Avvisande attityd

Jag definierar denna strategi såsom Jansson & Rönnbäck (1995 s61) ”att man avvisar uppgifter som talar emot myndigheternas uppfattning”.

Ex ur advokat PH:s yttrande till Tingsrätten, daterat 941005. ”Däremot har socialtjänsten vägrat att utge journalanteckningar beträffande båda barnen, vilket synes vara mycket uppseendeväckande och dessutom inte kan förstås på annat sätt än att socialtjänsten vill dölja vissa uppgifter i nämnda

handlingar för J och mig som ombud, uppenbarligen finns uppgifter i nämnda handlingar som direkt talar för J och mot socialtjänstens agerande i ärendet”.

EX ur F:s akt 941212, advokat PH ringer till Handläggare 1 för att diskutera vilka hinder som förelåg för att barnen skulle få flytta hem till J och L istället för att åter igen flyttas till ett nytt familjehem eftersom C och PJ sagt upp sig. Haglund hänvisar till BUP - utredningen från Värnamo (klar 940608 min kom.) som är positiva till att J ska ha vårdnaden om K och F. Handläggare 1: ”U.t. upplyser om att u.t. ej tagit del av d.s då Tingsrätten tar ställning i frågan”. BUP - utredningen från Värnamo är positivt inställd mot J och barnen.

Detta passar dock uppenbarligen inte Handläggare 1 som långt efter hon tar del av utredningen (941212, efter advokat PH:s samtal) fortsätter att hänvisa till BUP - utredningen från Skäggetorp som inte alls är positivt inställda vare sig mot barnens mamma eller pappa.

Ex ur F:s akt 950403. Tre dagar efter det att Tingsrätten tillerkände J vårdnaden och soc gick in med ett omedelbart omhändertagande enligt LVU. Faderns ombud KA ringer till familjehemmet A och JB och ber att han, J och L ska få komma och besöka barnen i familjehemmet. Familjehemsmamman AB sa nej.

Som orsak anger hon att ”de hade hundar som var sjuka och att barnen läste läxor och sedan skulle göra sig i ordning för kvällen”.

Ex 931004 gör J en framställan till enhetschef Silvfer om att få ta del av journalanteckningar rörande hans barn. Silvfer skriver ”Med stöd av sekretesslagens regler 7:4 beslutas härmed att avslå J:s framställning om att få ta del av sina barns journalanteckningar förda av sociala förvaltningen i Linköpings kommun”.

J överklagar detta beslut till kammarrätten och skriver bl.a. följande i överklagan: ”Vid ett flertal tillfällen fördes samtal mellan mig och min sammanboende L respektive sociala förvaltningens handläggare Handläggare 1 och socialsekreterare Handläggare 3. Inte vid något tillfälle fick jag ta del av de anteckningar som fördes efter dessa samtal. Jag anser att det för barnens bästa är motiverat att jag som far till K och F får tillfälle att ta del av sociala förvaltningens journalanteckningar rörande dem”. J yrkar att Kammarrätten måtte undanröja sociala förvaltningens beslut samt bevilja J:s framställan om att få ta del av sina barns journalhandlingar.

931130 meddelar Kammarrätten i sin dom: ”Kammarrätten gör följande bedömning: Journalbladen avseende K och F innehåller till stor del uppgifter om barnens utveckling i familjehemmen, vilka uppgifter framkommit vid kontakter mellan socialförvaltningen och hemmen. Uppföljningen är betingad av de åtgärder som förvaltningen har måst vidtaga på grund av de förändrade förutsättningarna som uppstod när barnens moder dog. Kammarrätten fortsätter: ”Kammarrätten finner inte tillräckliga skäl för påstående att avsikten med J:s begäran skulle hindra ett utlämnande av uppgifterna särskilt med hänsyn till den känsliga situation som barnen befinner sig i, kan det emellertid inte sägas stå klart att alla uppgifterna kan röjas för J utan att barnen eller andra dem närstående lider men. Som

socialförvaltningen funnit omfattas därför dessa uppgifter av sekretess.

