Representation av sociala deltagare i visuella textelement

De sociala deltagare som representeras i målningar är huvudsakligen historiskt kända européer, som representeras som jägare eller upptäcktsresande (Epos:vt:4, Maxi:vt:2), eller som poserande kungligheter med kungliga attribut (Epos:vt:1, 3). Afrikanerna representeras däremot på olika sätt som visar dem som under-ordnade européerna i textelementens bakgrund. Ett exempel på detta återfinns i Epos:vt:1 där soldater från olika brittiska kolonier tittar upp på kung Edvard under hans kröning. Ett annat finns i Maxi:vt:2, där Livingstone räddas av en annan vit man från att bli uppäten av ett lejon medan några afrikaner skräck-slaget tittar på och några andra rusar bort från den dramatiska scenen.

De enda visuella textelement där afrikaner ställs i centrum är de fotografier av kongoleser med avhuggna händer som ackompanjerar verbaltexterna om Leopold och Belgiska Kongo. Sådana fotografier återfinns i fyra av de fem lä-roböckerna (se avsnitt 5.2). Genom dessa fotografier representeras afrikanerna explicit som offer för kolonisationen, medan de i andra textelement represen-teras i samma roll, men då implicit.

Trots att européerna representeras som aktörer, är deras roll som kolonisa-törer sällan uttalad. Tre undantag från detta finns i Mgt, nämligen den inle-dande målningen där vita män bärs i land av afrikaner från en franskflaggad båt, dels de två tyska satirteckningarna av engelska kolonisatörer.

Européer ingår även som underförstådda deltagare i textelement som före-ställer europeiska tekniska framsteg, t.ex. som besättning på militärfartygen på Suezkanalen eller som passagerare på tåg. En annan typ av dold represen-tation av europeiska kolonisatörer finns i fotografierna av kongoleser med av-huggna händer där endast målet och det mänskliga offret framställs, inte den ansvariga aktören. Denna information saknas även i bildtexterna, där informa-tionen meddelas i passivt konstruerade satser med utelämnad agent.

Representation av sociala deltagare i form av abstrakta fenomen begränsas huvudsakligen till de kartor över ett uppdelat Afrika som förekommer i samtliga läroböcker med undantag för Hoo (se avsnitt 5.2). Kartan är en abstrakt re-presentation av både ”de som koloniserar”, som representeras genom färgen på de afrikanska nationer man koloniserat, och ”de koloniserade”, som represen-teras av kartan själv.

I tabell 6:1 sammanställs olika representationer av de viktigaste sociala delta-garna i materialets visuella textelement. Representationen har likheter med den lexikogrammatiska representationen av sociala deltagare i de verbalspråkliga textdelarna. Detta gäller framför allt individuella sociala deltagare som repre-senteras av samma europeiska regenter och ”stora vita män” i både textdelar och textelement.

tabell 6:1 Exempel på representationer av de viktigaste sociala deltagarna i materialets visuella textelement.

Européer Afrikaner

Individer Kung Edvard

Stanley

Drottning Viktoria Livingstone

–

Grupper Underförstådda (som

be-sättning på fartyg, i tåg, konstruktör av bygg-nader, besökare på Parisutställning)

Kongoleser med avhuggna händer

I bakgrunden på målningar Som arbetare på järnvägs-bygge, som betraktare av europeiskt fartyg och av engelska kungen Platsangivelse Parisutställningen eller

Eiffeltornet ^{Som bakgrund i flera foto-}grafier och i målningar, re-presenterade som natur, djurliv, människor Abstrakta

representationer ^{Dolda aktörer i dolda pro-}cesser i skeenden skildrade genom kartor

Färglagda delar i karta över Afrika

Konkreta

representationer ^{Militärfartyg på} Suezkanalen Eiffeltornet

Attribut på eller vid del-tagare, som kungakrona, klädesplagg, gevär, båt etc.

Symboliska och andra att-ribut: spjut, kläder, bo-städer, djur, träd etc.

Samtliga visuella textelement i materialet, förutom tidslinjerna, är källtexter och de är ofta de enda exempel på källtexter som finns i läroböckerna. Det innebär att läsaren måste tolka textelementen och deras motiv utifrån den kontext de är skapade och använda i. De visuella textelementen är inte, som verbaltexterna, bearbetade för att spegla läroboksförfattarens och nutidens syn på världen. I avsnitt 6.3.1 redovisades exempel där författaren använder cita-tionstecken för att signalera att det inte är hans egna ord; den möjligheten finns inte i en bild, och läsaren lämnas att på egen hand tolka motivet på ett relevant sätt. Bildmaterialet omfattar bl.a. en skolplansch, Perspektiv:vt:7, som före-ställer fem skallar som representerar olika raser. Bilden ackompanjerar den dis-kuterande textdelen ”Rasism”, där begreppet rasism diskuteras utförligt, men utan att någon explicit koppling till skolplanschen görs.

Bildtexterna i materialet spelar en viktig roll för att stödja läsningen av de vi-suella textelementen eftersom representationerna av sociala deltagare i

textele-menten sällan följs upp eller kommenteras i verbaltexterna. I bildtexterna kan man dock finna exempel på samma typ av citerade uttryck som tidigare redo-visats (se avsnitt 6.3.1), dvs. uttryck som representerar både européer och afri-kaner på ett sätt som kan betecknas som stereotypt. Två exempel på detta är exempel 6:16 och 6:17. Exempel 6:16 är ett utdrag ur bildtexten till skolplan-schen i Perspektiv. De citerade uttrycken är markerade med fet stil.

exempel 6:16

Den bildade vite europén i centrum, omgiven av representanter för andra, mera ”primitiva” raser. Denna tyska skolplansch från 1885 visar hur européerna under imperialismens epok redan från barnsben genomsyrades med föreställ-ningar om sin egen överlägsenhet. (bildtext till Perspektiv:vt:7)

Det kan vara värt att notera att beskrivingen av den vite europén, ”den bildade”, inte markeras med citationstecken i bildtexten ovan, medan däremot ”pri-mitiva” är markerat på detta sätt. Efter de stereotypa representationerna i bild-texten ovan presenterar författarna konbild-texten för skolplanschen, men detta görs med ett språkbruk som sannolikt utgör en språklig utmaning för många läsare, och som inkluderar skriftspråkligt präglade ord som ”genomsyrades”, ”föreställningar” och ”överlägsenhet”. Den nominalgrupp som står ut i texten är framför allt ”’primitiva’ raser”.

Exempel 6:17 är ett utdrag ur bildtexten till Maxi:vt:2 där Livingstone räddas undan ett lejon.

exempel 6:17

[…] På den här teckningen är Livingstone illa ute, men räddas av sin vite med-följare. Om man får tro bilden är däremot de svarta, ”infödingarna”, inte mycket till hjälp. (bildtext till Maxi:vt:2)

I bildtexten i exempel 6:17 används samma språkliga resurs, nämligen cita-tionstecken, för att signalera att uttrycket ”infödingar” inte är ett ord förfat-tarna själva skulle använda. Båda exemplen på bildtexter visar hur förfatförfat-tarna, samtidigt som de sätter in bilderna i en historisk kontext, verbalt reproducerar den bild av européer och afrikaner som representeras i bilden (jfr Ajagán-Lester 1997, 2011, Kamali 2006, Nordgren 2011).