Associativ antydande teknik

Jag definierar denna strategi som att man genom att texten till två händelser plockas ihop, ger t.ex. läsarna ett intryck av att det finns ett samband mellan händelserna.

Detta är en mycket tydlig strategi som främst familjehemsföräldrarna och socialsekreterare

Handläggare 1 använder sig av. De uppger t.ex. att barnen mår dåligt, är oroliga, är jobbiga etc och sen säger de i meningen efter t.ex. ”innan resan till Linköping/efter besöket hos fadern” etc. Detta gör att läsaren gör en association om att det beror på umgänget med fadern att barnen reagerat på detta vis. Någon saklig grund för att det förhåller sig på detta vis anges inte.

Ex ur K:s akt 931018, Kinden skriver: ”Telefon CJ. K:s lärare har ringt CJ och sagt att hon ser att det är något med K. Läraren berättar om en händelse i badhuset. Simläraren gick ner i vattnet för att visa hur K ska hålla fötterna. K blev helt skräckslagen när simläraren kom. Simläraren läste skräck i K:s ögon. K även reserverad mot en manlig lärare i skolan. Kvinnliga lärare går bra. Efter 930926 när J ringde har K börjat väta i sängen”. En intressant fråga i detta sammanhang är vilken

förhandskännedom läraren hade om K.

Oavsett när K börjar ”väta i sängen” så kommer p.g.a. J:s regelbundna telefonsamtal till barnen ett telefonsamtal ha ägt rum någon/några dagar före ”vätningen” och detta innebär att

familjehemsföräldrarna alltid kan skylla på att J:s telefonsamtal leder till att K väter i sängen.

Ex ur K:s akt 931020, Kinden skriver: ”Telefon CJ. J ringde till K 931019. K svarade och talade en liten stund med J. På eftermiddagen när alla var på Mineorerna var K så rastlös, strök kring väggarna, kunde inte vara stilla. CJ gick in i ett annat rum med K och frågade honom vad det var.

K sade då att ingenting var roligt längre, inte Mineorerna heller. CJ säger till K att han måste säga sanningen så att hon kan förstå. K blir då mycket ångestfylld, drar i sig själv och har svårt att få fram orden. CJ frågar då om det är något som J och L sagt. K säger då ”jag kan ju inte veta vem jag ska tro på, för ibland längtar jag efter mina kompisar”. CJ säger då att K själv måste välja vem han ska tro på. CJ frågar vidare om K hört CJ tala osanning. K svarar nej. CJ frågar då ”har pappa jämt talat sanning till dig?”. Vad sägs om det? Ledande frågor, tvinga barnet att välja bort sin pappa. Barnen har vistats i detta familjehem i två månader. Frågan är hur utfrågningarna påverkar K att må dåligt.

Ex ur K:s akt 931029, Kinden skriver: ”Telefon CJ. K varit väldigt glömsk efter besöket. K flamsig”. Ex ur F:s akt 931110, Handläggare 1 skriver ”Tfn CJ som säger att det är tungt att se att barnen mår så dåligt. F har varit helt upp och ner sedan hon kom tillbaka”.

Ex ur K:s akt 931117, Kinden skriver: ”Tfn PJ. PJ har noterat att båda barnen är besvärade av att prata med J och bollar luren mellan sig”. Här är det snarare familjehemsföräldrarna som är besvärade av att barnen talar med J.

Ex ur F:s akt 931208, Handläggare 1 skriver, Tfn CJ. J har besökt barnen som avtalats den 6 december och fungerat. F fick dock huvudvärk på kvällen”.

Ex ur F:s akt 931213, Handläggare 1 skriver Tfn UV ”u.t. framför att barnen visat oro som lärare reagerat på och dessutom har både C och PJ uttryckt hur jobbigt barnen har det under ett par - tre dagar efter senaste besöket”.

Ex ur K:s akt 931214, Kinden skriver: ”CJ har noterat att K:s oro har samband med J:s besök och inför lovet i november när K skulle besöka J i Linköping”.

Ex F:s akt 931223, Handläggare 1 skriver ”Tfn CJ. F har de senaste dagarna varit mycket obstinat. CJ ser att hon har det jobbigt inför resan”

Ex ur F:s akt 940118, Handläggare 1 skriver ”Tfn CJ som ser att F mår allt sämre vidare att J ringt väldigt ofta och att F smusslar med telefonen, hon vill inte att någon ska höra när hon pratar med J”. Ex ur F:s akt 940209, Handläggare 1 skriver ”Tfn CJ som berättar om besök av J. Samma kväll är F helt upp och ner provocerar och bär sig illa åt vid matbordet i sådan omfattning att CJ avvisar F från bordet då det enligt CJ inte gick att få hejd på F”.

