Material för delstudie 2

Materialet i delstudie 2 utgörs dels av de lärobokstexter som eleverna läser, dels av data som samlas in genom olika metoder. I det här avsnittet inleder jag med att beskriva datainsamlingen genom att sammanfatta de metoder som an-vändes för datainsamlingen och presentera arbetsgången för datainsamlingen (avsnitt 4.4.1). Därefter presenteras lärobokstexterna (4.4.2) samt skola, un-dervisningsgrupp och elever (4.4.3). Slutligen presenteras material vars huvud-sakliga uppgift är att skapa bakgrundskunskap för analyser och resultat och som samlats in genom frågeformulär (4.4.4), genom klassrumsobservationer (4.4.5) samt i en intervju med undervisande lärare (4.4.6).

Som bakgrund till presentationen av material, urval och metod för delstudie 2 beskriver jag den pilotstudie som föregick datainsamlingen för delstudie 2. I pilotstudien, som utfördes i en undervisningsgrupp i historia på samhällsve-tenskapliga programmet i gymnasieskolans första år, genomförde jag samtal om lärobokstexter med fyra elever och observerade undervisningen under fem lektionspass. De fyra eleverna, varav två var andraspråksläsare och två första-språksläsare, hade valts ut av läraren för att passa pilotstudiens syfte att be-skriva läsförståelse hos elever med olika språklig och kunskapsmässig bak-grund. Resultaten från pilotstudien bidrog bl.a. till mitt beslut att inkludera klassrumsobservationer och att genomföra en serie samtal före mina klassrums-observationer för att undvika att utveckla en förförståelse som kunde färga min uppfattning om eleverna.

4.4.1. Datainsamling

Det empiriska materialet för delstudie 2 samlades in under två serier enskilda audioinspelade samtal med elever (se avsnitt 4.5.1). Samtalen föregicks av funktionella språkliga analyser av de lärobokstexter som fungerar som underlag till textsamtalen. Efter den första serien samtal genomförde jag klassrumsob-servationer i syfte att skapa bakgrundskunskap för att tolka empirin (se avsnitt 4.4.5). Efter observationerna besvarade eleverna ett frågeformulär (se avsnitt 4.4.4). När båda samtalsserierna hade genomförts intervjuade jag slutligen un-dervisningsgruppens lärare (se avsnitt 4.4.6). Arbetsgången under materialin-samlingen redovisas i figur 4:11.

Januari–februari Mars April Maj Presentation av studien för klassen. Textanalyser av Epos:1–3 Samtalsserie 1: nio enskilda elevsamtal i 45–65 minuter om Epos: 1–3 Klassrums-observationer Textanalyser av Epos:1 och Epos:6 samt tidningsartikel Frågeformulär

Samtalsserie 2: åtta enskilda elev-samtal i 30–65 mi-nuter om Epos:1 och Epos:6 samt en tidningsartikel Lärarintervju 60 minuter

figur 4:11 Arbetsgång vid insamlingen av empiriskt material för delstudie 2.

Under de två samtalsserierna genomfördes sammanlagt sjutton samtal. Varje samtal varade mellan 30 och 60 minuter. I den första samtalsserien undersökte jag elevernas möten med lärobokstexter som de inte förmodades ha läst tidigare eftersom samtalen föregick undervisningen om den aktuella historiska period, ”kolonisationen av Afrika”, som skildrades i lärobokstexten. I den andra sam-talsserien undersökte jag elevernas möten med två lärobokstexter och en tid-ningsartikel. Den ena lärobokstexten ingick även i den första samtalsserien och var alltså känd av de elever som deltog i denna första samtalsserie. Den andra lärobokstexten förmodades vara känd eftersom undervisning om ”kolonisa-tionen av Afrika” nu hade genomförts. Tidningsartikeln handlade om dagens situation i Kongo-Kinshasa. Genom att genomföra den första samtalsserien före klassrumsobservationerna begränsade jag dessutom min förkunskap om eleverna och undvek därmed risken att det första mötet med respektive elev skulle kunna färgas av mina förutfattade meningar om elevernas kunskaper eller läsförståelse. Av samma skäl undvek jag även att tala med läraren om en-skilda elever i informella samtal innan den första samtalsserien genomfördes. Strävan efter att behålla en så neutral syn som möjligt på elevernas kunskaper och färdigheter i ämnet låg också till grund för valet att inte låta läraren välja ut ”passande” elever för undersökningen, dvs. elever som mötte kriterierna för studiens syfte. Istället bygger studien på att eleverna frivilligt valde att delta i den. Samtliga elever i gruppen som visade intresse för att delta i studien ingår därför i den.

