Sammanfattning av 9 kommunerS Stora inveSteringar

I de nio kommunerna som den momentana studien handlar om fanns en stor investering av intresse i varje kommun vid tiden när studien inleddes 2004/2005. Det var två gymnasieskolor, två idrottsanläggningar, två investeringar inom området handel och bostäder, två inom energiområdet och en inom vatten- och avloppsområdet. Det område som saknade investering jämfört med den longitudinella studien var en kulturanläggning och en investering inom transportområdet. Man kan se det som att 9 investeringar som var pågående inom de tre åren 1994-1996 innebär en stor investering ungefär eller knappt vart tredje år. Det stämmer väl med vad den longitudinella studien visade. Någonstans mellan vart tredje och vart fjärde år förefaller mindre kommuner genomföra stora investeringar. I den här studien har identifierats nio områden men ytterligare några kan vara tänkbara till exempel äldreomsorg.

De bakomliggande motiven till de två skolorna kan sägas vara paternalistiska fördelningsmotiv. Bakom idrottsanläggningarna finns fördelningsmotiv. Vid de övriga investeringarna som finns inom områden som karakteriseras av fallande styckkostnader är det allokeringsmotiv som gör att kommunerna ägnar sig åt dessa verksamheter. Det bakomliggande motivet till att samhället traditionellt engagerar sig i avloppsrening är att verksamheten är förknippad med fallande styckkostnader inom större intervall och att monopol lätt uppstår. Det är följaktligen allokeringsmotiv och miljömotiv som gör att kommuner engagerar sig i sådan verksamhet. Projekten karakteriseras av att en skalhöjning vanligen ger upphov till Economies of Scale (Andersson, 1998, sid. 89-96). Investeringarna inom Handel och Bostäder kännetecknas dessutom av interdependenta och kollektiva varor vid output, vilket gör att dessa verksamheter inte fungerar på en fri marknad.

Gymnasiet i Kungälv samordnades med en kulturdel vilket kan ha höjt skalan på anläggningen (Scope including Scale) vilket kan ha medfört synergi effekter och skaleffekter. Genomförandet av investeringen undrelättades av samarbete med extern part. Detta samarbete bidrog till att skalan ökades och underlättade finansieringen. Hela investeringen genomfördes i ett sammanhang.

De la Gardiegymnasiet i Lidköping hanterades genom att man byggde skolan för flexibel användning. Olika utbildningslinjer kan kombineras och lokaler som används till undervisning på dagtid kan användas till förenings- och konferenslokaler på kvällar

148

och helger (Scope). Skalförhöjning (Scale) skapades genom samarbete med närliggande kommuner. Samarbetet innebar att fler linjer kunde erbjudas eleverna. Etappvis utbyggnad (Stage Construction) användes för att underlätta så att undervisningen kunde pågå under hela om- och tillbyggnadsperioden. De la Gardiegymnasiet finansierades med skatter (över budget). Eftersom utbyggnaden varade i flera år underlättades finansieringen över budget av det etappvisa utbyggnaden.

Arenabygget i Vänersborg hanterades genom samordning av en bandyarena med handikappidrott och med ett mäss- och kongresscentrum vilket också kan ha höjt skalan på investeringen(Scope including Scale). Det kan ha skapts bättre möjligheter för idrottsutövande, handikappidrotten kan ha förstärkts och kommunen kan ha fått förbättrade förutsättningar för stora kongressarrangemang. Genom skalökningen kan byggkostnaderna per enhet eller brukartimma ha sänkts etc. (Economies of Scope and Scale). Arenan byggdes ut i etapper av genomförande skäl och på grund av brist på personella resurser. Finansieringen skedde med skatter (över budget). Bland annat på grund av att man valde att göra en större utbyggnad än vad som var planerat från början fördyrades investeringen kraftigt.

Vid om- och tillbyggnaden av Odenbadet i Falköping samordnades ett familjebad med andra rekreations- och friskvårdaktiviteter. Genom samordningen kan skalan ha ökat på anläggningen (Scope including Scale). Genom samordningen kan det ha skapats förutsättningar för förbättrad simkunnighet hos kommunens ungdomar, förbättrad rekreation inom kommungränserna och tidsvinster för föräldrar och barn. Skalförhöjningen kan ha bidragit till lägre upphandlingskostnader, byggkostnader och lägre drifts- och underhållskostnader (Economies of Scale). Hela investeringen genomfördes i ett sammanhang utan etappindelning.

Hanteringen av investeringen i Partille Centrum innebar att man samordnade förbättringen av centrumområdet med utbyggnad av köpcentrum och ett nytt resecentrum samt utbyggnad av trafikanläggning (Scope including Scale). Utbyggnaden av Partille Centrum gjordes tillsammans med en partner som stod för större delen av investeringen (köpcentrum och resecentrum) och dess finansiering. Partnerskapet bidrog till skalhöjningen. Kommunen genomförde och finansierade förnyelsen av gator, torg ytterbelysningar, cykelvägar, parker etc. Det vill säga kommunen hanterade och finansierade interdependenta och kollektiva varor.

