Genrer i hela läroboksmaterialet

De sammanlagt trettiosju textdelarna från de fem läroböckerna i det analyserade läroboksmaterialet representerar fem olika genrer: återgivande, redogörande, beskrivande, förklarande samt diskuterande.8 Genrerna används generellt för olika funktioner i de aktuella texterna.9 Beskrivande textdelar används för att inleda och sammanfatta innehållet i texten i fråga eller som ”intresseväckare”10

inne i texten. Återgivande och redogörande textdelar presenterar textens tema, ”kolonisationen av Afrika”, och förklarande textdelar avslutar temapresenta-tionen och/eller utgör en del i sammanfattningen. Variationer mellan läro-böckerna förekommer, vilket jag återkommer till i avsnitt 5.3. Eftersom det endast finns belägg för en diskuterande text i hela läroboksmaterialet, är det inte möjligt att uttala sig om en mer generell funktion för denna genre.

Beskrivande och redogörande textdelar dominerar i läroboksmaterialet (se figur 5:1). Dessa två genrer förekommer, tillsammans med förklaringar, i samtliga läroböcker, medan de två textdelar som representerar återgivningar och den enda textdel som representerar den diskuterande genren endast upp-träder i en lärobok vardera. I figur 5:1 redovisas genrefördelningen i materialet i absoluta tal.

figur 5:1 Antal textdelar i olika genrer i läroboksmaterialet i absoluta tal.

Den stora variationen i fråga om fördelningen av genrer är kopplad till deras skilda funktioner i texterna. Typiskt innehåller varje text i materialet två in-ledande beskrivande textdelar, en avslutande beskrivande textdel samt en

be-8 Observera att jag utgår från textdelarnas övergripande syften, och inkluderar genrer som endast representeras i inbäddade faser i ett par av textdelarna.

9 Definition av begreppet text finns i avsnitt 4.2.2.

skrivande textdel inne i texten, medan textens tema generellt skildras i två re-dogörande textdelar och orsaker eller följder skildras i en förklarande textdel. Denna fördelning innebär att beskrivningar återkommer oftare än övriga genrer i läroböckerna.

Eftersom de beskrivande textdelarna generellt är kortare än övriga textdelar i läroböckerna, ser fördelningen mellan genrerna i hela materialet annorlunda ut om man utgår från antalet satser i respektive textdel istället för antalet text-delar. Den redogörande genren svarar då för en större andel av den totala genre-representationen i materialet. Särskilt stor variation mellan textdelarnas längd i texten finner man i läroboken Perspektiv, vilket jag återkommer till i redovis-ningen av genrepresentationen i Perspektiv i avsnitt 5.3.5.

De genrer jag identifierat i läroboksmaterialet bekräftar delvis resultaten av tidigare studier av genrer i skolämnet historia. Samtliga genrer som ingår i mitt material har forskare också identifierat i tidigare studier, men det finns en större andel genrer i början av lärandevägen i mitt material och färre belägg för genrer längre fram på lärandevägen. Dessutom visar tidigare studier inte den dominans för beskrivningar som finns i material.

Mot bakgrund av resultat från tidigare studier (bl.a. Eggins et al. 1993, Veel & Coffin 1996, Coffin 2000, 2005, Achugar & Schleppegrell 2005) har jag placerat de genrer som ingår i läroboksmaterialet i ett fyrfältsdiagram med de två axlarna grad av temporalitet respektive grad av kausalitet (se figur 5:2). I återgivningar spelar tidsaspekten en viktigare roll än orsaksrelationer och därför är tidsangivelserna i genren många och explicita. I redogörelser finns en ansats att förklara inom en temporal ram. I förklaringar är temporalitet inte längre en viktig aspekt och fokus läggs istället på orsaksrelationer. I beskrivningar spelar varken temporalitet eller orsaksrelationer generellt någon viktig roll, men va-riationer finns inom genren. Bland de beskrivande textdelarna i mitt material finns exempel på dessa variationer, vilket bekräftar tidigare studier av genren (jfr Eggins et al. 1993, Wignell 1994, Christie & Derewianka 2008). Jag åter-kommer till dessa variationer längre fram i detta avsnitt.

