I denna studie har framkommit att det finns en rad olika anledningar till handledning och att informanternas skilda kontextbundna erfarenheter gör att de ser olika behov av, och skäl till att genomföra handledningssam- tal. Hur skolledarna tänker och handlar påverkas i alla situationer av deras kulturella förankring. Ledarskapet influeras av rektorernas bakgrund, av deras kunskaper och färdigheter, hopp och visioner och av de möjligheter och begränsningar som skapas i den enskilda skolans kultur. Men handled- ningsverksamheten kan heller inte förstås utan att relateras till de krav och förväntningar som riktas mot skolans verksamhet och dess olika aktörer i dagens samhälle. Somliga betingelser för handledningsverksamheten har att göra med omständigheter som varken lärare eller skolledare råder över. Dit hör skärpt kontroll av lärare, skola och elevresultat. Decentraliseringen har inte gjort att styrningen har minskat, bara att den funnit andra former. Den politiska viljan att förändra samhället med hjälp av skolan är stark, och lärarnas arbete kringgärdas allt tydligare av ramar skapade av ideolo- gier, samhällsintressen och makt, vilket lett till begränsade möjligheter till självbestämmande och inflytande över den egna kunskapsutvecklingen. Läraren är den viktigaste faktorn i skolutvecklingen (Hattie 2009; Sam- mons 2006; Darling-Hammond 1999). Det är vad lärarna tänker och gör i klassrummet som formar undervisningen, vilket placerar arbetet med att stärka lärarnas professionalitet högt på agendan. Resultaten av denna stu- die pekar på lärares behov av professionsutvecklande handledning. Det är viktigt att förse lärarna med bättre pedagogiska metoder, men det finns en växande insikt om att utveckling av lärare och undervisning handlar om något mer än själva görandet. Kvalitén och flexibiliteten i klassrumsarbetet hör nära samman med lärarnas professionella växt, och hur de som män- niskor och som professionella kan hantera den mängd av förväntningar, möjligheter, begränsningar och dilemman som de möter i sin yrkesvardag. Om lärare ska kunna förbättra sin pedagogik är det inte teknisk kontroll av lärarutövningen som är det väsentliga. Utvärderingar, mätningar och kvalitetskontroll har sin plats, men viktigare är att lärarna vinner insikter, ökar sin förståelse, sitt engagemang, entusiasm och moral, och skaffar sig
KAPITEl SEx
makt över sin egen professionalitet. Arbetslivets höga förändringstakt och växande krav har också gjort det angeläget att tillgodose lärarnas behov av stöd och avlastning, och i studien har framkommit att personalstödjande handledning kan förebygga utbrändhet och slöseri med mänskliga resur- ser.
Resultaten av undersökningen har visat att rektorerna upplever ett starkt behov av egen grupphandledning. I Sverige arbetar ett stort antal skolle- dare ensamma i sina respektive skolor, vilket gör att deras möjligheter till lagarbete försvinner, och att deras yrkesroll riskerar att försvagas. Det är en krävande uppgift att vara chef och ledare i dagens skola. Chef är man uti- från ett formellt mandat, i chefsskapet ingår att styra utifrån sin arbetsgi- varroll, ha ansvar för ekonomi, personal och resultat. Ledare är man däre- mot i kraft av sin person och det förtroende som man lyckats ingjuta bland personalen. Det krävs både kompetens och mod för att arbeta med skolans utveckling, och för att ibland utmana kultur och traditioner som ’sitter i väggarna’. Det är än svårare om skolledarens uppgifter innebär ensamar- bete. På samma sätt som lärarna kan klargöra sitt uppdrag och stärka sin professionella roll genom handledda gruppsamtal kan skolledarnas pro- fessionalitet utvecklas genom handledningssamtal tillsammans med andra rektorer. Många skolledare i studien framhåller sådan handledning som en värdefull erfarenhet, några har och/eller har haft kontinuerlig handledning i många år, och andra har genom rektorsutbildningen eller på andra sätt haft chansen att pröva på handledningssamtal under en period, och är angelägna om att få denna möjlighet igen. Rektors eget lärande och team- arbete, utgör liksom det sätt på vilket han/hon leder lärande, modell för lärarnas lärande, samarbete och sätt att leda elevernas lärande. Reflektion, tanke- och erfarenhetsutbyte tillsammans med andra är viktiga komponen- ter i skolans utvecklingsarbete, liksom att rektor skapar förutsättningar för sådana möten. Det här är vad handledda gruppsamtal i huvudsak handlar om, en möjlighet att tillsammans med andra utvidga och fördjupa sin egen förståelse. I den nya rektorsutbildningen är skolledarskapet ett av tre kun-
skapsområden52, men det förefaller som om professionsutvecklande hand-
ledningssamtal kommer att uteslutas ur kursinnehållet. Enligt resultaten av denna studie vore det ett beklagligt misstag.
52 De andra två kunskapsområdena är Skoljuridik och myndighetsutövning och
Background
Supervised talks for teacher teams have been, since the 1990’s, a growing phenomenon in Swedish schools. These talks are carried out with different aims and contents, different organisation and character and with different kinds of supervisors, including psychologists, counsellors, special educa- tors, school leaders, child psychiatric consultants, staff from universities or professional supervisors. The growing interest in supervised team talks can be seen in the increasing number of published texts in this area. Mainly these comprise descriptions of practical and concrete experience from supervisors with no research basis, or with a theoretical base, originally developed for contexts other than schools. In an investigation of Swedish supervisor education at university level (Egelund 1999) it was noted that in the course literature was as much as 2/3rds based on proven experience rather than research, that a psychotherapeutic perspective dominated, and that the knowledge that was communicated was detached from the organi- sational context, but was still seen to be applicable in for example schools. It is this combination of a rapidly growing interest, handbook literature and lack of scientific foundation and contextually adapted supervision knowledge that makes research into team supervision in pedagogic work an urgent matter.