Intyg utan förstahandskännedom

Chefsöverläkare Chefsöverläkaren Linköping , BUP Linköping, skriver 940517 ett intyg till Tingsrätten med syfte att påverka utslaget i frågan om vårdnaden om barnen.

Chefsöverläkaren Linköping har aldrig träffat varken J, L, X eller barnen. (se brevet i Bilagan). Chefsöverläkaren Linköping s uppgifter bygger på andra - och tredjehands uppgifter.

Chefsöverläkaren Linköping har inte källkritiskt granskar uppgifterna. Han har ej heller kontrollerat uppgifterna med t.ex. J och L eller med någon oberoende. Chefsöverläkaren Linköping skriver bl.a.: ”Det har kommit till min kännedom att en ny barn- och ungdoms psykiatrisk utredning angående vårdnaden av barnen är på väg att genomföras. En ny Tingsrättsförhandling skall genomföras bl.a. baserat på denna utredning. Väl medveten om att jag endast har andra hands uppgifter om detta, känner jag emellertid oro för att den tidigare utredningen (från 930301 min kom.) och de bedömningar utifrån barnens omhändertagande behov som gjordes i den skall tappas bort. Av det skälet skriver jag nu för att betona betydelsen av ett långvarigt och stabilt boende för barnen som en grundförutsättning för utvecklingsmässig och psykisk rehabilitering”. Det är mycket anmärkningsvärt att skriva ett dylikt intyg utan att ha förstahandsinformation. Chefsöverläkaren Linköping bryter mot RF 1 kap 9 där saklighet och opartiskhet skall iakttas. Ingenting i intyget härrör från förstahandsinformation utan Chefsöverläkaren Linköping redovisar okritiskt uppgifter med syftet att förmå Tingsrätten att inte förorda fadern som vårdnadshavare för barnen. Chefsöverläkaren Linköping har inte kontrollerat uppgifterna utan endast okritiskt rapporterat vidare uppgifter från familjehemsmamman och handläggaren som befinner sig i konflikt med fadern. Familjehemmet befinner sig dessutom i ett ekonomiskt beroendeförhållande till soc. Chefsöverläkaren Linköping har ej heller låtit fadern bemöta uppgifterna innan han överlämnade dem till Tingsrätten. Detta är ett mycket osakligt agerande och dessutom är det partiskt. Att förlita sig på 14 månader gamla uppgifter, som dessutom härrör från en utredning som utfördes då barnen tvångsseparerats från sina föräldrar, flyttats till flera nya familjehem på kort tid mm och uppenbarligen befinner sig i kris, utan att själv utreda de berörda är mycket oprofessionellt. Att inte förstå, eller ta hänsyn till omständigheternas och situationens inverkan på barnens beteende belyser på ett mycket tydligt sätt att doktrinen om nollpåverkan i högsta grad gäller här. Chefsöverläkaren Linköping s skrivelse till Tingsrätten har upprättats i syfte att påverka utgången av ett mål i domstolen. Skrivelser som upprättas i tjänsten ska vara väl underbyggda och uppfylla krav

på bl.a. saklighet, opartiskhet, objektivitet och hänsyn till de som berörs. Endast relevanta uppgifter skall finnas med och inte skvaller, överdrivna eller generaliserande uppgifter. (se t.ex. Clevesköld m.fl. 1992). Uppgifterna ska vara preciserade, markerade med osäkerhetsmarkörer om osäkerhet om uppgifternas korrekthet föreligger. Beskrivningar av händelser skall vara daterade, både med datum för händelsen och datum för när uppgiften lämnades och skrevs ned. Uppgifterna ska vara bestyrkta av uppgiftslämnaren. Den uppgiften berör ska få ta del av uppgiften och få lämna sin version. Urvalet av uppgifter måste vara allsidigt och balanserat, inte ensidigt och tendentiöst. Uppgifter får inte undanhållas, hemlighållas eller liknande. Motsägelsefulla uppgifter måste hanteras sakligt och uppställda hypoteser måste prövas för och emot med lika ansträngning.

