Icke-mänskliga grammatiska deltagare

fenomen, som är lika stor som de båda kategorierna plats/tid och grupper/ge-neriska deltagare tillsammans, och omfattar 47 % av samtliga icke-mänskliga grammatiska deltagare. Kategorin abstrakta/metaforiska fenomen inkluderar en rad olika slags lexikala och grammatiska strukturer, såväl nominalgrupper och infinitivfraser som inbäddade satser. I textutdraget i exempel 6:5 finns flera exempel på deltagare i kategorin abstrakta/metaforiska deltagare, vilka är mar-kerade med fet stil.

exempel 6:5

Precis som i naturen i övrigt pågick det inom människosläktet en kamp, där de

mera livsdugliga skulle segra. Att det skulle bli de vita européerna tvivlade man inte på. Det låg i utvecklingens intresse att de mindervärdiga raserna tvingades

till underkastelse. Både tvångsarbete och massavrättningar kunde rättfärdigas på det sättet. (Perspektiv:5)

I exemplet finns bl.a. grammatiska metaforer (se avsnitt 3.1.2) som ”handlingar”, ”kamp” och ”tvångsarbete och massavrättningar”, en inbäddad sats – ”att de mindervärdiga raserna tvingades till underkastelse” – samt en nominalgrupp med bildlig betydelse – ”de mera livsdugliga”. Det opersonliga språkbruket i textutdraget förstärks av att förutom ”de vita européerna” är det enda exemplet på mänsklig deltagare i texten det generiska ”man”.

Jag har delat in de knappt 600 abstrakta/metaforiska deltagarna i fyra underka-tegorier: grammatiska metaforer, infinitivfraser, adjektiv/beskrivande ord samt övriga.

Cirka en tredjedel av deltagarna i kategorin abstrakta/metaforiska fenomen är

grammatiska metaforer, vars funktion är att komprimera information i texten och

på så sätt skapa en tätare text. Grammatiska metaforer tillhör ett ”akademiskt” språkbruk (Magnusson 2011, Lindberg & Johansson Kokkinakis 2007), dvs. ord som används i formella situationer som akademiska texter, lärobokstexter eller andra texter som kräver ett opersonligt och formellt språkbruk. De är med andra ord ett språkligt redskap för konstruktionen av texter som kräver denna typ av språkbruk. I läroboksmaterialet används grammatiska metaforer bl.a. för att sammanfatta information i en tidigare sats eller stycke, vilket textutdraget i exempel 6:6 ger exempel på. Grammatiska metaforer markeras med fet stil.

exempel 6:6.

Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade världen. Denna erövring hade två ansikten. […]

Den europeiska erövringens andra ansikte var desto mer krigiskt. Under perioden 1870 till 1900 fördes 120 miljoner människor i Afrika och Sydostasien in under europeiskt kolonialvälde. Mer än hälften av dessa blev brittiska under-såtar. Denna strävan efter militärt och politiskt herravälde brukar kallas im-perialism. (Epos:1)

Den grammatiska metaforen ”denna erövring” i exempel 6:6 sammanfattar informationen i den inbäddade satsen ”då Europa erövrade världen” i satsen före. Processen i en sats dras samman och blir i nästa sats en grammatisk tagare som kan beskrivas, ”två ansikten”, och som kan återanvändas som del-tagare längre fram i texten, ”Den europiska erövringens andra ansikte”. Den tredje grammatiska metaforen i exemplet ovan, ”denna strävan”, har två funktioner. Dels sammanfattar den innehållet i det stycke som föregår metaforen, dels definierar den, i en identifierande relationell process, nyckelbegreppet i både textdel och text, imperialism.

Infinitivfraser är mindre vanliga i rollen som grammatisk deltagare än

gramma-tiska metaforer, och de utgör endast cirka 10 % av de abstrakta/metaforiska delta-garna. Infinitivfrasens funktion i texten liknar dock den grammatiska metaforens roll i materialet, nämligen att komprimera språket till täta och abstrakta strukturer (jfr Oliveira 2010). Komprimeringen av information medför dessutom att aktörer och handlingar blir underförstådda i texten. I exempel 6:7 är de två infinitivfra-serna ”att bygga upp kolonialvälden och att införa skyddstullar” (markerade med fet stil) en av deltagarna i en identifierande relationell process där den lexikala me-taforen ”två sidor av samma politik” är den andra.

exempel 6:7

Man bör lägga märke till att erövringarna i andra världsdelar sköt fart samtidigt som ekonomin i Europa gick in i en långvarig lågkonjunktur. Att bygga upp

ko-lonialvälden och att införa skyddstullar kan ses som två sidor av samma politik. (Perspektiv:4)

I infinitivfrasen i textutdraget ovan plockas innehållet i föregående sats upp och blir deltagare i efterföljande sats. Den språkliga utmaning som denna kompri-mering av information i en infinitivfras kan innebära för läsare förstärks genom den språkligt komplexa grafiska mening som föregår infinitivfrasen och vars innehåll omstruktureras i infinitivfrasen. Meningen innehåller bl.a. en gram-matisk metafor, ”erövringarna”, två lexikala metaforer, ”sköt fart” och ”gick in

i”, samt ett skriftspråkligt ämnesneutralt ord, ”långvarig”. Tillsammans resul-terar språkbruket i de båda grafiska meningarna i ett tätt packat språkbruk, vars didaktiska implikationer jag återkommer till i avsnitt 6.5.

