vänerSBorgS kommun – arena vänerSBorg

I Vänersborg pågick vid tidpunkten för min intervju med ekonomichefen, etapputbyggnad av en grundskola och man planerade att bygga ett äldreboende. 40 Den intressantaste och ojämförligt största investeringen var emellertid pågående diskussioner om att bygga ut kommunens sportcenter tillsammans med privata intressenter.

Motiv

Å ena sidan är idrottsutveckling ingen obligatorisk verksamhet för kommuner, å andra sidan är den privata sektorn vanligen inte intresserad av att ta sig an idrottsarenor i synnerhet inte på mindre orter. Det går visserligen att avskärma arenorna (skapa exklusivitet) så att man kan ta betalt av klubbar och av åskådare men det är svårt att ta tillräckligt betalt, det vill säga för vad det kostar att bygga och driva en arena. Tillräckligt många användare och åskådare är inte villiga att betala sådana priser att de totala kostnaderna täcks. Skall verksamhet komma till stånd får det politiska systemet träda in. Så blev fallet med Arena Vänersborg. Eftersom projektet genomfördes måste man medvetet eller omedvetet ha ansett att de samhällsekonomiska intäkterna översteg de samhällsekonomiska kostnaderna för projektet och att arenan därför skulle byggas. Sportcentrum hade 500 000 aktiva besökare per år. Av den verksamhet som bedrevs på Sportcentret utgjorde 85 % vad man kallar socialt fostrande ungdomsverksamhet. Skolan var Sportcentrets största hyresgäst. 41

Verksamheten vid Sportcentrumet drevs av Arena - Fritid som leds av en kanslichef med assistent. Man hade hand om investeringar, drift, lokaluthyrning, föreningskonstakter m.m. 42

År 2002 hade bandystadion byggts ut med ny läktare och nya omklädnings- och domarrum. År 2003 tog man fram en Masterplan (vision) för Sportcentrum. 43 Tanken på en ny arena för bandyverksamhet fanns med i visionerna för utveckling av Sportcentrum som år 2004 fyllde 40 År.44 Den del av sportcentrumets kommande utbyggnad som skall tas upp här är Arena Vänersborg, en bandyarena, som slutligen kostnadsberäknades till 140 Mkr.

Arena Vänersborg

Bandy är en central sport i Vänersborg. Staden har ett elitlag i bandy. Det finns tre bandyföreningar i staden med ungefär 20 lag, som bedriver ungdomsverksamhet på bredden. En verksamhet som inte är särskilt kostsam, men värdefull.45 Med Arena Vänersborg planerade man för en ny inomhusarena med bandymått och konstfryst is i anslutning till sportcentrum. Det direkta och ursprungliga motivet till Arena bygget var att ge fortsatta förutsättningar för IFK Vänersborg att vara ett elitlag i bandy. 46

IFK Vänersborg hade under år 2006 stora problem med isen på grund av det milda vädret och två matcher under året hade fått skjutas upp.47 Den 17:e januari 2007 gav kommunstyrelsen (Ks) i uppdrag till barn– och ungdomsnämnden och kommunstyrelsens

presidium att gemensamt utreda hur Arenan skulle ”gestaltas, utformas, och utrustas.” 48

Kostnadsramen sattes till 90 Mkr.49 En ny bandyarena och bättre kring faciliteter var kanske ett måste för att Vänersborg skulle kunna bibehålla ett lag i bandyns elitserie. Efterhand som projektet utreddes kom projektet och motivet att vidgas. Projektet fick både en bredare användningspotential (Scope) och blev volymmässigt betydligt större (Scale). Diskussioner fördes med bland annat idrottsföreningar, handikapprörelsen och näringslivet. Vid dessa diskussioner framkom önskemål och idéer om loger, mötesplatser och läktarplatser för sittande publik. Projektgruppen säger sig efter dessa samråd:

”med Arena Vänersborg vilja skapa en mötesplats för så många som möjligt. … Det viktigaste syftet med Arena Vänersborg är fortfarande att stimulera föreningslivet för barn- och ungdomar och samtidigt ge fortsatta förutsättningar för ett elitlag i bandy, men vårt utvecklade förslag öppnar dörrarna för så mycket mer.” 50

