Transitivitet i hela läroboksmaterialet

De två vanligaste processtyperna i materialet är materiella och relationella pro-cesser. Av samtliga processer i materialet är 55 % materiella, 35 % är relatio-nella och resterande 10 % fördelas jämnt mellan verbala och mentala processer. De sista två processtyperna uppträder i olika grad i olika textdelar, och spelar en relativt marginell roll i läroboksmaterialet som helhet, men de har en större betydelse i enstaka textdelar.

Materiella processer, som kan indelas i de två typerna handlingsprocesser respektive händelseprocesser (se avsnitt 4.3.2), dominerar tydligt i återgivande och redogörande textdelar, men de svarar för en mindre andel i beskrivande, förklarande och diskuterande textdelar.

Den första typen av materiella processer, handlingsprocesserna, utgör drygt tre fjär-dedelar av de materiella processerna. Verbgrupperna i materialets handlingsprocesser uttrycker bl.a. dominans och kontroll, t.ex. ”erövrade”, ”tvingade”, ”bestämde” eller ”krävde”, eller befintlighet respektive rörelse, t.ex. ”grundade”, ”vällde in” eller ”möttes”. I exempel 6:1, som är ett utdrag från en beskrivande textdel, ingår flera materiella handlingsprocesser. Deltagarna, aktörer med agens respektive mål, är de vanligaste deltagarrollerna i hela läroboksmaterialet. I exemplet mar-keras de med fet stil och processkärnorna (se avsnitt 4.3.2) är markerade med understrykning.

exempel 6:1

En trupp soldater ryckte in i en kongolesisk by. Byborna flydde. Soldaterna plundrade först byn, förföljde sedan dess invånare och tog några av kvinnorna tillfånga. Som lösen för kvinnorna krävde de en ordentlig mängd gummi. (Epos:4)

Handlingsprocesserna i exemplet för skeendet, där en handling leder till en annan, framåt kronologiskt. Verbgrupperna i processerna visar även isolerade från sin co-text vad som sker i texten: ryckte in ‒17 flydde ‒ plundrade ‒ förföljde ‒ tog tillfånga ‒ krävde. De handlingar som utförs av aktörerna påverkar de tagare som utsätts för dem, målen, vilket synliggör maktrelationer mellan del-tagarna i texten. I två av satserna i exemplet saknas explicita aktörer, eftersom aktören, soldaterna, är underförstådd p.g.a. samordning.

Underförstådda aktörer i passiva konstruktioner förekommer i tre fjärd-edelar av de omkring hundra passivt konstruerade handlingsprocesserna i läroboksmaterialet, och de är jämnt fördelade mellan samtliga genrer. Utdraget

i exempel 6:2 innehåller tre passiva konstruktioner som är representativa för materialet.

exempel 6:2

I många kolonier fördrevs den inhemska befolkningen från lönsamma jord-bruksmarker. Där anlade européerna egna storjordbruk.

[…] När européerna ville ha skatteinkomster och råvaror tvangs männen att ge sig av till gruvorna och arbeta där till svältlöner. Familjerna splittrades. (Epos:6)

I samtliga passiva konstruktioner i exemplet uttrycker verben dominans eller kontroll – fördrevs, tvangs och splittrades – något som är ett återkommande mönster för den här typen av konstruktion i materialet.

Den andra typen av materiella processer, händelseprocesserna, svarar för en mindre del av de materiella processerna, nämligen 13 %. Processkärnorna i dessa processer uttrycker ofta en plötslig förändring, som ”utbröt” eller ”gick under”, eller en inledning eller avslutning på ett skeende, som ”började” eller ”upphörde”. De kan också skapa någon typ av logisk betydelse kopplad till

kvantitet (SAG 1999:516) med verb som ”ökade”, ”växte” eller ”minskade”

eller kopplad till existens (SAG 1999:516) med verb som ”händer” eller ”in-träffar”. Den senare gruppen verb ligger semantiskt nära verbgrupper i relatio-nella processer som ”finns”, ”förekommer” och ”existerar”.

En händelseprocess framställs som en händelse som sker ”av sig själv”, ef-tersom processens enda deltagare, aktören (se 4.3.2), saknar agens (Thompson 2004). I exempel 6:3 inleds de två grafiska styckena med varsin händelse-process. Deltagarna i händelseprocesserna (alltså aktörer utan agens) är mar-kerade med fet stil och kärnorna i händelseprocesserna är understrukna.

exempel 6:3

Men trots detta inträffade en rad konflikter mellan stormakterna. När ex-empelvis de engelska trupperna sökte sig söderut från Kairo på vägen till Godahoppsudden, stötte de 1898 på franska trupper i Fashoda, Sudan. Dessa trupper var på väg från Franska Västafrika till den franska kolonin Djibouti på Afrikas horn. Konflikten löstes med förhandlingar.

Men på en del platser utbröt våldsamma stridigheter. Omkring sekelskiftet 1900 utkämpade exempelvis engelsmännen ett långvarigt krig med de invandrade holländska boerna och den infödda befolkningen i södra Afrika. (Hoo:3)

Händelserna som skildras i de två grafiska styckena i textutdraget ovan intro-duceras genom händelseprocesserna och deras deltagare, ”en rad konflikter

mellan stormakterna” respektive ”våldsamma stridigheter”. I de båda inle-dande satserna presenteras skeenden som sedan exemplifieras och konkreti-seras genom framför allt handlingsprocesser.