Ex ur K:s akt 940217, Kinden skriver: ”tfn CJ. Samma morgon som K skulle möta J i Linköping har Cj hört K dunka och slå i sitt rum. CJ går in till K och ser hur K misshandlar sina ”gosedjur”. Stampar på dem och samtidigt med hög röst säger äckelgubbe, snusgubbe. CJ vinkade av J och barnen som därmed antas fick en positiv start på umgänget denna gång”.

Ex F:s akt 940309, Handläggare 1 skriver ”Tfn CJ. L har skickat kort till barnen vy över XX med noteringar om var J och L bor och var X och barnen bodde. CJ reagerar på att barnen hela tiden störs av påminnelse om sin bakgrund”. Det fortsätter i denna stil hela tiden. Dessutom dyker det 940413 upp antydningar om att F skulle vara utsatt för sexuella övergrepp i samband med besök hos fadern. Misstankarna riktas endast mot fadern trots att F även träffat t.ex. morfadern varje gång hon varit i Linköping.

Ex ur K:s akt 9404111, Kinden skriver: ”Telefon CJ. CJ har frågat K om hur han haft det på lovet, ‘sådär’ svarar K, sen var det något som han inte ville säga”. ”CJ bett om tid för BUP i Värnamo för K då CJ bedömer att K kan behöva prata med psykolog i anslutning till besöken hos J”. Vad har familjehemsmamman CJ för kompetens att kunna bedöma K:s behov av en psykolog?

Ex ur F:s akt 940413, Handläggare 1 skriver ”Telefon CJ, som meddelar att F nu gömmer sina trosor som är bemängda med flytningar. Före resan till Linköping var F så bra att hon ej behövde smörjas”. Ex ur K:s akt 940425, Kinden skriver: ”Telefon CJ. K har ett underligt språk (hemgjort) plus att CJ uppfattar att det är mycket mystiskt kring K”.

Ex ur K:s akt 940516, Kinden skriver: ”Besök hos CJ. CJ talar om att onsdagskväll (11/5) hade K avrättning av sina tygdjur, skrek döda och gav sprutor, avrättning med hånskratt och grov röst. På morgonen den 12/5 fem minuter innan barnen skulle till tåget ringde J och ville att K skulle ta med sig en bok, som han gjort i skolan. K vägrade detta”. ”K har mer hull än tidigare är ”välskött”. Han tittar under lugg och undertecknad uppfattar att K är ”tyngd av något”. Om avrättningen symboliserar något, så kan tänkbara avrättningspersoner utöver fadern vara även familjehemsföräldrarna, Handläggare 1 och andra.

Ex ur K:s akt 940602, Handläggare 1 skriver: ”Telefon CJ. K fortfarande otroligt rastlös. Han har hängt plastfigurer. J och K talades vid under 30 minuter 940531. K klagat över ont på höger sida parallellt med bröstet tisdagen 940601 samt onsdagskvällen. CJ misstänkte att K sträckt sig, blev upprörd och hyperventilerat över att han hade så ont. CJ sa till K att ‘det är kanske så att du behöver prata lite om vad du går och tänker på’. CJ har frågat K ‘har du pratat med J om sommaren?’. K: ‘jag kommer inte ihåg, jag orkar inte prata om detta nu när jag har så ont’. CJ tog pulsen på K, den var ojämn. CJ ringde psykjouren som ansåg att CJ skulle avvakta till kommande dag”.

Ex ur K:s akt 940613, Handläggare 1 skriver: ”Telefon CJ. När K träffat J, talar han kiss - och bajsprat”.

Ex ur K:s akt 940718, Handläggare 1 skriver: ”Telefon mormor. Mormor säger att hon såg att K var orolig på fredagen innan de skulle till J. Mormor kan ej närmare beskriva hur K visade sin oro annat än att K var annorlunda”.

Ex ur F:s akt 940721, Handläggare 1 skriver ”Telefon CJ som uppger F i obalans sedan besöket hos J i juni”.

Ex ur K:s akt samma datum, Handläggare 1 skriver: ”Telefon CJ. CJ säger ‘J proppar i ungarna så mycket osanning så att CJ vet inte om hon och PJ orkar med att vara fosterföräldrar’. Handläggare 1 skriver vidare: ”Telefon PJ, om säger att det svåraste för dem är att de inte blir trodda av vare sig förmyndaren eller BUP, när de informerar om barnens reaktioner i samband med deras umgänge med fadern”. Handläggaren verkar däremot helt okritiskt acceptera dessa ”rapporter” som om de vore riktiga.

