplanen och områdesplaner för de större områdena.46 Under 1985 påbörjas utbyggnaden av etapp V av Stenungs Torg47 , som avsåg bostäder. Förstudier hade gjorts av hur byggnationen skulle utformas och man hade genomfört en marknadsundersökning för att kartlägga behovet.48 Etapp V skulle byggas i två etapper om vardera 45 lägenheter med byggstart för första etappen vid årsskiftet 1985/86. Denna etapp innebar att lägenheter byggdes på taket till de fastigheter som byggts under etapp 1-111 från 1970 – 1974. Även den sjätte etappen för torgets utbyggnad började planeras av stiftelsen under 1984.

Under 1988 skulle Stenungsunds Torg utvecklas ytterligare. Denna investering beräknades kosta 25 Mkr. 49Totalt investerades 191 Mkr i Stenungs Torg under perioden 1970 – 1988.50

Tillkommande utvecklingsplaner för Stenungs Torg presenterades av Stenungsundshem under 1988. Denna utbyggnad omfattade ytterligare inglasning av gågatan, överbyggnad av vändslingan med 800 – 900 kvadratmeter lokalyta, nytt klädvaruhus nya bostäder i kvarteret Brisen och ett parkeringsgarage.51 Man ville förstärka den resurs och samlingsplats som Stenungsundstorg redan utgjorde. Under 1992 hade planer för ombyggnad av torget intensifierats. Ombyggnadsarbetena beräknades kunna inledas 1993 och avslutas i början av 1994.52

Efter flera års förberedelsearbeten påbörjades år 1993 etapp 1 av ombyggnaden av Stenungs torg. Etapp 11 påbörjades under 1994. Under år 1994 fortsatte sålunda förnyelsen och omprofileringen av köpcentrumet Stenungs Torg och man investerade 30,5 Mkr enbart detta år. Bolaget sa sig ha tappat tempo på grund av finansieringsfrågor men orsaken till tidsutdräkten var även dröjsmål vid omflyttning av butiker samt ett delvis nytt koncept.53

Finansiering

Kommunen stod som ägare till Stenungs Torg fram till 1990/1991 då Stenungs Torg enligt kommunfullmäktiges beslut försåldes till det nystartade bolaget, Stenungsunds Hem AB. En juridisk form som ansågs vara i flera avseenden effektivare än stiftelseformen. De första sex etapperna av torgets utbyggnad finansierades därför via kommunens budget fram till och med 1990. Från 1991 finansierades Stenungs Torg och dess utbyggnader av bostadsbolaget som då erhöll kommunal borgen för att göra upplåningen billigare. Vid borgensförfrågan 1991 rådde politisk oenighet om borgen skulle beviljas men majoriteten utlovade att borga för bolagets lån till ombyggnaden av Stenungs Torg.54 På grund av svårigheter med upplåning på marknaden medförde utbyggnaden av torget ett finansiellt underskott som bostadsstiftelsen fick absorbera. Hela investeringen i Stenungs Torg skedde utan ägartillskott.55 Det spelade ingen roll om finansieringen skedde via budget eller med lån i fastighetsbolaget eftersom kommunen gick i borgen för bolagets lån. Kommunen använde sig av etappvis utbyggnad oavsett hur finansieringen genomfördes. Utbyggnaden under den sista perioden skedde parallellt med den begynnande allmänna fastighetskrisen, vilket medförde att finansieringen försvårades och att kommunfullmäktige blev försiktigare med sina borgenslöften. Vid kommunfullmäktiges sammanträde i september 1991 behandlades ansökan från bostadsbolaget om kommunalborgen på 51 Mkr för ombyggnad av Stenungs Torg. Det rådde, som nämnts, politisk oenighet om beslutet men en majoritet i fullmäktige beviljade bolaget det begärda borgensåtagandet.56

Den sista ombyggnadsetappen 1994 beräknade man starta upp när tillfredställande finansiering hade ordnats.57 Så sent som 1995 förelåg fortsatta problem för Stenungs Torg med otillfredsställande lönsamhet.58

Tio år senare aktualiseras försäljningsplaner på allvar. I mars 2006 stod att läsa i Stenungsunds tidning att köpcentret var till salu och att det fanns många intressenter. Marknadspriset för köpcentret med 62 affärslokaler och ett stort antal lägenheter beräknades ligga på mellan 300 – 400 Miljoner kr. Skulderna i torgbolaget angavs i artikeln till 225 mkr. Det tog tre år att sälja bolaget och 59 olika intressenter, såväl svenska som utländska hade visat intresse för bolaget under tiden.59 I maj 2006 sålde kommunen genom ST-hem sin del av fastigheterna runt Stenungs torg till det finska fastighetsbolaget Citycon för 393 miljoner kronor. Detta innebar en realisationsvinst för ST-hem på 167 miljoner kronor. 60

110