• No results found

Källkritik och kontroll ska tillämpas, t.ex hänsynstagande till klassiska källkritiska frågor som

Utredning I: utredning enl 6§ LVU p.g.a att J erhöll vårdnaden om barnen, utred gäller K, HL 1.

IGNORERA ELEMENTÄRA SAKLIGHETSASPEKTER

9. Källkritik och kontroll ska tillämpas, t.ex hänsynstagande till klassiska källkritiska frågor som

närvarokrav i tid och rum, beroendeförhållanden i material och tendentiöst material samt till psykologiska faktorer som förutfattade meningar, förväntan, förvrängd varseblivning, konflikter, vänskap, minnesfel m.fl. När det gäller källkritik och kontroll i detta ärende så är de obefintliga. Det finns tecken på bristande tillförlitlighet i befintliga dokument, men detta har utredaren inte varit observant på. Källkritiska frågor som presenteras ovan tar man ingen notis om. Inte någon av ovanstående punkter redovisas, behandlas, tas hänsyn till eller ens reflekteras över. Det innebär ett allvarligt hot mot rättssäkerheten att inte

uppmärksamma detta i utredningssammanhang. Perceptuell distorsion är frekvent förekommande i detta material, likaså confirmation bias och imperfecta enumeratio. Detta är ett allvarligt hot mot rättssäkerheten. Den påvisade koalitionsbildningen i pakt strategin innebär att sakligheten kan undergrävas. Uppgifter redovisas både i andra, tredje och till och med fjärde utsagegeneration och är i och med detta att jämställa med skvaller och skall inte accepteras!

Om personkälla saknas skall uppgiften förkastas som otillförlitlig. Detta har utredaren inte gjort. Utredarens och familjehemsföräldrarnas ”övertalningssyfte” framstår många gånger mycket tydligt. Det är viktigare att vara eniga och t.ex. rapportera att J:s barn är oroliga innan och efter besök av fadern, än kvaliteten på

uppgifterna. Detta är speciellt anmärkningsvärt, när Socialsekreterare 1 från Råd och Stöd som har varit med under dessa besök, rapporterar att ingenting tyder på avståndstagande eller oro. I textmaterialet förekommer tydliga tendenser, omfattande vaghet, generaliseringar, undvikande att precisera, tydliga värderingar,

avslöjande perspektivmarkörer, slarv, osakliga resonemang, omfattande förföljande strategier, motsägelser mm. mm. Allt detta är sådant som antyder att texten inte är tillförlitlig.

10. Uppgifterna ska vara så preciserade att de är meningsfulla, dvs. inte vaga generaliseringar, tyckanden etc. Ett viktigt krav är att inträffade situationer kan preciseras t.ex. utifrån frågor som ”vem/vilka, vad, var, när, hur, hur ofta, hur länge?” Utredaren undviker preciseringar. Hon skriver otydligt och som läsare är det ofta omöjligt att förstå vad hon menar. Utredaren definierar ej heller vad hon avser med vissa begrepp, t.ex. alkoholmissbruk. Utredaren använder vaga generaliseringar, tyckanden mm. Jag efterlyser konkreta beteende - och situationsbeskrivningar och även händelsebeskrivningar.

11. Hypotestänkande skall användas, dvs. alternativa hypoteser ställs upp och prövas mot kriterier eller för resp. mot med lika ansträngningar - utredningsarbete får inte utmärkas av fixa övertygelser, tros

föreställningar etc. om de människor och fenomen som utreds.

Hypotestänkande används inte alls i detta ärende. Hypotesgenerering sker inte. Hypotesprövning sker inte. Utredningsarbetet och utredningarna utmärks av en fix övertygelse hos utredaren. Confirmation bias, dvs. sådant som talar för eller utan grund tänks tala för den i förväg fattade slutsatsen lyfts fram och sådant som talar emot undviks helt eller i stor utsträckning. Hypotesgenerering sker inte.

