likheter oCh Skillnader inom den longitudinella Studien

Av den longitudinella studien framgår att de båda kommunerna har i huvudsak likartade investeringar om man ser över hela den studerade tjugoårsperioden. Man investerar inom områdena Skolor, Idrottsanläggningar, Kulturanläggningar, Handel och Bostäder, Energi och Vatten- och Avloppsanläggningar liksom att Lerum också investerar i en Transportanläggning. Lerum har som tidigare redovisats fem stora investeringar medan Stenungsund genomför sex stora investeringar under perioden. Båda kommunerna investerar i gymnasieskolor. Båda investerar i kultur- och idrottsanläggningar och i var sitt handelscentrum. De skiljer sig åt genom att Stenungsund investerar i ett större bostadsprojekt medan Lerums bostadsprojekt är mindre omfattande. Stenungsund investerar i ett vatten- och avloppsreningsverk samt gör en energiinvestering medan Lerum genomför en transportinvestering, en tågpendel. De genomför inte heller sina investeringar i samma turordning och i samma kombinationer. Stenungsund genomför exempelvis sin gymnasieinvestering tio år före det att Lerum investerar i sitt gymnasium. Stenungsund kombinerar sitt gymnasium med en idrotts- och simanläggning medan Lerum kombinerar sitt gymnasium med kulturverksamheter. Stenungsund bygger en separat kulturanläggning medan Lerum bygger en separat liggande simanläggning. Investeringsområde och investeringstyp påverkar i viss mån de mindre kommunernas användning av de tre strategierna, Scope including Scale, Scale och Stage Construction vid utformning och genomförande av stora investeringar. I nedanstående tabell görs en jämförelse mellan användningen av de tre strategierna i respektive kolumn.

Tabell 7.13 Användning av Scope, Scale och Stage Construction i kommunerna i den longitudinella studien, en jämförelse

Kommun L=Lerum S=Stenungsund

Investerings område

Investerings typ Scope including Scale Scale (en-bart) Stage Construction Samarbete/ Partnerskap Skolinvesteringar S Gymnasium i kombin. m. idrottsanläggning. o simhall X X L Gymnasium i kombin. med kulturanläggn. X X

L Låg- och mellanst. skola

i komb. med fritids- och kulturlokaler

X X

Idrottsanläggningar

L Simanläggning komb.

med idrottshall, biograf, bowlinghall m.m.,

X X

Kulturhus

S Kulturhus samordnat

med andra kulturella och politiska aktiviteter

X

Handel och bostäder

S Utbyggnad av handel-scentrum i komb. Med bostadsutbyggnad X X L Handels- och serviceutbyggnad i komb. Med bostäder X X S Stadsbyggnads utveckl.

i egen regi, interdepen-denta varor och huvuds. bostäder X X Energiinvest. S Fjärrvärmeutbyggnad med skalförhöjning genom samarbete X X X

Vatten- och avloppsinvest.

S Vatten- och

av-loppsreningsverk, överdim.

X X (tekniska orsaker) Transport invest.

192

kommentarer till tabell 7.13 (kommentarerna följer tabellens rubriker): Scope including Scale

Scope including Scale används i alla utom tre av de båda kommunernas stora investeringar. Sortimentsamordning med skalförhöjning förekommer inte i de tekniska, avgiftsfinansierade investeringarna (allokeringsinvesteringar5) det vill säga i Energiinvesteringen och i Vatten- och Avloppsinvesteringen i Stenungsund (Lerum saknar stora investeringar inom dessa områden för perioden). Scope including Scale förekommer inte heller inom transportinvesteringen i Lerum. Den är delvis skattefinansierad och delvis avgiftsfinansierad, (Stenungsund saknar investering inom området). Scope including Scale förekommer däremot i båda kommunerna inom områden med mjuka, budgetfinansierade investeringar som inom områdena Skolor, Idrottsanläggningar och Kulturhus (fördelningsinvesteringar6). Dessutom förekommer Scope including Scale i båda kommunerna vid utbyggnad av Handel och Bostäder, det vill säga inom områden där det förekommer interdependens mellan olika produkter, det förekommer kollektiva varor och där det förekommer såväl budgetfinansierad som avgiftsfinansierad (hyror) verksamheter (dessa investeringar kan kallas investeringar med interdependenta och kollektiva varor).7 De båda kommunerna använder sig av Scope including Scale som investeringsstrategi på likartat sätt. Man kombinerar mellan olika budgetfinansierade områden och inom dessa områden. Man kombinerar också mellan Handel och Bostäder, som är huvudsakligen avgiftsfinansierat och till exempel med ett Kulturhus som är delvis budgetfinansierat och delvis avgiftsfinansierat. Däremot förekommer inte Scope including Scale tillsammans med Scale (enbart) vid de tekniska verksamheterna. Vid Scope including Scale förstoras skalan vanligen genom sortimentsamordningen och kan därigenom medföra att skalfördelar uppstår i investeringen.