Barnens journalhandlingar innehåller emellertid vissa uppgifter som ej är att hänföra till ”enskild personliga förhållanden” och som ej omfattas av sekretess. Dessa uppgifter kan sammanfattas så att de uteslutande behandlar socialförvaltningens kontakter med Länsrätten. Därutöver finns en

anteckning angående kontakt per brev med J. Den fråga som där berörs har han redan kunskap om. Kammarrätten bifaller överklagandet såvitt avser de uppgifter som framgår av denna dom och lämnar J:s talan i övrigt utan bifall”. 931206 får J följande meddelande av enhetschef Silvfer: ”översänder härmed kopior ur journal enligt kammarrättens dom, som vi erhöll 931203”.

940109 överklagar J till Regeringsrätten. I denna överklagan uppger J bland annat följande:

”Kompletterande upplysningar. Efter kammarrättens dom har sociala förvaltningen i rekommenderat brev, daterat 931206, delgivit mig diverse kopior av handlingar från barnens journaler. Några kopior av journalanteckningar förda av sociala förvaltningen bifogades inte. Flertalet av de handlingar som på detta sätt sändes till mig har jag på annat sätt haft tillgång till. De enda handlingar av betydelse jag inte haft tillgång till var respektive försättsblad av socialnämndens beslut om att omhänderta barnen enligt LVU samt sociala nämndens ansökan till Länsrätten om vård av K enligt LVU har jag inte fått. Några handlingar upprättade av sociala förvaltningen där skälen för sociala nämndens ansökan om vård av K enligt LVU har jag inte fått. Ej heller har jag fått sociala nämndens ansökan om vård av F enligt LVU eller skälen för en sådan ansökan. I sociala nämndens beslut att omedelbart omhänderta barnen enligt LVU hänvisas till ett PM där anledningen till beslutet skall framgå. Detta PM har jag inte fått tillgång till, ej heller efter kammarrättens dom. I den kopia av BUP - utredningen, daterad 1993-03- 01, som bifogats de handlingar som tillsänts mig efter kammarrättens dom har sociala förvaltningen gjort diverse omotiverade strykningar.

Någon uppgift om vad som på detta sätt undanhållits mig har inte givits. Jag kan kort konstatera att barnen har omhändertagits av sociala nämnden utan att jag fått tillgång till nämndens beslutsunderlag eller någon möjlighet att bemöta de uppgifter som sociala förvaltningen dokumenterat om mina barn respektive mig och min sammanboende L. Jag har inte heller fått tillgång till någon av

socialförvaltningen upprättad arbetsplan för barnen, för utom i den del som berör s.k. umgängesresor. Kammarrättens dom, i den del där min framställan bifallits, kan därför inte sägas ha följts av sociala förvaltningen, då några anteckningar upprättade av sociala förvaltningen som behandlar

socialförvaltningens kontakter med Länsrätten respektive Tingsrätten på grund av avhängiggjort mål respektive förmyndarskapsärende inte delgivits mig. Ej heller har jag fått tillgång till

socialförvaltningens anteckning kontakt per brev med mig”. J yrkar att Regeringsrätten måtte undanröja Kammarrättens dom i den del där hans framställan lämnats utan bifall samt bevilja hans framställan om att få ta del av barnens journalanteckningar i sin helhet.

940708 kommer Regeringsrättens dom: ”Regeringsrätten fastställer Kammarrättens dom”. 950331 tillerkänner Tingsrätten J vårdnaden om sina barn. Januari - 96 får J äntligen ta del av

socialförvaltningens material rörande hans barn i sin helhet men... när J får ut K:s journalanteckningar är det ett manipulerat material han får i sin hand (en färdig kopierad hög som ligger klar för

avhämtning när J kommer ner till socialförvaltningen). Ur K:s akt 940302: 11 rader står överst på sidan, sedan är det tomt, nästa sida: 940316 forts, står det överst på sidan.

Där står det även en mening som uppenbarligen glömts kvar: ”på min snopp, när K får svar säger han jamen på baggens då/Handläggare 1”. Därefter följer datumet 940321 som börjar med meningen ”Tfn CJ helgen varit bättre. K fortfarande flaxig”. VAD ÄR DET SOM FATTAS OCH VARFÖR FATTAS DET? Sen finns det även fler ”glapp” i journalen men där är det inte lika uppenbart att något har tagits bort. Se t.ex. 940223 (som står längst ner på sidan som börjar med den udda meningen ovan), 940406, 940413, 940425. I F:s akt finns ett ”glapp” vid datumet 940406 (samma datum som även i broderns akt uppvisar ett ”glapp”).