Lexikala kategorier i de olika läroböckerna

Ingen av läroböckerna uppvisar resultat som skiljer sig nämnvärt från medel-värdena vad gäller den övergripande fördelningen av grammatiska deltagare i mänskliga (25 %) respektive icke-mänskliga (75 %) kategorier. Däremot före-kommer variationer mellan de olika textdelarna i respektive lärobok som kan kopplas till genre och register. Andelen mänskliga deltagare varierar från 0 % i Epos:2 och Perspektiv:7 till omkring 50 % i Maxi:6 och Mgt:4.

Fördelningen av deltagare i de olika lexikala kategorierna är relativt jämn mellan de olika läroböckerna, men vissa skillnader framträder (se figur 6:5).

figur 6:5 Fördelningen mellan grammatiska deltagare i olika lexikala kategorier i respektive

lärobok.

Som framgår av figuren är det abstrakta/metaforiska deltagare som utgör den största andelen i samtliga läroböcker i materialet. Allra mest dominerar denna kategori i Hoo och Perspektiv. Fördelningen mellan de lexikala kategorierna uppvisar för övrigt stora likheter i Epos, Maxi och Mgt, medan den i Hoo och Perspektiv skiljer sig från de övriga böckerna. Det finns i dessa böcker alltså en större andel abstrakta deltagare men också en mindre andel platsdeltagare än i resten av materialet. Perspektiv är den enda lärobok där grupper/generiska del-tagare är fler än platsdeltagarna. Andelen individer är störst i Hoo och Maxi, men eftersom kategorin grupp/generiska deltagare genomsnittligt är mindre i dessa läroböcker, är andelen mänskliga deltagare sammantaget lika stor som i övriga böcker i materialet.

De största skillnaderna finns mellan Maxi och Perspektiv, de två läroböcker i materialet som ges ut av samma förlag (se avsnitt 5.3). I den förra läroboken är fördelningen mellan samtliga kategorier jämnare än i övriga böcker i mate-rialet, medan fördelningen i Perspektiv visar störst variationer inom materialet. Skillnaderna kan bl.a. kopplas till genrepresentationen i de båda läroböckerna. Maxi är, som nämnts ovan, den enda lärobok i materialet som innehåller åter-givande textdelar, dvs. den genre som inleder ”lärandevägen” i historia (se av-snitt 2.2.2), medan Perspektiv är den enda lärobok som har en diskuterande

textdel, den genre som avslutar lärandevägen.

Variationer i fördelningen mellan deltagare i olika lexikala kategorier kan också relateras till textdelarnas innehåll och deras funktion i respektive text. I de två figurerna 6:6, och 6:7 redovisar jag fördelningen av lexikala kategorier i en inledande textdel i respektive texts bakgrund (figur 6:6) respektive fördel-ningen i av lexikala kategorier i en temapresenterande textdel i respektive texts händelseredogörelse(figur 6:7). De inledande textdelarna, vars lexikala kate-gorier redovisas i figur 6:6 är beskrivande, med undantag för Mgt:2 som är förklarande.

figur 6:6 Lexikalt kategoriserade deltagare i inledande textdelar.

I samtliga textdelar i figur 6:6 är andelen mänskliga deltagare mindre än ge-nomsnittet för hela materialet (se tabell 6:3), och som framgår av figuren saknas individer helt. Dominansen för abstrakta/metaforiska deltagare är större i samtliga inledande textdelar än i materialet som helhet (se tabell 6:3).

För att belysa vilken betydelse fördelningen av lexikala kategorier har för form och innehåll i en text redovisas i exempel 6:10 ett utdrag ur Perspektiv:2, en av textdelarna som bildar underlaget för figur 6:6. Abstrakta/metaforiska deltagare markeras med fet stil och platsdeltagare är understrukna.

exempel 6:10.

Helt annorlunda blev det under 1800-talets sista decennier, då stormakterna tävlade om att lägga så vidsträckta områden som möjligt under sig. De ko-lonier som nu bildades knöts också mycket hårdare till sina erövrare. De äldre fö-regångarna hade mest bara varit ett slags stödjepunkter för handeln längs med

kusterna. Nu byggde kolonialmakten upp en fast organiserad förvaltning över

hela det erövrade territoriet. (Perspektiv:2)

Exemplet innehåller främst abstrakta deltagare men också enstaka platser, ofta i underkategorin abstrakt plats som ”stormakterna” eller ” de kolonier som nu bildades”. Två av deltagarna ligger på gränsen mellan kategorierna plats och ab-strakt/metaforiskt fenomen, nämligen ”de äldre föregångarna” respektive ”ett slags stödjepunkter för handeln längs med kusterna”. Mitt val att kategorisera den förra som plats och den senare som abstrakt fenomen bygger på deras be-tydelse i texten. ”Föregångarna” refererar till specifika kolonier även om de inte namnges, eller pekas ut geografiskt, medan ”stödjepunkter för handeln” snarare refererar till en funktion än en plats.

Med två undantag är nominalgrupperna komplexa, dvs. huvudordet är ut-rustat med framför- eller efterställda bestämningar. En av deltagarna utgörs av en infinitivfras, ”att lägga så vidsträckta områden som möjligt under sig”, och en annan av en inbäddad sats, ”De kolonier som nu bildades”. Kombinationen av komplexa nominalgrupper samt fraser och inbäddade satser bidrar till att förtäta texten. Tillsammans med en stor andel relationella processer, en passivt konstruerad materiell sats samt verbgrupper som är lexikala metaforer – ”knöts”, ”bygger upp” och ”lägger under sig” – bildar dessa lexikogramma-tiska strukturer en språkligt tät text med hög abstraktionsgrad.

