Spårning av sociala deltagare i Epos:1

Syftet för den beskrivande inledande textdelen, Epos:1, är att introducera nyckelbegreppet imperialism. Genom spårning ska jag nu visa hur författarna gör detta genom att ställa två sociala deltagare i textdelen mot varandra, näm-ligen européer mot resten av världen (se även avsnitt 5.5.2). Representationer för ”européer” är är understrukna och representationer för ”resten av världen” är markerade med fet stil i texten nedan. Satserna19 i textdelen har numrerats:

exempel 6:18

Europa erövrar världen. 1870–1914

(1) Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade världen. (2) Denna erövring hade två ansikten. (3) Det ena var fredligt. (4) Fattiga europeiska bönder och ar-betare flyttade till nya kontinenter, framför allt den nordamerikanska, på jakt efter jord och arbete. (5) Det var nu de enorma vidderna mellan Mississippi

och Klippiga bergen lades under plogen. (6) Den europeiska erövringens andra ansikte var desto mer krigiskt. (7) Under perioden 1870 till 1900 fördes 120

mil-joner människor i Afrika och Sydostasien in under europeiskt kolonialvälde. (8) Mer än hälften av dessa blev brittiska undersåtar. (9) Denna strävan efter militärt och politiskt herravälde brukar kallas imperialism.

19 Observera att underordnade inbäddade satser analyseras tillsammans med den överordnade sats de ingår i.

Genom den lexikala metaforiken som tillskriver erövringen ”två ansikten” in-troduceras två typer av erövring. Erövringens fredliga ansikte beskrivs i det första grafiska stycket och det krigiska ansiktet beskrivs i det andra grafiska stycket. Textdelens tema presenteras i den andra satsen i den första grafiska me-ningen ”då Europa erövrade världen”. Processen omvandlas i efterföljande sats till den grammatiska metaforen ”denna erövring”, vilket möjliggör för förfat-tarna att använda ”erövringen” i rollen som grammatisk deltagare (bl.a. Eggins et al. 1993), vilken på samma gång representerar de sociala deltagare och hand-lingar som inpackades i metaforen samt temat i texten. Detta innebär att de so-ciala deltagarna blir mycket svåra att identifiera och spåra.

I tabell 6:4 redovisar jag lexikogrammatiska kedjor och referensbindningar i Epos:1, men först ges i figur 6:3 en sammanställning av olika typer av referens-bindningar och deras förkortningar (jfr avsnitt 4.3.4 där samma uppställning kompletteras med beskrivningar av de olika bindningstyperna).

repetition re pronominalisering pr antecedent an ellips el synonymi sy kontrast kn hypernymi hn hyponymi ho co-hyponymi ch specificering sp generalisering ge inferens in ny referent ny

figur 6:8 Referensbindningar och deras förkortningar (Källgren 1979, Nyström 2001 och Eggins 2004).

I tabell 6:3 presenterar jag Epos:1 utifrån två ”spår”, nämligen ”erövringens fredliga ansikte”, vilket motsvarar innehållet i det första grafiska stycket, res-pektive ”erövringens krigiska ansikte”, vilket motsvarar innehållet i det andra grafiska stycket i textdelen. Två lexikogrammatiska kedjor redovisas, nämligen kedjan ”européer” respektive kedjan ”resten av världen”. Typen av referens-bindning redovisas inom parentes efter respektive led i kedjorna.

tabell 6:3 Lexikogrammatiska kedjor och referensbindningar i Epos:1. Referentkategori

”Européer” ”Resten av världen”

Spår 1, ”Erövringens

fredliga ansikte” ^{Fattiga europeiska bönder} och arbetare ^{Nya kontinenter, framför allt} den nordamerikanska (hy-ponymi till ”världen”) Ø (utelämnad agent i passiv

konstruktion av sats) ^{de enorma vidderna} mellan Mississippi och Klippiga bergen (hy-ponymi till ”framför allt den nordamerikanska”) Spår 2, ”Erövringens

kri-giska ansikte” ^{Ø (utelämnad agent i passiv} sats) ^{120 miljoner människor} i Afrika och Sydostasien (specificering av ”världen” i textdelens inledningssats) Europeiskt kolonialvälde (synonym till ”Europa” i textens inledningssats)