Ex ur K:s akt 940728, Handläggare 1 skriver: ”Telefon CJ. CJ orolig för vad J kan ha sagt till barnen. J påverkar K”. CJ borde tänka efter vem det är som påverkar barnen och se mer självkritiskt på sitt eget agerande. CJ:s kontinuerliga iakttagande och rapporterande får sannolikt effekter på hennes och barnens beteenden.

Ex ur K:s akt 940831, Handläggare 1 skriver: ”Tfn CJ. CJ har reagerat på att inte K säger något om besöket i Linköping till helgen. Tidigare har han inför resan till Linköping alltid talat antingen om sin oro eller vad de skall göra, nu är han helt tyst och är okoncentrerad och splittrad”. CJ preciserar inte begreppen, hon lämnar ingen situationsbeskrivning, det reflekteras inte över CJ:s egen påverkan på K. Hur K än beter sig så är det tydligen något som är anmärkningsvärt och som måste rapporteras enligt CJ.

Ex ur F:s akt 940920, Handläggare 1 skriver ”Tfn CJ som säger att F varit hos mormor och morfar under helgen. Natten till den 16 september har F ‘pillat på sig själv’ CJ uppmärksammade att F:s pyjamasbyxor var neddragna när F vaknade. CJ misstänker att F omedvetet blir påmind om det som hänt tidigare och därför blir orolig inför resan till Linköping”. Det har inte presenterats några som helst sakliga belägg för att ”något tidigare har hänt” F! Det som sagts är att F har utsatts för två

gynundersökningar och att man då ej hittat något som skulle betecknas som tecken på att hon varit utsatt för något.

Ex ur K:s akt 941011, Handläggare 1 skriver: ”Tfn CJ. K kom tillsammans med systern som planerat på söndag kväll. K gick direkt upp till sitt rum. CJ frågade honom hur det var i Linköping. K svarade tyst ‘bra’ enligt CJ inte alls så övertygande. K var mycket trött och han har själv sagt att han inte förstår att han kan vara så trött. Även denna gång talar K mycket i kiss - och bajstermer vilket CJ påpekat skett vid varje besök hos fadern”. Åter igen saknas en reflektion om att det faktiskt kan vara återkomsten till familjehemmet som gör K ”dämpad”.

Ex ur F:s akt 950301, Handläggare 1 besöker det nya familjehemmet A och JB: ”AB säger att barnen efter besök hos fadern är mycket retliga och rejält osams och mer tungsinta”. ”Efter besöket hos J 950223 - 950226 har F varit mer spänd”.

Ex ur F:s akt 951214, Handläggare 2 skriver ”Telefonsamtal med AB. F:s mag - och huvudvärk har varit borta under hela hösten men igår hade hon ont i huvudet hela dagen och när hon kom hem efter terapi och vistelse hos J hade hon så ont i huvudet att hon fick lägga sig direkt”.

I de redovisade ”rapporterna” kan man tydligt se att rapporten mest handlar om rapportörens egna upplevelser och associationer.

Edvardsson (1996 s135) uppger att ”med associationsteknik är det som framgår lätt att få fram vilka pseudoevidens som helst. Det är inte utredarnas (eller rapportörernas min kom.) ibland

anmärkningsvärda sätt att relatera till omvärlden, deras tanke - och tolkningsfel, deras verbala associationer mm som skall produceras, redovisas, läsas och diskuteras på problemanalysens och skattemedlens bekostnad”.

De s.k. rapporterna innehåller även mängder av generaliseringar utan underlag i konkreta redovisade observationer. Vid flera fall har familjehemsmamman gått in och aktivt påverkat och pressat barnen genom att bl.a. använda ledande frågor. För övrigt kan man fråga sig hur ”dialogerna” som citeras har dokumenterats. Har de antecknats ned omedelbart eller bandinspelats? Bandinspelning är det säkraste sättet för att kunna garantera korrekt återgivning. En mängd forskning har påvisat att information som överförs mellan två personer förändras på diverse sätt.

Vi tappar, förvanskar, lägger till, skärper upp, kastar om mm. De s.k. observationerna som det rapporteras om i detta ärende saknar all rimlig balans vad gäller positivt och negativt material. De är

helt inriktade på sökande efter trivialiteter och man sparar inte på antydningarna som görs via associativ antydande teknik att fadern skulle vara orsaken till barnens alla (negativa) beteenden. Det är uppenbart att både familjehemsföräldrar och handläggare lider av confirmation bias, dvs. de söker stöd för sin tes men undviker och undanhåller sådant som talar emot den. Naturligtvis kan man ej bygga ett seriöst rapportunderlag på detta vis. Bilden som ges till läsaren blir helt felaktig när bara negativt material som dessutom är subjektivt tolkat, presenteras. Frågan är varför en dylik tendentiös beskrivning görs. Rapportörerna och den mottagande handläggaren har brutit mot grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.