Analys av sociala deltagare

Sociala deltagare kan enkelt beskrivas som de referenter vilka en viss text handlar om, men de kan vara mer eller mindre ”svåra” att identifiera för läsare beroende på hur deltagarna representeras i texten i fråga. Genom analysen av sociala deltagare flyttas därmed fokus i studien från den lexikogrammatiska nivån i texten till den diskursemantiska nivån där lexikogrammatiken övergår i bety-delse (Halliday 2004:25). Begreppet social deltagare bygger på van Leeuwens begrepp social actor (van Leeuwen 1996). Sådana deltagare kan representeras genom olika lexikala och/eller grammatiska strukturer, t.ex. nominalgrupper eller prepositionsfraser (van Leeuwen 1996:32). En undersökning av vilka lexikogrammatiska resurser som läroboksförfattare använder för att representera sociala deltagare i mitt material är därför ett sätt att öka kunskapen om even-tuella språkliga utmaningar i en text. Analysen av sociala deltagare är inte minst viktig ur ett diskurskritiskt perspektiv på text eftersom analysen även kan syn-liggöra underliggande värderingar och tolkningar av världen som representeras i verbal och visuell text.

Det diskursemantiska perspektivet i analysen av sociala deltagare bildar en bro till delstudie 2, i vilken jag undersöker läsares möten med texterna. Därför har analysen av sociala deltagare ett tydligare läsperspektiv. Detta visar sig bl.a. i det begränsade urvalet av text som undersöks, vilket tillåter en djupare och mer kvalitativ analys. I fokus för analysen av sociala deltagare står texten i läro-boken Epos, som också ingår i delstudie 2, och i Epos är det de två textdelarna Epos:1 och Epos:3 som står i centrum för analysen.

Analysen av sociala deltagare i lärobokstexterna görs i två steg. I det första steget, analys av identifiering, undersöker jag vilka lexikogrammatiska resurser som används för att representera sociala deltagare, och i det andra steget, analys av spårning, undersöker jag lexikogrammatiska relationer mellan de olika re-presentationerna av sociala deltagare.

Inledningsvis undersöker jag representationer av sociala deltagare på textens makronivå, nämligen rubriker och visuella textelement. Denna inledande analys ger en bild av de representationer av sociala deltagare som, sannolikt, först möter läsarens ögon vid en genomgång av texten. Därefter rör jag mig neråt i texten där jag undersöker representationer av sociala deltagare och ana-lyserar de semantiska relationerna mellan dessa representationer i de två text-delarna Epos:1 och Epos:3. Denna analys följs av en analys av hur sociala del-tagare kan spåras genom samma textdelar. Avslutningsvis rör jag mig tillbaka

uppåt i texten till ett makroperspektiv. Detta gör jag när jag undersöker hur so-ciala deltagare kan spåras mellan de olika textdelarna, liksom mellan textdelar och visuella textelement, i hela texten (se figur 4:9).

figur 4:9 Rörelse uppifrån-och-ner och nerifrån-och-upp i texten i analysen av sociala deltagare.

I analysen av identifiering av sociala deltagare undersöker jag vilka sociala del-tagare som representeras i texten samt huruvida de är uttalade i texten eller inte. Om de sociala deltagarna inte är uttalade undersöker jag om det, så att säga, finns några rester av dem i texten, t.ex. i form av utelämnad agent i passiva konstruktioner, eller om de är fullkomligt uteslutna ur beskrivningen (jfr van Leeuwen 1996).

Efter analyser av identifiering spåras textens deltagare genom att länka alla be-nämningar av en specifik social deltagare i lexikogrammatiska kedjor6 för att på så sätt kunna följa olika sociala deltagare genom textdelar och genom texten som helhet (jfr Eggins 2004). Varje benämning av en social deltagare bildar således ett

led, vilket ingår i en lexikogrammatisk kedja eller i flera sådana kedjor. Genom

analysen är det möjligt att beskriva vilka lexikogrammatiska resurser som används för att representera en och samma sociala deltagare, vilken typ av referensbindning som används och som eventuellt dominerar i texten, liksom hur sammanhållna olika kedjor är. En väl sammanhållen kedja gör det lättare för läsaren att följa del-tagaren i fråga i den aktuella texten (Halliday & Hasan 1976).