Den diskuterande genren har utelämnats i figur 5:2, eftersom det endast fö-rekommer ett enda belägg för genren i mitt samlade material. Både tempora-litet och kausatempora-litet är mindre relevanta aspekter för genren, som istället byggs upp retoriskt (Martin & Rose 2008, Christie & Derewianka 2008).

I figur 5:2 har jag låtit axeln för temporalitet gå från en högre grad av tem-poralitet till en lägre grad av temtem-poralitet, dvs. i en riktning som skiljer sig från gängse sätt att redovisa axlar. Denna avvikelse beror på att jag längre fram i det här kapitlet kommer att använda fyrfältsdiagrammet som underlag för en dis-kussion av resultaten ur ett didaktiskt perspektiv i termer av lärandeväg i skol-ämnet historia (se 6.5). Antalet textdelar i varje genre redovisas i respektive fält.

figur 5:2 Antal textdelar inom respektive genre fördelade längs axlarna temporalitet och kausalitet.

Fördelningen mellan textdelar med lägre respektive högre av kausalitet är re-lativt jämn i materialet genom att det är sammanlagt nitton textdelar som upp-visar en lägre grad av kausalitet (beskrivningar och återgivningar) och sjutton textdelar som uppvisar en högre grad av kausalitet (redogörelser och förkla-ringar). Skillnaderna vad gäller grad av temporalitet i textdelarna är dock större. Tjugotre textdelar uppvisar en lägre grad av temporalitet (beskrivningar och förklaringar) mot tretton textdelar med en högre grad av temporalitet (återgiv-ningar och redogörelser).

Placeringen av respektive genre i fyrfältsdiagrammet tar inte hänsyn till va-riationer mellan textdelar inom samma genre. I avsnitt 5.3.1‒5.3.5, där genrer i respektive lärobok presenteras, varierar textdelarnas placering inom varje fält beroende på andelen temporala och/eller kausala uttryck i texten. Enligt Wignell (1994:358) är avstånden mellan varje genre på lärandevägen i historia små, vilket även framkommer i mitt material, och det kan ibland vara svårt att avgöra huruvida en textdel representerar den ena eller andra av två närlig-gande genrer. Flera textdelar innehåller t.ex. språkliga drag som är typiska för andra genrer. Jag använder termen genrevaga för att benämna sådana textdelar. Ett par exempel på genrevaga textdelar är Epos:3 och Maxi:5 (se avsnitt 5.3.1 och 5.3.3). Båda har analyserats som redogörande textdelar men de ligger på gränsen till återgivningar p.g.a. både en högre grad av temporalitet och en re-lativt låg grad av kausalitet. Det förekommer även textdelar där olika steg

repre-senterar olika genrer, s.k. blandade genrer (jfr Martin & Rose 2008:133), men dessa har också förts till en av genrekategorierna i min analys.

Nedan presenteras utdrag ur tre textdelar i tre olika genrer ur läroboksmate-rialet. De presenteras i den ordning som motsvarar genrens generella funktion i texten. Inledningsvis, i figur 5:3, redovisas ett utdrag ur en beskrivande textdel, vars funktion i texten är att introducera innehållet i textens tema. Därefter, i figur 5:4, presenteras ett utdrag ur en redogörande textdel, vars funktion är pre-sentera textens tema, och därefter ett utdrag ur en förklarande textdel i figur 5:5, vars funktion är att förklara orsaker till och/eller konsekvenser av koloni-sationen i Afrika.

Exemplen följs av korta kommentarer om respektive genres syfte, steg samt temporala och kausala strukturer. Textdelsutdragen är förkortade men inklu-derar utdrag ur varje genresteg. I samtliga textutdrag markeras tidsuttryck med fet stil och kausalitetsuttryck markeras med understrykningar. Utelämnad text markeras med ”[…]”.

I figur 5:3 presenteras ett utdrag ur en inledande beskrivande textdel.

Genresteg Textdelsutdrag

Fenomen Tiden efter 1870 var en tid då Europa

er-övrade världen. Denna erövring hade två ansikten.

Klassifikation 1 Det ena var fredligt.