Scale

Det används vid investeringar där fallande styckkostnader (stordriftsfördelar) förekommer inom ett stort intervall, se Bohm (1996). Skalförstoring utnyttjas av Stenungsund i de tekniska investeringarna och av Lerum i transportinvesteringen. Vid Stenungsunds två tekniska investeringar använder man sig också av etappvis utbyggnad. Detta kan tyckas förvånande eftersom man normalt tänker sig att Scale och Stage Construction står i ett motsatsförhållande till varandra. Antingen bygger man stort från början eller om det råder osäkerhet bygger man ut i etapper för att inhämta säkrare information om avsättningsmöjligheterna. Anledningen till att Scale och Stage Construction förekommer samtidigt i två investeringar är att i energiinvesteringen samarbetar man med utomstående part vilket gör att skalan i distributionen kan höjas. Samtidigt är projektet delbart i två delar, en där samarbetet äger rum och en där Stenungsund svarar för investeringen utan samarbete och det är därför naturligt att dela projektet i två separata etapper. När det gäller Stenungsunds vatten- och avloppsverk byggde man från början en stor anläggning och utnyttjade skalförstoring. Men efterfrågan utvecklades inte som förväntat. Däremot var man så småningom tvungen att komplettera anläggningen på grund av nya statliga miljöregler vilket över åren skedde i olika etapper. När man ser på investeringar över en

längre tid infinner sig ny etappvis-utbyggnad. Om etappvis-utbyggnad och skalförstoring står i motsatsförhållande till varandra eller inte beror också på över hur lång tidsrymd man följer en investering framåt i tiden. I Lerum höjde man skalan på tågpendeln genom att samarbeta med grannkommunerna. På så vis kunde man få fler tågsätt och tätare avgångstider.

Stage Construction

Etappvis utbyggnad används som strategi i båda kommunerna vid skolbyggnationer och vid investeringar inom området Handel och Bostäder. Stenungsund använder sig också av etappvis-utbyggnad vid sina tekniska investeringar men av speciella orsaker (inte osäkerhet) som nämndes i avsnittet om Scope enligt ovan. Stenungsund använde sig inte av etappvis utbyggnad när man byggde sitt kulturhus och Lerum använde sig inte av etappvis-utbyggnad när man byggde sin simanläggning. Dessa båda anläggningar kan betraktas vara av odelbar karaktär om man vill uppnå de synergieffekter inom kultur respektive idrott som man tänkt sig.

kombinationer i användningen av Scope, Scale och Stage Construction

Scope including Scale förenas inte i något fall, i denna den longitudinella studien, med enbart Scale. Scope kombineras däremot som redan nämnts med Stage Construction. Detta förekommer i båda kommunerna inom områdena Skolor och Handel och Bostäder. Vid skolinvesteringar handlar det om Stage Construction inom några få år. I Lerums fall förekom även etappvis utbyggnad över en längre period. När det gäller Handel och Bostäder är tidsutdräkten normalt betydligt längre. Som ovan nämnts kombinerades Scale och Stage Construction av speciella orsaker i Stenungsunds tekniska investeringar.

Samarbete/partnerskap

Samarbete med utomstående part förekom i två projekt i Lerum och ett investeringsprojekt i Stenungsund. Samarbete bidrog till att höja skalan vid fjärrvärmeutbyggnad i Stenungsund. Samarbetspartnern kom från den privata sektorn och samarbetet hade miljöförtecken. Lerum samarbetade i sin transportinvestering och skalan kunde höja genom samarbete med grannkommunerna som redan nämnts. Lerum använde sig av partnerskap när man byggde sin simanläggning. Politiska skäl gjorde att man inte ville låna till en så stor investering utan man löste frågan genom samarbete och leasing. Samarbetet upplöstes så småningom