Tolkningar måste prövas kritiskt så att inte tolkningsfelet imperfecta enumeratio, dvs ofullständig uppräkning av möjliga tolkningar uppstår. (se t.ex. Edvardsson 1993abc, 1996). Under punkt 5 framför Chefsöverläkaren Linköping : ”Att F regelmässigt varit röd, irriterad och haft flytningar i underlivet efter umgängestillfällena hos fadern. Orsaken till dessa besvär, är så vitt jag förstår, ännu inte fullt klarlagd, något som bör tas på stort allvar innan en omprövning av vårdnaden kan bli aktuell”. Detta stämmer inte. F har läkarundersöks flera gånger, bl.a. en gång under narkos, och man har ej kunnat finna något anmärkningsvärt under dessa undersökningar.

Trankell (1967 s 130) har ställt upp ett par huvudregler för tolkningsbedömning:

1: ”Om en tolkning lämnar en väsentlig del av den föreliggande informationen oförklarad, kan denna tolkning inte anses ge en säkerställd riktig beskrivning av den bakomliggande verkligheten”

2: ”Om en tolkning ska kunna accepteras som en säkerställd riktig beskrivning av den bakomliggande verkligheten, måste den vara ensam om att ge en restlös och rimlig förklaring”

Dessa huvudregler bryter Chefsöverläkaren Linköping mot, bl.a. i ovan beskrivna punkt 5.

Chefsöverläkaren Linköping sammankopplar F:s besvär med hennes umgängestillfällen hos fadern. Chefsöverläkaren Linköping nämner inte att F efter direktiv från Handläggare 1, har varit på besök hos mormor och morfar, vid ett tillfälle i två dygn, innan hon fördes tillbaka till familjehemmet. Chefsöverläkaren Linköping nämner inte att F vägrat besöka morföräldrarna vid ett flertal tillfällen utan istället valt att vara hos fadern. (uppgifter från faderns ombud KA , 940826). Chefsöverläkaren Linköping skriver att han har haft ”en mer aktiv kontakt angående barnen” under hösten 1993. Detta uttalande är mycket anmärkningsvärt. Chefsöverläkaren Linköping har inte tagit kontakt med vare sig barnens förmyndare, barnens biologiske fader eller barnen själva. Varken fadern eller förmyndaren har informerats om att barnen är aktuella för vård på kliniken och inte heller om vidtagna

behandlingsinsatser för barnen. Chefsöverläkaren Linköping har som sagt aldrig träffat barnen. Enligt uppgift från Dr P, överläkare BUP Värnamo, Barn-och ungdomspsykiatriska kliniken Värnamo sjukhus är det Chefsöverläkaren Linköping som har föreskrivit medicin för K:s oro och tvångssymtom. Detta trots att Chefsöverläkaren Linköping aldrig har träffat pojken. Att Chefsöverläkaren Linköping , som behandlingsansvarig läkare, inte tagit kontakt med fadern är mycket anmärkningsvärt. Barnens situation är starkt beroende av deras relation till fadern och ett gott behandlingsresultat för barnen hänger samman med ett välfungerande samarbete mellan bl.a. ansvarig läkare och fadern. I

skrivelsen redovisar Chefsöverläkaren Linköping en uppgift om att fadern underlåtit att tillse att sonen fått sin medicin. Han redovisar inte vem som har rapporterat om detta. Det är uppenbart att fadern tillsett att K fått sin medicin om Chefsöverläkaren Linköping eller de som var utsedda av soc. att

handha vårdnaden om barnen tillsett att fadern var informerad om hans ordination och var medicinen förvarades. Då ordinationen vid ett tidigare tillfälle var halverad och fadern inte fann medicinburken på sin vanliga plats hade han anledning att utgå från att medicinen var utsatt. När barnen flyttades över från BUP Linköping till BUP Värnamo informerades inte varken fadern eller förmyndaren om

överflyttningen. Chefsöverläkaren Linköping har missbrukat sekretessen genom att i sin skrivelse lämna ut sekretess skyddade uppgifter.

Chefsöverläkaren Linköping har upprättat skrivelsen i tjänsten. Skrivelsen rör personliga förhållanden för barnen K och F och för de biologiska föräldrarna J och X. Enligt uppgift från barnens förmyndare har han inte blivit tillfrågad av Chefsöverläkaren Linköping om UV ville lämna sitt medgivande till att Chefsöverläkaren Linköping överlämnar dessa uppgifter till rätten. Chefsöverläkaren Linköping s skrivelse är av faderns ombud KA anmäld till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) 940826. Ärendet där är ej ännu avgjort. Uppgifterna är hämtade ur Chefsöverläkaren Linköping s brev 940517 samt ur KA:s anmälan till HSAN 940826.

