Material för delstudie 1

I det här avsnittet redovisar jag de verbala och visuella texter som ingår i delstudie 1. Delar av materialet ingår även i delstudie 2. Kompletterande be-skrivningar av respektive lärobok ges i resultatredovisningen av delstudie 1 i kapitel 5 och 6.

4.2.1. Läromedel

Det empiriska materialet för delstudien utgörs av texter4 från fem läroböcker i historia: Alla tiders historia Maxi (Almgren, Löwgren & Bergström 2002),

EPOS HISTORIA (Sandberg, Karlsson, Molin & Ohlander 2000), Historien omkring oss (Hermansson Adler 2007), Människan genom tiderna (Skrutkowska,

Stattin, Westin & Norman 1997) samt Perspektiv på historien A (Nyström & Nyström 2001). Två av läroböckerna, Alla tiders historia Maxi och Perspektiv

på historien A, har använts i undervisning som jag observerat i tidigare studier; Alla tiders historia Maxi användes i undervisningen som ligger till grund för i

pilotstudien som föregick avhandlingsstudien (se avsnitt 4.4), och Perspektiv

på historien A ingår i materialet till en tidigare studie, redovisad som Olvegård

(2006). Läroboken Epos Historia används även i undervisningen av de elever som ingår i samtalsstudien (se avsnitt 4.4.2). Historien omkring oss A är en nyare lärobok, medan den femte läroboken, Människan genom tiderna, inte längre säljs av förlaget, men fortfarande kan användas i skolor. Böckernas före-komst och användning i skolor har dock inte någon relevans för min studie. Eftersom flera av läroböckerna i föreliggande studie även undersöks i tidigare studier av läroböcker i historia, bl.a. i Nordgren (2011), Lozic (2010) och Andersson (2010) (se avsnitt 2.2), breddar och fördjupar resultaten i min studie kunskapen om språk och innehåll i de aktuella läroböckerna, samtidigt som de bidrar med ny kunskap om elevers reception och förståelse av de ak-tuella lärobokstexterna.

Under den tidsperiod som mitt avhandlingsarbete har pågått infördes en ny läroplan för gymnasieskolan, Lgy11 (Skolverket 2010a). Liksom andra ämnen i gymnasieskolan har ämnet historia därmed genomgått stora förändringar vad gäller t.ex. kursbeteckningar och kurspoäng. Dessutom infördes ett nytt betygssystem i både grundskolan och gymnasieskolan under den tid som studien genomfördes. Föreliggande avhandlings syfte och frågeställningar har emellertid inte påverkats av dessa förändringar eftersom kraven på elevens språkanvändning (och därmed kraven på kunskap och förmåga) i ämnet historia i grunden inte har förändrats (se kapitel 1 och avsnitt 2.1; Skolverket 2000, 2010a).

Även läromedlen inom historieämnet i den svenska gymnasieskolan har ge-nomgått förändringar under den tid som avhandlingsarbetet har pågått, dels som en följd den nya läroplanen, dels genom en ökad digital läromedelsut-givning och större användning av andra digitala redskap i undervisningen. Till exempel kan en av läroböckerna i delstudie 1, Historien omkring oss,

teras med ett on-linematerial. Jag har emellertid valt att fokusera traditionella läroböcker. Därmed ingår inte digitala läromedelstexter i mitt material. Jag vill dock understryka att jag anser att digitala läromedel i undervisningen är ett viktigt forskningsobjekt för framtida studier, både ur ett läsförståelseperspektiv och ur ett språkligt/diskurssemantiskt perspektiv (se avsnitt 9.3).

4.2.2. Texter, textdelar och visuella textelement

I varje lärobok analyseras en multimodal text som byggs upp av verbalspråkliga

textdelar och visuella textelement.5 De fem texterna presenterar i varsin lärobok en historisk tidsperiod, nämligen ”kolonisationen av Afrika”. En textdel är en kortare rubricerad verbaltext, och den utgör ett naturligt textsegment för analys, inte minst i fråga om läroböcker där textdelar ofta används som rikt-märke i undervisningen och för läxor. Denna avgränsning av text för språkliga analyser används även i tidigare forskning om lärobokstexter i historia (t.ex. Eggins et al. 1993, Wignell 1994, Veel & Coffin 1996). Flera av textdelarna i respektive text följer i direkt anslutning efter varandra, men inledande och sammanfattande textdelar kan vara grafiskt separerade från övriga textdelar.

Visuella textelement är den samlande benämningen för olika typer av bilder,

kartor eller tidslinjer vilka ingår i en multimodal text. I avhandlingen används både begreppet visuella textelement och mer vardagliga ord som bild eller karta. De senare orden används huvudsakligen vid hänvisning till ett specifikt visuellt textelement.

Textdelarna har valts ut utifrån den historiska epok som skildras, dvs. ”kolo-nisationen av Afrika”, och de visuella textelementen har valts ut utifrån motiv och placering i texten. Antalet textdelar och visuella textelement som ingår i en text varierar mellan läroböckerna (se tabell 4:1). De förkortningar av läroböck-ernas titlar som huvudsakligen används vid hänvisningar till respektive lärobok i avhandlingen anges i parentes efter respektive lärobok i tabellen.

tabell 4:1 Sammanställning av antal textdelar och antal visuella textelement i materialets texter. Epos Historia (Epos) Historien omkring oss (Hoo) Alla tiders historia, Maxi (Maxi) Människan genom tiderna (Mgt) Perspektiv på historien A (Perspektiv) Antal text-delar som ingår i texten 7 5 9 10 6 Antal visuella textelement som ingår i texten 6 4 5 7 8

Både textdelar och textelement är i kapitel 5 och 6 numrerade efter den ordning de uppträder i texten. Hänvisningar till textdelar ges med lärobokens förkortade titel plus den siffra som anger textdelens placering i texten. Till exempel anger

Mgt:5 att det är fråga om textdel nummer fem i läroboken Människan genom tiderna. Hänvisningar till textelement anges som t.ex. Hoo:vt3, vilket ska

ut-läsas som visuellt textelement nummer tre i läroboken Historien omkring oss. Det finns flera skäl till mitt val av det historiska skeendet ”kolonisationen av Afrika” som underlag för den första delstudien. För det första möjliggör en studie av samma skeende i samtliga läroböcker en jämförelse mellan de olika läroböckerna. ”Kolonisationen av Afrika” är dessutom en historisk period som inte i lika hög grad präglas av samma krav på eurocentrisk förförståelse som många andra historiska epoker, vilket kan ha betydelse för analyser och resultat i delstudie 2. Valet av just denna period kan därmed bidra till en större över-ensstämmelse i fråga om kulturell förkunskap (Carrell & Eisterhold 1988:80) om ämnet bland eleverna än vad valet av en ”svensk” historisk epok skulle ha kunnat innebära. ”Kolonisationen av Afrika”, som historiskt sett ligger nära vår egen tid, är dessutom ett historiskt skeende som man fortfarande refererar till i dagens litteratur och media och som används som bakgrund till Afrikas eko-nomiska och politiska situation idag.