Varje led i den lexikogrammatiska kedjan har kategoriserats efter vilken se-mantisk relation den upprättar. Dessa kategorier bygger på beskrivningar av olika typer av referensbindning i Källgren (1979) och Nyström (2001) samt Eggins (2004) beskrivning av lexikal kohesion (se figur 4:10).

6 Lexikogrammatiska kedjor benämns även lexikala kedjor (Martin & Rose 2007a), ledfamiljer (Nyström 2001, Källgren 1979) och referenskedjor (Eggins 2004).

Text

(sociala deltagare i rubriker och visuella textelement.)

Textdelar

(indentifiering av sociala deltagare) Grafiska stycken

(lexikogrammatiska kedjor)

Text

(kopplingar mellan textdelar och mellan vi-suella textelement och textdelar)

Textdel

repetition ett element repeteras i samma form eller i modifierad form

pronominalisering ersättning av led med pronomen

antecedent återgång från pronomen till huvudord

ellips ett av leden i bindningen är underförstått

synonymi två led som uttrycker samma sak

kontrast två led binds genom kontrast eller motsats

hypernymi bindning från ett underordnat begrepp till

ett överordnat

hyponymi bindning från ett överordnat begrepp till ett

underordnat

co-hyponymi två element är båda underordnade ett

överordnat begrepp

specificering bindning som bygger på del-helhet. Kan

vara av två slag; dels del som inte går att separera från sin helhet, dels del som går att separera från helhet

generalisering bindning som bygger på del-helhet, och beskriver bindningen från det överordnade (helheten) till det underordnade begreppet

inferens underförstådd bindning

ny referent element som inte tidigare nämnts i texten

figur 4:10 Olika typer av referensbindningar (Källgren 1979:69ff., Nyström 2001:38ff., Eggins 2004:42ff.).

De olika typerna av referensbindning som redovisas i figur 4:10 bygger alltså främst på Källgren (1979) och Nyström (2001). Jag har emellertid modifierat både Källgrens och Nyströms analysmodeller av referensbindning. Modifieringar och avvikelser kommenteras och förklaras i förekommande fall i resultatredovis-ningen i kapitel 5 och 6.

4.3.5. Analys av visuella textelement

Eftersom verbalspråkliga texter står i centrum för avhandlingsstudien handlar analysen av visuella textelement i mitt läroboksmaterial om att ge en hel-hetsbild av multimodala lärobokstexter. Betydelsen i läroböcker skapas inte bara med verbala resurser utan även med visuella resurser, vilket betyder att det ur såväl ett läsperspektiv som ett didaktiskt perspektiv är viktigt att un-dersöka båda dessa modaliteter. Resultaten kan t.ex. bidra till kunskap om de

visuella textelementens roll som resurs för läsares meningsskapande (jfr Nygård Larsson 2011). I föreliggande studie ligger fokus på vilka relationer som före-ligger mellan verbala textdelar och visuella textelement i texten, vilken roll en-skilda textelement spelar i texten som helhet samt hur sociala deltagare repre-senteras i de visuella textelementen.

På samma sätt som i analysen av de verbalspråkliga textdelarna inleder jag analysen på makronivå i texten genom att undersöka vilka typer av textelement som ingår i texterna. Detta steg i analysen motsvarar genrenivån i analysen av verbaltexterna. Därefter beskriver jag vilka steg respektive textelement ingår i. Avslutningsvis undersöker jag vilka sociala deltagare som representeras i text-elementen och hur de representeras för att kunna bedöma hur dessa represen-tationer kan relateras till represenrepresen-tationer av sociala deltagare i textdelarna. I analysen av visuella textelement utgår jag från Björkvall (2009) samt Kress och van Leeuwen (2006).

Bildtexterna har undantagits från analysen av genre, lexikogrammatiska drag samt sociala deltagare, eftersom fokus ligger på sammanhängande verbal-språkliga textdelar i avhandlingsstudien. Lexikogrammatiska val och innehåll i bildtexterna redovisas emellertid i de fall som specifika bildtexter har relevans för studiens syfte och frågeställningar. Metodiska övervägande i denna fråga re-dovisas i avsnitt 4.6.

Resultaten av analyserna av visuella textelement redovisas dels tillsammans med resultaten av genreanalysen, dvs. i kapitel 5, dels tillsammans med resul-taten från analyser av sociala deltagare, dvs. i kapitel 6.