12. Slutsatser och bedömningar skall logiskt sammanhänga med det presenterade grundmaterialet - medger materialet alternativa tolkningar skall dessa redovisas. Saknas rimligt underlag skall inte slutsatser/bedömningar avges. Slutsatser och bedömningar sammanhänger ofta inte logiskt med det presenterade grundmaterialet. Underbyggnad saknas ofta för slutsatserna. Resonemang vrids och förändras för att passa in på den i förväg färdiga slutsatsen. Edvardsson (1996 s70) påpekar att ”logiska krav innebär bl.a. tydlighet, att utgå från en föreställning och använda relevant metodik och relevant

material i förhållande till frågeställningen, att inte betydelsefulla motsägelser förekommer, att underlag finns redovisat vid slutsatser och bedömningar, att slutsatser och bedömningar logiskt rimligt följer av det

presenterade underlaget. Att ange osäkerhet är också ett logiskt krav”. Inom det relationslogiska området finns det fyra relationslogiska modeller, som kan avse dels hur vi tänker om verkligheten, dels hur det faktiskt förhåller sig. I detta ärende är modell nr 2 aktuell. Det är En - mångtydig relation som utmärker tänkandet som präglar utredningarna. En uppsättning av tecken tänks härröra från en och endast en orsak, t.ex. barnens oro, sängvätning, bråk i skolan, obstinathet mm, tänks bero på barnens relation med fadern, alltså allt ”negativt” som barnen gör eller säger beror på att de har träffat/ska träffa sin pappa.

Utredaren (med hjälp av familjehemsföräldrarna) samlar in triviala små händelser, uttalanden, beteenden mm. Med den enda gemensamma nämnaren att det skall vara något som skulle kunna tolkas negativt för pappans del, och som utredaren kan använda sig av i sin övertalande rapportering till beslutsfattarna, där hon ”bevisar” att J är olämplig som pappa till K och F. Jämför detta med den sk additionsprincipen som användes under 1600 - talets häxprocesser, summan av ett antal triviala tecken ansågs ge belägg för den bakomliggande grunden, att den misstänkte var en häxa.

Genomgående i materialet i detta ärende sker en mängd tolkningar utan angiven saklig grund. Utredaren ”tror”, ”upplever”, ”bedömer” etc. en mängd triviala och ibland tom fabulerade tecken som ”bevis” på att barnen mår dåligt av att träffa pappan. Hon överväger inte ens att det faktiskt lika gärna kan bero på myndigheternas eget agerande mot dessa barn, att de uppvisar dessa ”tecken” men detta nämns det ingenting om vare sig i bedömningar eller slutsatser.

13. Utredningsarbetet skall ske förutsättningslöst, dvs. arbetet får inte innebära att utredaren eftersträvar att leta och redovisa material som bekräftar en förhandsuppfattning. Utredningsarbetet har inte skett

förutsättningslöst vare sig från socialsekreterarnas eller BUP:s sida. Utredaren Handläggare 1 har konstant letat och redovisat sådant material som kunde tänkas bekräfta hennes förhandsuppfattning, att barnen skulle omhändertas. BUP - utredarna har flera gånger träffat både Handläggare 1 och

familjehemsföräldrarna upprepade gånger innan de träffade de biologiska föräldrarna för första gången. Tankefel är mycket frekvent förekommande, t.ex. fallacia libidinis (felslut av begärelse) ex när BUP kommer fram till att stödåtgärder i hemmet är en otillräcklig åtgärd, trots att det aldrig har prövats med några stödåtgärder i hemmet. En tänkbar orsak till detta felslut kan vara det faktum att BUP tror att det är ett LVU omhändertagande, när det är en SoL - placering (BUP får inte detta klart för sig förrän i slutet av utredningstiden). Via otillräcklig underbyggnad och felaktiga resonemang, språkliga glidningar och subjektiva associationer når utredaren fram till den önskade slutsatsen, att ett omhändertagande är det enda alternativet. Cirkelresonemang förekommer: man antar att barnen far illa, letar upp, skapar och tolkar ett antal händelser och tecken som tecken på just att barnen far illa. Utredaren undanhåller

situationsbeskrivningar, alternativa tolkningar och källkritik, gör med en hänvisning till tecknen