Beskrivning 1 Fattiga europeiska bönder och arbetare flyttade till nya kontinenter, framför allt den nordamerikanska, på jakt efter jord och arbete. Det var nu de enorma vidderna mellan Mississippi och Klippiga bergen lades under plogen.

Klassifikation 2 Den europeiska erövringens andra ansikte var desto mer krigiskt.

Beskrivning 2 Under perioden 1870 till 1900 fördes

120 miljoner människor i Afrika och Sydostasien in under europeiskt kolonial-välde. Mer än hälften av dessa blev brit-tiska undersåtar.

Deduktion av beskrivning 2 Denna strävan efter militärt och poli-tiskt herravälde brukar kallas imperialism. [Kursiv stil i originalet.]

Textdelens syfte är att kortfattat beskriva Europas erövring av stora delar av världen och begreppet imperialism.11 De två klassificeringsstegen introdu-cerar textdelens tema, ”erövringens två ansikten”. I de två korta beskrivnings-stegen, 1 och 2, beskrivs de två typerna av erövringar som tidigare har klassifi-cerats. Beskrivning 2 introducerar även de händelser som skildras i kommande textdelar. I textdelen finns några förekomster av temporala uttryck. Bland annat fastställs tiden för den historiska period som kommer att beskrivas i inledningssatsen: ”Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade världen”. Andra tidsuttryck i textdelen är ”nu” och ”under perioden 1870 till 1900”. Orsaksrelationer spelar en mycket liten roll i textdelen, och det enda (implicita) kausala elementet i textdelen är den lexikala och grammatiska metaforen ”på jakt efter jord och arbete”. Textdelen motsvarar den typ av beskrivningar som Eggins et al. (1993:88ff.) och Wignell (1994:367f.) kallar beskrivande rapport. Variationerna inom genren beskrivningar i läroboksmaterialet är dock jämfö-relsevis stora, bl.a. vad gäller graden av temporalitet respektive kausalitet, men också vad gäller innehållet i de olika textdelarna. Både den inledande och den intresseväckande funktionen för genren tillåter generellt en större frihet för författarna i deras val av fokus och ämne för genren, vilket jag återkommer till längre fram i det här avsnittet samt i kapitel 6.

I figur 5:4 presenteras ett utdrag ur en redogörande textdel.

Genresteg Textdelsutdrag

Bakgrund I huggsexan om Afrika kämpade under

1800-talets slut särskilt England med Frankrike och Tyskland om de sista kvar-varande områden som ännu inte koloni-serats. […]

Redogörelse för händelser […] För att inte stormakterna skulle råka i krig med varandra under dessa erövringar, kallade Tysklands regeringschef Bismarck till en konferens i Berlin 1884−85. Där be-stämdes att Afrika skulle delas upp mellan stormakterna i olika intresseområden. På så sätt skulle de inte råka i luven på var-andra. För säkerhets skull drogs tydliga gränslinjer med linjal mellan de olika om-rådena.[…]

11 I utdraget i figur 5:3 återges endast första delen av textdelen. Den andra delen beskriver politiska skeenden i Europa.

Deduktion […] Efter flera motgångar kunde engels-männen till slut gå segrande ur striden, och bygga upp ett kolonialvälde från Kairo i norr till Godahoppsudden i söder. Men den nye tyske kejsaren Vilhelm II hade givit boerna sitt fulla stöd och motsättningarna växte mellan England och Tyskland. figur 5:4 Redogörande textdel med funktionen att presentera textens tema (Hoo:3).

Syftet för textdelen i figur 5:4 är att redogöra för hur europeiska stormakter strider om Afrika, vilket görs inom en temporal ram och med en ansats att förklara ske-endet. Den lexikala metaforen ”huggsexan om Afrika”, som inleder textdelen, sam-manfattar den historiska period som man kommer att redogöra för. Metaforens innebörd beskrivs sedan i processen ”kämpade under 1800-talets slut särskilt England med Frankrike och Tyskland om de sista kvarvarande områdena”. I bak-grundssteget introduceras också de skeenden som senare skildras i händelsere-dogörelsen. I nästa steg skildras händelser som leder till andra händelser genom kausala uttryck mellan och inom satserna: ”för att”, ”på så sätt” samt ”för säkerhets skull”. Tidsuttryck finner man framför allt i bakgrundssteget, ”under 1800-talets slut”, ”de sista” och ”ännu”, men även i händelseredogörelsen och deduktionen, ”1884−85” eller ”till slut”.