4.4.2. Lärobokstext och tidningsartikel

De fem textdelar som utgör underlaget för samtalen är samtliga autentiska texter, dvs. texter som inte skapats eller bearbetats för studiens syfte. Fyra av de fem textdelarna ingår i den lärobok i historia som användes i undervisningen för de aktuella eleverna vid tiden för studien, nämligen Epos (Sandberg et al. 2000). Dessa fyra textdelar ingår även i det empiriska materialet för delstudie 1 (se 4.2.1 och kapitel 5 och 6). Textdelarna, Epos:1, Epos:2, Epos:3 och Epos:6 (se avsnitt 4.2.1), representerar olika genrer för att ge större bredd åt mate-rialet. I studien ingår även tre visuella textelement, nämligen Epos:vt1–3 (se avsnitt 4.2.2).

Den femte texten, som användes som underlag för samtal i den andra sam-talsserien, är en dagstidningsartikel om situationen i dagens Kongo-Kinshasa. Ursprungligen var artikeln tänkt att fungera som en kontrolltext för att jämföra läroboksläsning med läsning av en annan typ av text. Eftersom syfte och fokus i studien efter hand avgränsades till elevernas möte med lärobokstexter, bidrar resultat från analyserna av elevernas läsning av tidningsartikeln med bak-grundskunskap för mina diskussioner. Utelämnandet av tidningsartikeln som empiriskt material bör dock inte få några konsekvenser för tolkningen av resul-taten, eftersom artikeln lästes sist i anslutning till samtalen i den andra samtals-serien och därför inte påverkar elevernas möten med lärobokstexterna.

4.4.3. Skola, undervisningsgrupp och elever

Eftersom avhandlingsstudien fokuserar andraspråk, är det viktigt att några av informanterna i studien har ett annat förstaspråk än svenska. Både den gym-nasieskola och den undervisningsgrupp i historia som ingår i delstudie 2 är språkligt blandade.

Skolan som är aktuell i undersökningen är en gymnasieskola i en större svensk stad. På skolan finns en mängd olika program, såväl yrkesförberedande som gymnasieförberedande program.

I undervisningsgruppen ingår tretton elever, varav elva deltog i studien. Eleverna går på olika gymnasieinriktningar, men de samlas i en gemensam undervisningsgrupp i historia. Åtta av eleverna har svenska som andraspråk, medan de övriga fem eleverna har svenska som sitt förstaspråk. När datainsam-lingen inleddes hade sju av de åtta eleverna med svenska som andraspråk bott mellan fyra och åtta år i Sverige, och den åttonde var född i Sverige. Ingen av eleverna kan med andra ord, i enlighet med Skolverkets definition, betraktas som nyanländ till Sverige (Skolverket 2013c). Eleverna med svenska som an-draspråk kommer från sju olika länder utanför Europa, och flera olika

första-språk finns representerade i elevgruppen. I samband med resultatredovisningen i kapitel 7 och 8 presenterar jag samtliga elever och ger uppgifter om deras del-tagande i samtalsstudien. Av anonymitetskäl hänvisar jag till eleverna som elev A, elev B etc, och jag redovisar inte enskilda elevers kön, ursprungsland, första-språk eller exakt vistelsetid i Sverige (se även avsnitt 4.6.2).

I den första samtalsserien ingår nio elever, varav sex elever med svenska som andraspråk, och i den andra samtalsserien ingår åtta elever, och av dessa har fem svenska som andraspråk. Tre av eleverna med svenska som andraspråk deltog endast i ett av samtalen; två i den första samtalsserien och den tredje i den andra samtalsserien.

Å ena sidan kan elevgruppen i studien inte beskrivas som representativ för undervisningsgrupper i skolämnet historia inom gymnasieskolan i Sverige idag. Å andra sidan finns det heller inte någonting som pekar på att den skiljer sig avsevärt från andra språkligt och kunskapsmässigt blandade grupper i dagens svenska gymnasieskola.