Man kan genom samordningen ha åstadkommit förbättrat affärsutbud, förbättrade resemöjligheter, ett uppfräschat centrum men också lägre upphandlings- och byggkostnader samt lägre framtida drifts- och underhållskostnader som effekter av skalförstoringen.

Stadsskogens utbyggnad hanterades genom att man genomförde områdesvis och etappvis utbyggnad av bostäder, gator torg, parker, cykelvägar, belysning och så vidare. Kommunen samordnade således interdependenta och kollektiva varor och kan genom samordningen

också ha höjt skalan (Scope and Scale). Genom samordningen kan man ha åstadkommit bättre utnyttjande av mark och natur, bättre timing, Bättre färdigställande av hela det aktuella området samtidigt, bättre boendemiljö och bättre kommunikationer. Genom skalhöjningen kan man ha uppnått lägre anläggningskostnader, lägre byggkostnader, lägre framtida drifts- och underhållskostnader. Utbyggnaden genomfördes tillsammans med många partners vilket underlättade finansieringen. Utbyggnaden i många deletapper underlättade framförallt genomförandet av investeringen och gjorde den mer flexibel vilket kan påverka investeringens effektivitet. Den del kommunen finansierade hanterades över kommunens budget. För vissa delar av kommunens utgifter kunde fastighetsägarna beläggas med avgifter men andra delar som parker och trafikljus fick finansieras med skatter.

Investeringen i kraftvärmeverket med sopförbränningsanläggning i Skövde hanterades genom att man samordnade produktion av värme och el. Såväl sopförbränning som el-fjärrvärmeproduktion och fjärrvärmedistribution tillhör de verksamheter som ofta präglas av fallande styckkostnader i stora intervall. Det är följaktligen verksamheter där skalfördelar kan uppnås (Bohm 1996, sid 73). Samordningsfördelar i produktionen är också vanliga i dessa verksamheter.134 Den värme som blir över vid produktion av el kan överföras till fjärrvärmenätet. Genom att utföra samtidig produktion av el- och fjärrvärme uppnår man en hög verkningsgrad i anläggningarna och produktionskostnaderna sjunker, det vill säga ”Economies of Scope” uppnås.135 Skalfördelar kan uppnås genom att flera kommuner går samman i en gemensam verksamhet för sopinsamling och sopdestruktion.136 Samordningen av el och värmekan ha medfört skalförhöjning (Scope including Scale) Genom samordningen kan kostnaderna för produktion av värme och el ha sänkts per producerad enhet (Economies of Scope including Scale). Kommunen samarbetade med närliggande kommuner kring input som var sopor. Genom att större mängd sopor kunde säkras kunde skalan på anläggningen höjas och därmed kan uppvärmningskostnaderna ha reducerats. Dessutom kan genom skalökningen av anläggningen även upphandlingskostnader och byggkostnader samt framtida drift- och underhållskostnader ha reducerats (Economies of Scale). Den initiala finansieringen skedde med lån men kommunen tillsköt aktiekapital och stod genom sin borgensförbindelse för hela den finansiella risken. Den löpande finansieringen sker med hjälp av flerdelade tariffer som kan vara utformade för att vara samhällsekonomiskt effektiva.

Kraftvärmeverket i Marks kommun hanterades på samma sätt som Kraftvärmeverket i Skövde genom att man samordnade output i form av värme och el. Genom samordningen kan skalan ha höjts (Scope and Scale). Genom samordningen kan synergieffekter ha uppstått som till exempel att kostnaderna i produktionen kan ha sänkts, leveranskapaciteten kan ha ökat, koldioxidutsläppen kan ha minskat och bidrag från produktion av grön el kan ha uppstått. Genom skalökningen kan upphandlingskostnader, byggkostnader och framtida drift och underhållskostnader ha sänkts. Den initiala finansieringen skedde genom lån men med kommunens borgen. Den löpande finaniseringen utformades med en

150

Ryatunneln slutligen hanterades genom skalförhöjning (Scale) som skedde med hjälp av Gryaab, en regional partner. Skalförhöjningen kan ha skapat lägre upphandlings- och byggkostnader samt lägre framtida drifts- och underhållskostnader. Detta är ett område där ”0.6 faktorregeln skulle kunna peka ut om Economies of Scale uppstår. Den initiala finansieringen delades från början mellan Lerum och Gryaab. Lerum svarade för ungefär 20 % och Gryaab för 80 % av totalkostnaderna. Lerum betalar tillbaka Gryaabs del av investeringskostnaden till Gryaab över trettio år samt betalar en löpande reningsavgift till Gryaab. Lerum finansierar i sin tur hela kostnaden genom att ta betalt av brukarkollektivet. Man gör det med hjälp av en flerdelad tariff.

6.3 Sammanfattande kommentar till kapitlen fyra,