Angående Handläggare 1s kontakt med Chefsöverläkaren Linköping :

K:s akt 940120: Handläggare 1 skriver: ”Tfn Emanuelson BUP, angående K:s medicinering. K står på Klomipramin 0,25 mg x 1, ordinerat av Chefsöverläkaren Linköping chefsöverläkare barnpsyk”. K.s akt 940503: Handläggare 1 skriver: ”Telefon Chefsöverläkaren Linköping med anledning av K:s reaktioner i samband med besök i Linköping. (Förnamn) rekommenderat dokumentation samt att K:s lärare kontaktas, mönstret i beteendet är enligt Chefsöverläkaren Linköping fosterföräldrar och lärare kompetenta att bedöma”

K:s akt 940921: (feldaterat, rätt datum är 940521. min kom.) Handläggare 1 skriver: ”CJ talat med Chefsöverläkaren Linköping angående K:s medicin. (Förnamn) har då sagt att två veckor ungefär innan effekten märks”

K:s akt 940920: Handläggare 1 skriver: ”Teckningar överlämnade till (förnamn) Chefsöverläkaren Linköping då dessa uppfattas av u.t. som anmärkningsvärda. Kopior finns i akt”

F:s akt 931011: Handläggare 1 skriver: ”Meddelande från (förnamn) Chefsöverläkaren Linköping , se akt”

F:s akt 940503: Handläggare 1 skriver: ”Telefon (förnamn) Chefsöverläkaren Linköping angående F:s besvär och rådfrågning. (förnamn) rekommenderar att F undersöks före och efter besöken i Linköping att noggrann dokumentation görs. Att samtligt ”material” vidare befodras till Tingsrätten”

F:s akt 940524: Handläggare 1 skriver: ”Erhållit skrivelse ställd till Claesson, Linköpings Tingsrätt, daterat 940517, undertecknat (förnamn) Chefsöverläkaren Linköping , chefsöverläkare, se förv. akt” I dec - 94 anmäler faderns ombud Chefsöverläkaren Linköping till HSAN, 960308 skickar HSAN följande frågor till sociala förvaltningen i Linköping: ”Ansvarsnämnden vill veta - om sociala förvaltningen formellt ombett Chefsöverläkaren Linköping att uttala sig till Tingsrätten. - om de uppgifter som Chefsöverläkaren Linköping lämnar i sitt brev är nya sakuppgifter som ej finns med i den vårdnadsutredning som förvaltningen ingivit till Tingsrätten 1993 - 10”. Förvaltningen svarar: ”Av samtal med familjerättsenheten vid sociala förvaltningen, socialsekreterare Socialchefen framgår; att

då familjerättsenheten skrev fram sin vårdnadsutredning hösten 1993 fanns redan en BUP utredning från 1993 - 03. Denna åberopades i utredningen och bifogades densamma. De har ej begärt något separat yttrande från dr Chefsöverläkaren Linköping , Barnpsykiatriska kliniken. Övriga av

Chefsöverläkaren Linköping i sitt brev till Tingsrätten åberopade förhållanden är okända för familjerättsenheten och är således uppgifter utöver de som lämnats i deras vårdnadsutredning.

Socialsekreterare Handläggare 1, ansvarig handläggare för barnen K och F under perioden 1992-12 till 1995-05 uppger följande: ”Hon tog kontakt med Chefsöverläkaren Linköping för att få hjälp med att få framfört synpunkter om barnen till tingsrätten. Bl.a. hade Handläggare 1 en längre tid

uppmärksammat att ett av barnen hade underlivsproblem som hon misstänkte hade samband med barnets kontakter med fadern. Med anledning härav ägde s.k. samråd rum där representanter för barnkliniken, barnpsykiatriska kliniken samt polismyndigheten deltog. Vid samrådet