”bedömningen” att barnen far illa. T.ex. confirmation bias (ensidigt söka bekräfta hypoteser genom att söka upp och t.o.m. konstruera fram sådant som talar för hypotesen och samtidigt undvika sådant som talar emot). Utredaren har inte gjort någon resursanalys, hon arbetar inte med hypotestänkande, hon rapporterar endast negativt material om J och L. Hon samtalar med de som har samma inställning som hon har, t.ex. familjehemsföräldrarna, och deras åsikter redovisas på ett omsorgsfullt sätt. J och L får knappt komma till alls till tals. Standardfraser används, t.ex. ”barnen blir oroliga före/efter besök av fadern”, ”fadern ser inte barnens behov” etc. T.ex. perceptuell distorsion (att tycka sig se och höra sådant som förväntas, trots att verkligheten är annorlunda). Ex när J och L skickar vykort tillbarnen med motiv över det bostadsområde där J och L nu bor och där X och barnen bodde, ringer familjehemsmamman CJ till Handläggare 1, som skriver ”CJ reagerar på att barnen hela tiden störs av påminnelse om sin bakgrund”. Det är uppenbart att det är familjehemsmamman som blir störd över att barnen har en bakgrund som inte innefattar henne. T.ex. imperfecta enumeratio (ofullständig uppräkning och därmed inte beaktande av vissa faktorer, hypoteser, tolkningar, beslutsalternativ etc). Ex BUP utredningen från Skäggetorp ”den vrede som utsattheten väcker hos K”, ”barnen oroliga inför resan till Linköping”, ”F har flytningar efter besöket i Linköping”. Tolkningen överlåts till läsaren men påverkas av s.k. kontextuell implikation (sammanhanget antyder vilken tolkning utredaren önskar att läsaren gör). Inga alternativa

tolkningsalternativ presenteras. T.ex. generalisering utifrån enstaka data. Ex ”J kan inte se barnens behov”, ”K kan aldrig sitta stilla”, ”barnen blir alltid oroliga”. T.ex. det fundamentala attributionsfelet (FA) (tillskrivningsfelet. Situationsfaktorer görs om till individegenskaper).Ex ”J har blivit alltmer aggressiv och samarbetsovillig”, ”direkt efter placeringen i familjehem var K rastlös och orolig”. BUP uppger följande om K: K är en spenslig pojke, han är mycket spänd och ytterst ångestfylld”.

Inte på något ställe i detta material finns det något som ens antyder att utredarna tar någon hänsyn till miljöer och samspelet med miljöer. De beskriver barnens beteende som om det skulle röra sig om stabila personlighetsegenskaper. T.ex. dekontextualisering (situations/sammanhangsinformationen skalas bort eller undanhålls, och beskrivningen kan få en helt annan betydelse för läsaren). Ex om K: ”i augusti 1993 hade han suicidtankar, tvångsmässigt beteende och renlighetsfobier”. Det man här undanhåller från läsaren är informationen om att soc via ett omedelbart omhändertagande jämlikt LVU 930804 mycket hastigt flyttade barnen 20 mil från Linköping och deras pappa, hans sambo och barnens naturliga nätverk,

till ett frireligiöst familjehem med helt okända människor i främmande miljö. Det är uppenbart att utredaren skulle ha varit mer saklig och förkastat dekontextualiserad information. Som det är nu så leder den rikligt förekommande dekontextualiserade informationen till en mängd felaktiga tolkningar och felaktiga bedömningar mm. T.ex. doktrinen om nollpåverkan (utredaren uppfattar inte att hon själv (och andra inblandade) är med och påverkar den de bedömer). Ex ”barnen vill inte prata med pappa i telefonen”, ”det märks på K att han tar avstånd från pappan, när denne kommer på tal” (sagt av Handläggare 1).