Flertalet textdelar i materialet innehåller ett par händelseprocesser men det förekommer variationer mellan de olika läroböckerna (se avsnitt 6.1.2). Jag har inte funnit något samband mellan genrer och fördelningen av handlingsverb respektive händelseverb i materialet.

En tredjedel av alla processer i materialet är relationella processer. Vanliga verb i relationella processer är ”blir”, ”har”, ”kallas”, ”är” och ”finns”. I histo-rieböcker används relationella processer främst för att klassificera och beskriva deltagare i attributiva relationella processer eller för att definiera deltagare i

iden-tifierande relationella processer (Halliday2004:210ff.). I utdraget i exempel 6:4,

som är hämtat från en beskrivande inledande textdel, förbereder författaren en definition av nyckelbegreppet imperialism genom attributiva och identifie-rande processer. Deltagare i de relationella processerna i exemplet är markerade med fet stil och verbgrupperna är understrukna.

exempel 6:4

Tiden efter 1870 var en tid då Europa erövrade världen. Denna erövring hade

två ansikten. Det ena var fredligt. […]

Den europeiska erövringens andra ansikte var desto mer krigiskt. Under perioden 1870 till 1900 fördes 120 miljoner människor i Afrika och Sydostasien in under europeiskt kolonialvälde. Mer än hälften av dessa blev brittiska

un-dersåtar. Denna strävan efter militärt och politiskt herravälde brukar kallas imperialism. (Epos:1, kursiv stil i originalet)

Exemplet inleds med en identifierande relationell process där ”tiden efter 1870” definieras som ”en tid då Europa erövrade världen”. Därefter beskrivs ”denna erövring”, genom attributet ”två ansikten”, som i efterföljande satser beskrivs i andra attributiva processer som ”fredligt” respektive ”krigiskt”. Nyckelbegreppet imperialism definieras slutligen, i en identifierande relationell process, som ”denna strävan efter militärt och politiskt herravälde”. Verben i textutdraget ger ringa stöd för förståelsen av innehållet eftersom betydelsen ligger i satsernas nominalgrupper, vilket är typiskt för relationella processer. Den viktiga förändring som sker för deltagarna i satsen ”mer än hälften av dessa blev brittiska undersåtar” indikeras genom verbet ”blev” men det skapar inte någon ytterligare information för läsaren, som istället måste skapa mening genom nominalgrupperna ”mer än hälften” respektive ”brittiska undersåtar”.

Det finns generellt sett många relationella processer i materialets beskri-vande och förklarande textdelar (se figur 6:1), framför allt i de beskrivningar som används för att inleda och avsluta texterna, t.ex. Epos:1 och Perspektiv:6.

De attributiva processerna är nästan dubbelt så många som de identifierande i samtliga textdelar i hela materialet och i samtliga genrer, med undantag för textdelar där andelen relationella processer är mycket hög. I dessa är fördel-ningen mellan attributiva och identifierande processer jämnare. Författarna bakom de undersökta lärobokstexterna beskriver och klassificerar med andra ord oftare än de definierar. Detta indikerar att författarnas framställning bygger på antaganden om deltagare och nominalgrupper som redan är kända för lä-saren och som därför inte behöver definieras.

En liten andel processer, cirka 10 % i materialet som helhet, är verbala eller mentala. Antalet varierar mellan enskilda textdelar inom respektive lärobok och mellan de olika läroböckerna. Det begränsade antalet verbala processer visar att det finns få andra röster än författarens i materialet. Upplevelser, perceptioner och känslor som realiseras i mentala processer, spelar också en marginell roll i materi-alets innehåll, vilket bekräftar tidigare resultat i andra studier av lärobokstexter i historia (bl.a. Schleppegrell et al. 2004).

I figur 6:1 redovisas fördelningen av de fyra processtyperna i respektive genre i materialet. De materiella processerna dominerar tydligt över de relationella pro-cesserna i de temporalt uppbyggda återgivande och redogörande textdelarna i ma-terialet, och de är fler i de beskrivande textdelarna. I de förklarande textdelarna och i den enda diskuterande textdelen är dock fördelningen mellan materiella och rela-tionella processer jämn. Det finns med andra ord ett samband mellan fördelningen av materiella respektive relationella processer och graden av temporalitet/kausa-litet i textdelarna. Detta samband ser man även i fördelningen mellan verbala och mentala processer. De mentala processerna är fler i temporalt uppbyggda textdelar än i icke-temporala textdelar, medan relationen är den motsatta för de verbala pro-cesserna som är fler i de förklarande och diskuterande textdelarna.

figur 6:1 Fördelningen av de fyra processerna i respektive genre i läroboksmaterialet.

I de återgivande och redogörande textdelarna i läroboksmaterialet förs skeendet framåt genom handlingsprocesser, medan de relationella processerna beskriver och klassificerar deltagarna i texterna. I beskrivande, förklarande och diskuterande textdelar förlorar kronologin sin roll, och innehållets fokus ligger istället på att be-skriva eller förklara hur saker och ting är genom relationella processer. Materiella

processer används i dessa textdelar för att beskriva och exemplifiera händelser.