Ett övergripande och mer allmänt motiv är att Arenan ska vara ett led i visionen för Vänersborg. Kultur och fritid har som inriktningsmål bland annat att:

”En livaktig kultur- och fritidsverksamhet gör kommunen attraktiv för såväl företagande som boende och besökare.” 51

Kommunens folkhälsosamordnare betonar vikten av att fler kommer att stimuleras till fysisk aktivitet.52 Han framhöll också att den nya arenan på ett mycket bättre sätt kan tillgodose en växande handikappidrotts behov samt att den kan fungera som mötesplats för ortens näringsliv. 53

I anslutning till fullmäktiges december sammanträde den 21 december 2006 skrev företrädare för kommunens samtliga partier en debattartikel i TTELA som även publicerades på kommunens hemsida. Man argumenterade starkt för en arena och säger att det är en investering på 50 års sikt och att kommunen förutom arenan hade beslutat om stora framtidssatsningar inom skola, äldreomsorg, gymnastik och ridning. Arena byggdes inte på bekostnad av någonting annat hävdade man. Det är en framtidssatsning som de undrade om kommunen har råd att låta bli. Artikeln var undertecknad av företrädare från s, fp, c, m, kd, fv, mp och v.54 På fullmäktigesammanträdet beslutades om byggandet av en inomhushall för bandy på 90 Mkr. Kommunstyrelsen beslutade i januari 2007 att som ett utredningsuppdrag beställa hur en ny inomhusarena samt Vänersvallen skulle gestaltas, utformas och utrustas inom en ram av 90 Mkr.55 En noggrann analys genomfördes av en tillsatt projektgrupp som utvidgade förslaget från bandyarena till att även bli ett centrum för mäss- och kongressaktiviteter samt kulturevenemang. Det utvidgade förslaget kan ha tilltalat bredare grupper av invånare även om projektet samtidigt fördyrades med 50 Mkr. 56

134

Hantering - samordning och skalförhöjning (Scope including Scale)

En projektstyrelse bestående av kommunstyrelsens presidium, representanter från barn- och ungdomsnämnden, samt två konsulter tillsattes. I samband med att projektstyrelsen tillsattes etablerades också en arbetsgrupp på tre personer med uppdrag att göra en kalkyl över finansierings- och driftskostnader för en planerad investering av Arena Vänersborg. Projektstyrelsen sökte samråd och sammanträffade med idrotts- och företagarföreningarna vid tre tillfällen för att ge och ta emot feedback. Under samrådet framkom ytterligare önskemål såsom omklädningsrum för andra idrotter än bandy, sittplatser, loger m.m. och Arenabygget växte i storlek. Ett nytt förslag på ett större Arenabygge arbetades fram.57

Arenans huvudfunktioner i förslaget var tänkta för: – bandy på elitnivå

– bandy som breddidrott – andra issporter – handikappidrott – träningsläger för föreningar – annan idrott – kulturevenemang – mäss- och kongressaktiviteter

Man tänkte sig en arena för i första hand bandyn men en flexibel arena med flera olika användningsområden och ett sportcentrum där fotbollen skulle få en starkare koncentration till Vänersvallen. 58

Hantering - etappvis utbyggnad

Projektgruppen såg två hanteringsalternativ:

1. att bygga en bandyhall enligt de skisser som presenterades i december. Ett sådant förslag borde kunna hållas inom kostnadsramen.

2. att planera för en större utbyggnad som sker i etapper men där kostnadsramen överskrids.

Man valde att planera för en större utbyggnad i tre etapper med vidgad kostnadsram. 59

Man strävade efter att åstadkomma en energisnål anläggning bland annat genom att använda koldioxid som köldmedia. Spillvärme från istillverkningen skulle användas inom anläggningen men det kunde finnas samordningsfördelar med fjärrvärmenätet som borde undersökas. Även solenergi kunde passa in i sammanhanget med tanke på Arenans stora takytor. 60

Projektgruppen genomförde också en bedömning av osäkerhet och risk. De olika risktyper som bedömdes var:

– detaljplanerisken – de tekniska riskerna – ekonomiska risker – finansiella risker – idrottsliga risker – klimatrisker

Med idrottsliga risk avsåg man t.ex. att Vänersborg skulle förlora sin elitbandy. Som klimatrisk lyfte man fram att bandysporten på grund av varmare klimat endast skulle kunna spelas i de nordligare regionerna. 61

Projektgruppen gjorde slutligen en analys och utvärdering där man bland annat betonade: – att behov och önskemål översteg kostnadsramen på 90 Mkr.