Det är inte alls konstigt att K tvingas ta avstånd till pappan när han talar med Handläggare 1. Det måste stå fullständigt klart för K vilken åsikt Handläggare 1 har om hans pappa. Påverkanseffekter är enligt mängder av forskning mycket starka och förekommer människor emellan. När det gäller slutsatser återfinns bl.a. non sequitur (oberättigad slutsats, när man drar en slutsats trots att det fattas någon/några premisser). Error flummicus (premisser saknas helt och hållet) är rikligt representerat. Ex att skriva följande under rubriken sammanfattning, utan att ha behandlat det i utredningen, ”F:s psykologiska utveckling har hakat upp sig”. Det förekommer gott om motsägelser i detta komplexa material, t.ex. rörande barnens beteende (ex K:s kissande i sängen), umgängesincidenter mm. Det föreligger s.k. error principalis (sakfel i premisserna) på otaliga ställen. Ex från utredning A, under rubriken slutsatser anges ”Att den förändring som här krävs inte kan ske på sk frivillig basis”. Detta är ett felaktigt antagande. Alla åtgärder som hittills vidtagits har skett på så kallad frivillig basis. T.ex. over confidence (övertro på egen bedömning). Osäkra påståenden kan uttalas kategoriskt utan angivande av osäkerhets markörer och nyanseringar. Ex där familjehemsmamman CJ ringer till Handläggare 1 och rapporterar att F de senaste dagarna varit mycket obstinat och att CJ ser att hon har det jobbigt inför resan. Handläggare 1 skriver ”Egen fundering är lojalitetskonflikt”. Vad obstinat har för samband med lojalitetskonflikt förklaras inte. Ett besläktat tankefel kan vara sakligt ogrundad övertro på auktoriteter. Ex där utredaren m.fl. helt okritiskt accepterar t.ex. brev och dylikt från t.ex. chefsöverläkare Chefsöverläkaren Linköping . Bara för att någon innehar en hög titel så skall de inte stå över kritisk granskning. T.ex. hemliga evidens (användandet av ”hemlig”/dold information). Generella uttalanden görs utan att läsaren får veta grunderna. Ex BUP om F: ”Den fria leken är en av de möjligheter utredningen ger henne att gestalta sina erfarenheter och upplevelser. I den blir det tydligt hur orolig, ångestfylld och

splittrad hon är”. Inget skrivs om hur leken visar allt detta. Inget skrivs om hur de kommer fram till att det är just orolig, ångestfylld och splittrad som leken visar etc. En öppen redovisning av allt material är nödvändig om kontroll och prövning skall kunna göras. T.ex. bolstering (uppblåsning). Ex man överdriver vissa förhållanden, t.ex. familjehemmens förträfflighet. Det förekommer även deemphasizing (dämpning eller undanhållande av vissa förhållanden) på så sätt att den lösning som utredaren valt skall bli tillämplig. Ex så dämpas den negativa informationen om barnens mor ner för att utredaren skall få igenom ett Mor - Barn - boende på Röda Stugan.

14. Utredaren måste förbli oberoende vid konflikter mellan parter och inte gå i koalition med en part eller

bli spelbrickor för andras intressen. Utredarna i detta ärende, främst Handläggare 1, har inte varit

oberoende t.ex. i konflikter mellan familjehemmen och biologiska pappan. Utredaren har konstant ställt sig på familjehemmens sida mot fadern (och mot förmyndaren). Utredaren har dessutom gått i koalition både med BUP, familjehemsföräldrarna och morföräldrarna för att motverka att barnen skall få flytta hem till J och L.

15. I förhållande till frågeställning väsentligt material får aldrig undanhållas. Eftersom frågeställningar saknas i alla sociala utredningar, har utredaren haft möjlighet att både undanhålla väsentligt material och att samla in irrelevant material.

16. Uppgifter skall ha saklig grund och får inte förändras, fabriceras, fabuleras etc. Det är mycket stor del