I figur 6:7 redovisas fördelningen av lexikala kategorier i en temapresente-rande textdel i respektive lärobok. Samtliga textdelar i figur 6:7 har en rubrik på temat ”Kapplöpningen om Afrika”18 (se även tabell 5:3) och handlar om hur europeiska stormakter tävlar om att kolonisera Afrika. Samtliga textdelar i ta-bellen är redogörande, med undantag för Maxi:3 som är återgivande.

figur 6:7 Lexikalt kategoriserade deltagare i temapresenterande textdelar.

Fördelningen av lexikala kategorier i textdelarna som redovisas i figur 6:7 upp-visar likheter med den totala fördelningen av lexikala kategorier i respektive lä-robok, vilket kan förklaras med genrens funktion i texterna. Det händelsere-dogörande steget är längre än övriga steg, och de lexikogrammatiska drag som dominerar i de genrer som bygger upp steget bör alltså påverka fördelningen i materialet som helhet.

I samtliga textdelar är de icke-mänskliga deltagarna fler än de icke-mänskliga deltagarna, och de abstrakta-metaforiska deltagarna är fler än platsdeltagarna. Andelen abstrakta deltagare i textdelarna i figur 6:7 ligger något under det ge-nomsnittliga värdet, 47 %, för materialet som helhet. Av de mänskliga del-tagarna dominerar grupper/generiska deltagare i samtliga textdelar utom i Maxi:3, där kategorin individer ligger högt över det genomsnittliga värdet. Individen i fråga är Livingstone, vars liv fokuseras i textdelens relativt långa bakgrund. Men eftersom kategorin grupper/generiska deltagare är mindre i Maxi:3 än i övriga textdelar i tabellen överensstämmer den totala andelen mänskliga deltagare i Maxi:3 ändå med övriga textdelar i tabellen.

Ett liknande kompenserande förhållande mellan två kategorier finner man i Perspektiv:3, där andelen platser är mindre än i de övriga textdelarna i tabellen. Här är ändå graden av generalisering lika stor som i övriga textdelar i tabellen, eftersom materialet domineras av icke-temporalt uppbyggda textdelar.

I textutdraget i exempel 6:11 är fördelningen mellan grupper, platser och abstrakta deltagare relativt jämn, vilket avspeglar resultaten för Epos och Hoo i figur 6:7. I exemplet är abstrakta deltagare markerade med fet stil, platser är understrukna och grupper är kursiverade.

exempel 6:11

Men på en del platser utbröt våldsamma stridigheter. Omkring sekelskiftet 1900 utkämpade exempelvis engelsmännen ett långvarigt krig med de in-vandrade holländska boerna och den infödda befolkningen i södra Afrika. Efter flera motgångar kunde engelsmännen till slut gå segrande ur striden, och bygga upp ett kolonialvälde från Kairo i norr till Godahoppsudden i söder. Men den nye tyske Kejsaren Vilhelm II hade givit boerna sitt fulla stöd och

motsätt-ningarna mellan England och boerna växte. (Hoo:3)

Det är inte endast fördelningen av lexikala kategorier som skiljer detta text-utdrag från text-utdraget i exempel 6:10 ovan, utan även de lexikogrammatiska valen inom respektive kategori. De komplexa nominalgrupperna i exempel 6:11 är jämförelsevis kortare än dem i exempel 6:10 med undantag för den långa platsdeltagaren ”ett kolonialvälde från Kairo i norr till Godahoppsudden i söder”. Infinitivfraser och inbäddade satser saknas som deltagare i 6:11. Vidare är handlingsprocesserna huvudsakligen aktivt konstruerade, och de re-lationella processerna är färre än i exempel 6:10. Tillsammans skapar dessa lex-ikogrammatiska val en text som ligger något närmare vardagspråket än texten i exempel 6:10, men exempel 6:11 ovan innehåller fortfarande en rad skrift-språkliga strukturer som placerar textutdraget i ett tydligt skolspråkligt register (jfr avsnitt 3.1.1). Detta visas av ord som används bland annat i texten, t.ex. ”sekelskiftet”, ”utkämpade”, och ”infödda befolkningen”. (Jag återkommer till texternas ordförråd i avsnitt 6.3 och 6.4).

Störst variation vad gäller fördelningen av lexikala kategorier i textdelar med samma funktion i texten finner man i de beskrivande textdelarna i makro-genrens händelseredogörelse. Dessa textdelar har ett gemensamt övergripande syfte som innebär att beskriva något, men innehållet är betydligt mer varie-rande än i andra textdelar med gemensamma syften, som t.ex. temapresente-rande redogörelser. Det är denna variation som förklarar variationen i fördel-ningen av lexikala kategorier. I Epos handlar den beskrivande textdelen inne i texten om Leopolds styre av Kongo, i Hoo om tecknaren Hergé, i Maxi om hererofolket och i Maxi beskriver författarna hur kejsar Vilhelm fick berget Kilimanjaro av sin mormor, drottning Viktoria.