– att tidsplanen var pressad och inte möjliggjorde en totallösning från början. – att huvudmannaskapet behövde utredas ytterligare.

– att en etappindelning av projektering och byggnation var nödvändig. – att hallen måste vara flexibel.

– att det var viktigt med en helhetssyn på hela Arena–Fritids verksamhetsområde. Verksamheterna var när det gällde beläggning till största delen kommunala angelägenheter. Detta innebar, sa man att det är

”nyttigheter som invånarna främst betalar för via skattsedeln som en viktig del av det goda samhället”.

Projektgruppen presenterade två förslag för fullmäktige. Dels en renodlad bandybana för 90 Mkr och dels Arena projektet för 140 Mkr. 62

Den 15:e juni 2007 offentliggjorde utbildningsnämndens ordförande att Länsförsäkringar Älvsborg med säte i Vänersborg skulle bli huvudsponsor för Arena Vänersborg. 63

Projektgruppens rapport behandlades i kommunstyrelsen den 4:e juni och i fullmäktige den 20:e juni 2007. Vid detta sammanträde den 20:e juni fattades beslut om att bygga arenan. Frågan debatterades i tre timmar. Av 48 närvarande ledamöter i fullmäktige röstade 43 ledamöter för och 5 emot ett bygge. Efter det att man beslutat om att ett bygga en arena röstade man om projektets omfattning och 140 Mkr alternativet segrade i omröstningen.

Man skulle satsa 140 Mkr på Arena Vänersborg samt 10 Mkr till en fotbollssatsning på Vänersvallen. Av dessa totalt 150 Mkr skulle sponsorer eller externa finansiärer

136

blir 120 meter lång med minst 13 stålbågar. Arenans yta var på 14 000 kvm, varav ren golvyta var 8210 kvm och kubikinnehållet var 392 000 kubikmeter. Arenan skulle rymma 3000 åskådare. Beslut om bygglov togs dagen efter det preliminära avtalet var klart. Byggstarten beräknades till början av februari. 65

Projektgruppens rapport66 slutade med en rekommendation i tolv punkter varav de viktigaste var:

1. att medel skulle tas fram för start omgående 2007, 2. att etappindelning skulle planeras, där grundläggning och

Vänersvallen blir första etappen och att övriga etapper får utarbetas efter hand. 3. En fördjupad kalkyl skulle upphandlas av oberoende konsult.

4. Arbete borde påbörjas med att få fram ytterligare finansiering från den privata sektorn.

5. att långsiktsplanen för investeringar måste arbetas om.

Finansiering

Driftskalkyl och kapitalkostnadskalkyl upprättades. Kapitalkostnadskalkylen beräknades på 120 Mkr eftersom 20 Mkr skulle finansieras av sponsorer. Finansieringen skulle bortsett från sponsoringdelen ske över budget. Man räknade med att 120 Mkr skull lånas upp. Driftkalkylen visade på ett årligt underskott på – 10,6 Mkr och om avskrivningen motsvarade amorteringen av skulden samt kommunen fick ett överskott på 10,6 Mkr i driftbudgeten skulle skatten inte behöva höjas.67 Den färdiga anläggningen blev mer än dubbelt så dyr som ursprungligen hade planerats. En förklaring kan var den som Segelod i Investeringsbeslut, En spegling av praxis och normer (red. Sandahl och Sjögren, 2005, sid. 176) talar om: ” Att gå tillbaka och göra andra val än vad man ursprungligen har gjort är inte gratis. Det blir progressivt dyrare ju mer resurser som har förbrukats, Ju fler oförutsedda och osannolika händelser som inträffar, ju mer förskjuts utfallet mot ett kostnadsöverdrag…” Arenabygget präglades av både ökade ambitioner och ett tak som rasade in.