Mer än hälften av dessa (specificering av ”120 mil-joner människor i Afrika och Sydostasien”) Brittiska undersåtar (hyponymi till Europeiskt kolonialvälde)

Denna strävan efter politiskt och militärt herravälde/impe-rialism (inferens till innehåll i det andra grafiska stycket)

Den enda mänskligt representerade sociala deltagaren i beskrivningen av det fredliga ansiktet, ”fattiga europeiska bönder och arbetare”, är ett exempel på en lokal deltagare (Martin och Rose 2007a:174), som bara nämns en gång i texten. Nästa gång denna sociala deltagare nämns är det som underförstådd utelämnad agent, i tabell 6:4 symboliserad av tecknet för den tomma mängden, Ø . ”Resten av världen” representeras i det första spåret genom platsangivelser, vilka båda binds till referenten genom hyponymi, dvs. som delar av helheten världen. Delen ”nya kontinenter, framför allt den nordamerikanska” binds till helheten ”världen” i textdelens inledning, och ”de enorma vidderna mellan Mississippi och Klippiga bergen” är del av helheten ”framför allt den norda-merikanska”. I det första grafiska stycket i Epos:1 finns det med andra ord inga mänskliga representationer för den sociala deltagaren ”resten av världen”. En van läsare kan spåra ursprungsbefolkning som drabbades av den ”fredliga er-övringen” i platsangivelserna som finns i Epos:1, men det finns fler strukturer i textdelen som bidrar till att tona ner denna sociala deltagare. Det handlar först och främst om uttrycket ”fredlig erövring”, som antyder att det inte finns

några offer i denna typ av erövring, men också om de lexikala metaforerna ”på jakt efter” och ”lades under plogen”, vilka båda döljer sociala deltagare och deras handlingar. Den senare lexikala metaforen, ”lades under plogen”, är en passivt konstruerad materiell process med utelämnad agent, vilket utgör en språklig utmaning. Ytterligare en språklig utmaning som är kopplad till me-taforen är identifiering av vad det är som läggs under plogen, dvs. ”de enorma vidderna mellan Mississippi och Klippiga bergen”. Nominalgruppen inne-fattar dels det skriftspråkliga ämnesneutrala ordet, ”vidderna”, dels en platsan-givelse i Nordamerika i svensk översättning, vilka båda kan vara svåra att tolka för andraspråksläsare.

Det första spåret, ”erövringens fredliga ansikte”, både startar och slutar i Epos:1, medan innehållet det andra spåret, ”det krigiska ansiktet”, fungerar som utgångspunkt för återstoden av texten. I det andra spåret ingår samtliga led, utom ett, i kedjan ”européer” även i kedjan ”resten av världen”, nämligen ”europeiskt kolonialvälde”, ”brittiska undersåtar” samt definitionen av impe-rialism i det sista ledet. Detta innebär att ”européer” är underförstådda sociala deltagare i hela det andra grafiska stycket. I kedjan ”resten av världen” binds två led till sin referent genom specificering. Det finns med andra ord en lik-artad taxonomisk relation mellan representationerna av ”resten av världen” i de båda grafiska styckena (jfr Eggins et al. 1993). De led som ingår i båda kedjor binds till sina referenter genom synonymi (”europeiskt kolonialvälde” an-vänds som synonym till ”Europa” i inledningen), specificering (”brittiska un-dersåtar” ingår i det ”europeiska kolonialväldet”) samt inferens (definitionen av begreppet ”imperialism” är ett sammandrag av innehållet i hela det grafiska stycket). Typen av bindningar bidrar, i kombination med ett stort språkligt av-stånd mellan led och referent i ett par av bindningarna samt den vokabulär som används för att representera de sociala deltagarna, till att skapa stora språkliga utmaningar i det andra grafiska stycket i Epos:1.