I figur 5:5 presenteras ett utdrag en förklarande textdel, vars funktion är att kom-plettera och fördjupa presentationen av textens tema genom att lyfta fram några orsaker till kolonialismen. Uttryck för kausalitet är understrukna i textdelen, och temporala uttryck är markerade med fet stil.

Genresteg Textdelsutdrag Övergripande ämne som ska

förklaras i textdelen. ^{En livlig diskussion har förts bland historikerna om} drivkrafterna bakom den europeiska expansionen. Ämne 1 Att ekonomiska motiv spelade en viktig roll är

uppenbart.

Förklaring För industrins utbyggnad och konkurrens kraft be-hövdes råvaror som metaller, olja, gummi och bomull. I takt med att levnadsstandarden steg i Europa ökade också efterfrågan på en rad konsumtionsvaror som hämtades från varmare länder, till exempel socker, te, kaffe och tropiska frukter. Den som investerade i ko-lonierna fick ofta extremt höga vinster, inte minst på grund av de låga lönekostnaderna. Slutligen fanns det i kolonierna en marknad för industristaternas egna produkter. […]

Förstärkning av förklaring [saknas i textdelen]

figur 5:5 Förklarande textdel som ingår i presentationen av textens tema (Perspektiv:4).

Textdelens syfte är att ange några orsaker till koloniseringen av Afrika. Inledningsvis presenteras det övergripande ämne som sedan förklaras i text-delen, ”drivkrafterna bakom den europeiska expansionen”, och därefter presen-teras den första av orsakerna till expansionen, nämligen ”ekonomiska motiv”. I textdelen förekommer endast ett explicit temporalt element, ”slutligen”, vars funktion är textorganiserande snarare än ett uttryck för tid. Textdelen innehåller emellertid ett uttryck som kan tolkas som både temporalt och kausalt, nämligen ”i takt med”. Uttrycket antyder en förändring i tid men dess funktion är snarare att lyfta fram det kausala förhållandet mellan satserna ”levnadsstandarden steg” och ”ökade […] efterfrågan” i stycket. Det finns ett explicit uttryck för kausalitet i textdelen, ”på grund av”, men textdelen innehåller en mängd implicita orsaks-relationer. Till exempel i satsen ”den som investerade […] fick höga vinster”, där relationen mellan ”den som investerade” och ”höga vinster” lämnas åt läsaren att tolka. Andra implicita kausala uttryck är nominalgrupperna ”drivkrafterna bakom” och ”ekonomiska motiv”.

Representationen av genrer i materialet kan även beskrivas i termer av ty-piska steg, eller delar av steg, i makrogenren (Martin & Rose 2008:218ff.) ”his-torisk epokpresentation”, vars övergripande syfte är att redogöra för skeenden under en epok (se figur 5:6).

Makrogenre: Redogörande

___________________________________________ ____________________________________

Genrer Typiska steg i makrogenren

___________________________________________ ____________________________________

Beskrivande bakgrund

Redogörande händelseredogörelse

Beskrivande inbäddad fas12 i händelseredogörelse Förklarande inbäddad fas i händelseredogörelse

Förklarande deduktion

Beskrivande deduktion

___________________________________________ ____________________________________ figur 5:6 Genrernas typiska roller som steg och faser i makrogenren ”historisk epokpresentation”.

Av figur 5:6 framgår att bakgrundssteget i makrogenren framställs i beskriv-ningar. Makrogenrens händelseredogörelse skildras i återgivningar och redogö-relser med inbäddade beskrivande och förklarande faser, och dess deduktion, avslutningsvis, framställs i förklaringar och beskrivningar. Översikten ska be-traktas som ett mönster i materialet från vilket det förekommer avvikelser.

12 Termen fas är hämtad från Martin och Rose (2008:82). I Martin och Rose (2008) används termen i beskrivningen av en narrativ text, men jag använder den för att beskriva delar i en textdel som innehåller information kopplade till ett gemensamt tema i texten. Det kan finnas en eller flera inbäddade faser i ett steg .