Den tredje underkategorin till abstrakta/metaforiska deltagare är adjektiv/

beskrivande ord. Den här typen av deltagare finner man främst som attribut i

attributiva relationella processer, som i satsen ”Kontinentens inre var i stort

sett okänt”. De beskrivande orden är ofta huvudord i komplexa nominal-grupper, och de kan både vara ord som man finner i vardagliga texter och ord som oftare förekommer i skriftspråkliga och mer specialiserade texter. Även om de beskrivande orden i regel inte är språkligt utmanande kan deltagaren som beskrivs vara svår att tolka. I satsen ”Drivkrafterna bakom imperialismen var både ekononomiska och politiska” (Mgt:2) utgör de beskrivande orden ”både ekonomiska och politiska” förmodligen mindre problem än deltagaren som be-skrivs som ”drivkrafterna bakom imperialismen”.

Den fjärde underkategorin av abstrakta/metaforiska deltagare, övriga, är stor och varierande och innehåller både enkla nominalgrupper som ”frihet” och ”fred”, komplexa nominalgrupper som ”mängder av fördrag” och ”driv-krafterna bakom imperialismen” samt inbäddade satser som ”Att ekonomiska

motiv spelade en viktig roll är uppenbart” (Perspektiv:4).

Kategorin plats/tid innehåller i materialet huvudsakligen deltagare som anger plats. Tidsangivelser som grammatisk deltagare förekommer endast i ett tiotal satser i hela läroboksmaterial. Ett exempel är den relationella process som inleder Epos:1, ”Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade världen” (se även exempel 6:6 ovan), där båda deltagarna i processen anger tid. En spe-cifik typ av deltagare som anger tid är uttryck som ”Kolonisationen av Afrika”, ”Renässansen” eller ”Det kalla kriget”, uttryck som ”etiketterar” en längre his-torisk period. Uttrycken, i vilka händelser och hishis-toriska aktörer packas in, kan sedan användas som grammatiska deltagare i processer (Unsworth 1999, Eggins et al. 1993, jfr Halldén 1997, Shanahan & Shanahan 2012).

Variationen inom kategorin plats är stor, och den rymmer bl.a. såväl kon-kreta som mer abstrakta platsdeltagare. I exempel 6:8 finns några exempel på grammatisk deltagare som anger plats.

exempel 6:8

[…] varje europeiskt land skulle kunna göra anspråk på afrikanskt territorium genom att sända trupper som ockuperade strategiska områden. Resultatet blev att Afrika styckades, och vid första världskrigets utbrott fanns det endast två

självständiga riken i Afrika: det urgamla kejsardömet Abessinien (dagens Etiopien) och Liberia. (Maxi:3)

I exemplet ovan ingår bl.a. namn på länder eller kontinenter, ”Liberia” och ”Afrika”, generiska uttryck, ”varje europeiskt land” och ”strategiska områden”, samt mer abstrakta platsangivelser, ”afrikanskt territorium”.

De cirka trehundra deltagare som kategoriseras som plats i materialet har delats in i fyra underkategorier: nation (England, landet), abstrakt plats (im-periet, kolonin), kontinent/större geografiskt område (Afrika, de stora vidderna, söder om Sahara) samt specificerad plats (Suezkanalen, Kilimanjaro, byn).

Den största underkategorin till plats är nation i vilken närmare hälften av platsdeltagarna återfinns, exempelvis i satsen ”också det enade Italien hade ambitioner av det slaget”. Flera av nominalgrupperna i denna kategori inklu-derar två eller flera nationsnamn, t.ex. ”detta oroade andra europeiska länder:

Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Italien, Spanien och Portugal”. Detta innebär att namn på nationer uppträder fler gånger i texten än vad det redo-visade resultatet indikerar.

Den andra stora underkategorin inom plats/tid är abstrakta platsangivelser. Denna underkategori svarar för cirka en tredjedel av deltagarna inom kate-gorin plats/tid. Nominalgrupper som ”stormakt” eller ”besittning” inklu-deras i den här kategorin, som i satsen ”Nu började Tyskland sträva efter att […] bli en världsmakt med ett imperium på andra sidan haven”. Vanliga nominalgrupper i denna kategori är ord och uttryck som har samband med temat erövring/kolonisation, exempelvis ”välde”, ”imperium” och ”koloni”. Gränsdragningen mellan de lexikala kategorierna abstrakta/metaforiska fe-nomen och underkategorin abstrakt plats kan med andra ord vara svår att göra och kategoriseringen innebär ett visst mått av subjektivitet. Jag har dock strävat efter att vara så konsekvent som möjligt i mina bedömningar (se även avsnitt 4.3.3).

En mindre del av platsdeltagarna hör till underkategorin kontinent/större

geo-grafiskt område, t.ex. ”Afrika” och ”söder om Sahara”. Platsangivelser i den här

underkategorin handlar nästan uteslutande om Afrika, vilket även gäller för underkategorin med minst antal belägg, nämligen specificerad plats, där del-tagare som ”Suezkanalen” och ”den lilla byn Fashoda” ingår. I avsnitt 6.3 och 6.4, där jag redovisar analyserna av sociala deltagare, återkommer jag till den bild av olika deltagare som skapas i texterna genom läroboksförfattarnas lexi-kogrammatiska val.

Den tredje och sista kategorin icke-mänskliga deltagare är konkreta ting dit deltagare som ”fartygen” och ”handeldvapen” räknas. Kategorin har mycket få belägg i materialet och spelar därför en marginell roll för innehållet i texterna, men kategorin är intressant ur ett läsarperspektiv, något som jag återkommer till i avsnitt 6.5.