4.4.4. Frågeformulär

De ursprungliga syftena med frågeformuläret var dels att samla in personliga uppgifter om elevens vistelsetid i Sverige, elevens språkliga bakgrund etc. för att spara tid under samtalen, dels att komplettera muntliga samtal om texter med skriftliga frågor och svar om texter, särskilt med tanke på elever som eventuellt hellre uttrycker sig skriftligt än muntligt. Formuläret var också tänkt om un-derlag för en undersökning av läsarnas möten med ytterligare två textdelar ur läroboken vilket skulle bredda det empiriska materialet. Det visade sig emel-lertid att formulärets frågor utifrån textdelarna inte hade den relevans för stu-diens syfte som jag antagit, och jag valde därför att inte låta dessa frågor ingå i studien. Andra uppgifter i formuläret, som elevernas svar på frågor om läs-vanor eller bedömningar av lärobokstexternas svårighetsgrad, används främst som bakgrundskunskap för mina tolkningar av resultaten.

4.4.5. Klassrumsobservationer

Mellan den första och den andra serien samtal genomförde jag sex klassrums-observationer (se avsnitt 4.4.1). I syfte att minimera en möjlig inverkan av ”the observer effect” (bl.a. Doheny-Farina & Odell 1985:515) försökte jag att inta en icke-deltagande roll under observationerna. Det var dock viktigt för mig att eleverna visste vem jag var och att de i stora drag kände till varför jag fanns med i klassrummet, bl.a. för att eleverna skulle känna sig trygga med min närvaro.

Jag presenterade mig därför tidigt för eleverna i gruppen samtidigt som jag in-troducerade min studie och bad om frivilliga deltagare för samtal. Vid tiden för observationerna hade jag också lärt känna de flesta eleverna i gruppen under den första serien av samtal. Härigenom blev min närvaro i klassrummet mer naturlig, men samtidigt blev det svårare för mig att behålla en icke-deltagande roll. Under två lektionspass, ett när gruppen besökte ett museum och ett när eleverna arbetade enskilt, blev min observatörsroll oundvikligt mer av en del-tagande roll genom att eleverna själva tog initiativ till samtal med mig. Det skulle ha varit onaturligt att inte kommunicera med dem eller inte delta i ar-betet i klassrummet. Före lektionerna väntade jag tillsammans med eleverna utanför klassrummet och deltog då i informella samtal med olika elever, något som bidrog till att min närvaro på samma gång blev naturlig och mer påtaglig. Under en av lektionerna undervisades gruppen av en lärarstudent, som full-gjorde en del av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på skolan, men som dock inte var närvarande i klassrummet vid övriga observationstillfällen. Vid ett annat undervisningstillfälle undervisades gruppen av en vikarierande lärare, vilket jag tar upp i avsnitt 7.1.1.

Eftersom rektorn av etiska skäl inte tillät videofilmning i klassrummet an-tecknade jag för hand under lektionerna och skrev efteråt ut anteckningarna på dator. Fokus under observationerna låg på att observera lärobokens och andra skriftliga texters roll i undervisningen. Jag uppmärksammade även andra språkliga och metodiska aspekter på undervisningen. Till exempel studerade jag på vilket sätt läraren använde tavlan, vilka typer av frågor som ställdes av såväl läraren som eleverna, vilka ord och begrepp som kom upp under lektio-nerna samt vilka explicita förväntningar på elevernas kunskaper som läraren ut-tryckte i klassrummet. Resultat från observationerna redovisas i kapitel 7 och 8.

4.4.6. Lärarintervju

För den andra delstudien genomförde jag även en kvalitativ intervju med elevernas ordinarie lärare i historia. Denna innehöll ett antal större öppna frågor (Kvale 1997, Patel & Davidson 2003) i syfte att låta läraren beskriva sin syn på läsningens betydelse för ämneskunskap och betyg och lärobokens roll i undervisningen. Därtill skulle lä-raren få möjlighet att med egna ord beskriva några av de deltagande elevernas läsning och lärande i historia. Resultaten från lärarintervjun fungerar huvudsakligen, liksom klassrumsobservationerna, som bakgrundskunskap i undersökningen, men utsagor från intervjun redovisas även i resultatredovisningen (se kapitel 7 och 8). Jag förde också flera informella samtal med läraren om undervisningen och eleverna, ofta i an-slutning till undervisningstillfällena. Innehållet i dessa samtal är inte nedskrivet och det redovisas inte heller i studien. Trots detta finns innehållet naturligtvis med som en

implicit och oundviklig bakgrundskunskap i min tolkning av resultaten i delstudie 2.