Textrörlighet

Begreppet textrörlighet har introducerats i avsnitt 3.3. I min tillämpning av be-greppet har jag utgått från de typer av textrörlighet som Liberg et al. (2010) beskriver som textbaserad, associativ7 samt interaktiv rörlighet. Den textbaserade rörligheten visar en intratextuell relation mellan läsare och text, dvs. läsaren rör sig inom texten, medan både den associativa och den interaktiva textrörlig-heten är intertextuella relationer, dvs. läsaren rör sig ut från texten, in i andra texter och kontexter, eller rör sig in i texten utifrån (Liberg et al. 2010:46).

4.5.2.1. Analys av textbaserad rörlighet

I den textbaserade rörligheten sammanförs de två första av Langers fyra faser (se avsnitt 3.3), och denna typ av textrörlighet inkluderar därför både den ytliga och trevande rörelsen in i texten och rörelser djupare ner i texten. En textbaserat rörlig läsare rör sig både inom texten och ut från texten, det senare för att hämta element i tidigare kunskap som integreras med ny information i texten (af Geijerstam 2006, Liberg et al. 2010). En läsare med god textba-serad rörlighet kan bl.a. identifiera textens huvudpunkter och sammanfatta dess innehåll, identifiera och beskriva olika typer av samband inom texten och reflektera kritiskt över textens innehåll (af Geijerstam 2006).

7 Liberg et al. (2010) och af Geijerstam (2006) använder termen utåtriktad textrörlighet som motsvarighet till den engelska termen associative movability, men jag har valt att översätta den engelska term Folkeryd (2006) och Edling (2006) använder med associativ textrörlighet. Anledningen till detta val är att jag anser att associativ rörlighet tydligare beskriver vad denna typ av rörlighet handlar om. Till skillnad från utåtriktad textrörlighet innebär inte associativ textrörlighet heller någon risk för sammanblandning med den interaktiva textrörligheten där läsaren också kan röra sig ut från texten (se avsnitt 4.5.2 ovan).

Den textbaserade rörligheten omfattar olika kategorier som kan variera mellan olika läsaktiviteter. De fem kategorier jag har valt att använda för att beskriva olika aspekter av textbaserad rörlighet för samtliga textdelar i studien bygger på de kategorier som beskrivs i bl.a. af Geijerstam (2006). De har dock anpassats till föreliggande studies fokus på andraspråksläsare och läsning av texter i läroböcker i historia. De fem kategorier av textbaserad rörelse som jag undersöker är:

1. att sammanfatta innehållet i hela texten,

2. att omformulera innehållet i enskilda grafiska meningar, 3. att använda texten för ordförståelse,

4. att fylla i tomrum i texten samt

5. att analysera och kritisera textens innehåll.

Den första kategorin, att sammanfatta innehållet i hela texten, handlar om att läsaren rör sig i hela texten när hen identifierar viktiga punkter i texten och sammanfattar innehållet eller lokaliserar och återger information. I den andra kategorin, att omformulera innehållet i enskilda grafiska meningar, rör sig lä-saren på en mer textnära nivå i texten och i begränsade delar av texten. Här ryms även kommentarer kring specifika formuleringar. För att använda texten för att tolka okända ord och uttryck, dvs. den tredje kategorin ovan, måste lä-saren röra sig fram och tillbaka i texten för att kunna se samband mellan olika ord och mellan ord och annat innehåll. Därtill kan läsaren även behöva gå ut-anför texten för att söka ledtrådar om det nya ordets betydelse. Den fjärde ka-tegorin, att fylla tomrum i texten, liknar den tredje på så sätt att läsaren kan behöva utnyttja både text och kontext för att kunna fylla i tomrum i texten, dvs. underförstådd eller utelämnad information i texten. Till denna kategori har jag även fört läsares reflektioner över motiv och relationer i texterna. Den femte och sista kategorin ovan, att analysera och kritisera textens innehåll, skiljer sig från övriga kategorier inom den textbaserade rörligheten eftersom den förut-sätter att läsaren inte bara rör sig i hela texten utan också under textens yta för att kunna uppfatta underliggande värderingar och antaganden om världen i texten. Samtidigt förutsätter den kritiska textbaserade rörligheten distans till textens innehåll, vilket placerar denna kategori närmare den interaktiva text-rörligheten (se avsnitt 4.5.2.3).

4.5.2.2. Analys av associativ rörlighet

Med en associativ textrörlighet går läsaren ut från texten till egna upplevelser och erfarenheter och till andra texter. Associationerna kan handla om den egna

personen eller om större sammanhang, och de kan röra sig om reflektioner kring såväl vardagshändelser som skolerfarenheter (Folkeryd 2006:133).

Associativ textrörlighet delas i min studie in i tre kategorier: • associationer till egen erfarenhet och/eller vardagskunskap, • associationer till undervisning i historia samt

• associationer till andra (kon)texter.

Genom associationer till egen erfarenhet och/eller vardagskunskap kan läsaren, inspirerad av element i lärobokstexten, berätta om personliga upplevelser eller ta upp kunskap som läsaren skaffat sig utanför skolan. Associationer till under-visningen i historia kan handla om att information i texten påminner läsaren om innehåll i historia som läsaren just arbetat med eller minns från tidigare skolår. I den tredje kategorin, associationer till andra (kon)texter, vänder sig lä-saren till andra ämnen än historia eller till annan information som inte kan ka-tegoriseras som personlig erfarenhet.

4.5.2.3. Analys av interaktiv rörlighet

I den interaktiva rörligheten distanserar sig läsaren från texten och dess innehåll och betraktar texten utifrån och i sin kontext (bl.a. af Geijerstam 2006). Denna typ av rörlighet kan därför jämföras med Langers fjärde fas (se avsnitt 3.3). Läsaren diskuterar bl.a. hur, var och varför texten kan tänkas användas, vilka läsare texten kan ha och vilken roll författaren kan ha för texten.

De tre kategorierna i den interaktiva rörligheten är: • medvetenhet om textens syfte och funktion, • medvetenhet om läsarens roll samt

• medvetenhet om författarens roll.

I den första kategorin ingår läsares reflektioner om lärobokens och specifika textdelars språkbruk, genrer i läroboken eller texten och kommentarer om lä-robokens eller textens användning. Reflektioner i den andra kategorin, medve-tenhet om läsarens roll, delar jag in i två typer av interaktiv rörlighet, egocentriskt

orienterad rörlighet respektive socialt orienterad rörlighet. Med en egocentrisk

med en socialt orienterad rörlighet resonerar kring texten ur ett större per-spektiv och kopplar läsarrollen till andra läsare än sig själv. I den tredje kate-gorin, medvetenhet om författarens roll, ingår läsarens reflektioner om texten som en språklig konstruktion och medvetenhet om författarens betydelse för perspektiv i texten.

4.5.2.4. Relationen mellan de tre typerna av textrörlighet

Det förtjänar att framhållas att ingen textrörlighetstyp är viktigare eller ska vär-deras högre än någon annan, eftersom det handlar om olika sätt att närma sig en text och om läsarens mål med sin läsning (bl.a. af Geijerstam 2006:131). Läsaren rör sig inte heller längs en linje, utan den ena eller andra typen av rör-lighet kan, i likhet med Langers faser (Langer 1995:16ff.) uppträda vid olika tillfällen under läsningen och de kan återkomma flera gånger. En typ av rör-lighet kan också dominera över de andra rörrör-lighetstyperna, beroende på text, läsare och situation. Givetvis är det inte heller så att alla läsare ger prov på alla typer av textrörlighet vid läsningen av en viss text i en viss situation.