rekommenderades att barnen skulle undersökas av läkare före och efter besök hos fadern. Handläggare 1 var angelägen om att Tingsrätten vid handläggningen av vårdnadsärendet skulle få alla upplysningar i ärendet och därför kontaktade hon Chefsöverläkaren Linköping om hjälp med skrivelse till Tingsrätten, eftersom han var initierad i ärendet” Socialchef Socialchefen framför: ”Av journalanteckningar i ärendet framgår att Handläggare 1 950503 (Datumet fel? min kom.) kontaktade Chefsöverläkaren Linköping för rådfrågning om barnet F:s besvär. Han rekommenderar att

läkarundersökning sker före och efter umgängesbesök hos fadern. Det noteras även att allt ”material” skulle vidarebefordras till tingsrätten. Handläggare 1 tog del av Chefsöverläkaren Linköping s

skrivelse innan han sände in den till tingsrätten. Förvaltningen bedömer att Handläggare 1s framställning till Chefsöverläkaren Linköping om yttrande ej föranletts av att detta behövdes för handläggning av hos socialnämnden pågående ärende. Ovanstående meddelas härmed som svar på er förfrågan”

Egna funderingar

Gällande Handläggare 1: Hon uppger att hon kontaktade Chefsöverläkaren Linköping för att få hjälp med att framföra uppgifter till Tingsrätten.

• varför kontaktar hon en läkare som aldrig har träffat barnen eller pappan? • varför kan hon inte själv framföra sina sk uppgifter till Tingsrätten?

• beror ovanstående på att Chefsöverläkaren Linköping innehar titeln chefsöverläkare? Och på att Handläggare 1 tror att Tingsrätten kommer att lyssna mer till någon med denna status än till henne? • varför misstänker Handläggare 1 fadern? Familjehemspappan träffar F varje dag och F har träffat sin

morfar varje gång hon varit i Linköping. Data visar att det finns fler möjliga gärningsmän. • hur har Handläggare 1 uppmärksammat att F har underlivsbesvär?

• varför kontaktar Handläggare 1 en chefsöverläkare på BUP när det uppges att f har underlivsbesvär? är det inte mer logiskt att kontakta en gynekolog?

• varför polisanmäler inte Handläggare 1 detta om hon nu har så starka misstankar så hon går så långt som att kalla till samrådsmöte?

Detta som anges om att barnen skulle läkarundersökas före och efter besöken hos fadern stämmer inte med barnens aktanteckningar. I F:s akt 940425 framkommer följande: Handläggare 1 skriver: ”undertecknad informerade om barnens reaktioner i samband med besök i Linköping och F:s

underlivsbesvär. Dr Nordensköld rekommenderade läkarundersökning av barnläkare för båda barnen vid två tillfällen. Ett när det är lugnt kring barnen samt ett när de besökt J i Linköping”. Detta är skillnad mot Handläggare 1s påstående att barnen skulle undersökas (hur många gånger då?) av läkare före och efter besöken hos fadern!

• om Handläggare 1 nu var så angelägen att Tingsrätten skulle få alla uppgifter och i enlighet med detta försåg dem med detta osakliga och tendentiösa brev av Chefsöverläkaren Linköping , varför respekterade hon inte

Tingsrättens dom utan slog till med LVU samma dag som Tingsrätten släppte domen som inne- bar att J tilldömdes vårdnaden om sina barn?

• vad är det för material som skulle sändas till Tingsrätten?

• varför fick Handläggare 1 ta del av Chefsöverläkaren Linköping s skrivelse och inte varken fadern eller barnens förmyndare?

det är mycket intressant att beakta förvaltningens svar till HSAN. Först tvår familjerätten sina händer när det gäller Chefsöverläkaren Linköping s brev och sedan kapar förvaltningen bandet till

Handläggare 1 och uppger att hennes agerande med att få Chefsöverläkaren Linköping att skriva ett yttrande inte behövdes av socialnämnden.

Har förvaltningen och Socialchefen insett att det kan tyckas som suspekt att be en barnpsykiatriker som aldrig träffat någon i familjen att skriva ett intyg där F:s underlivsbesvär tas upp som en mycket viktig orsak till att J ej skall tilldömas vårdnaden?

• föreligger jävsförhållande mellan Handläggare 1 och Chefsöverläkaren Linköping ?

• vilken professionalitet och etik uppvisar Chefsöverläkaren Linköping genom att skriva ett dylikt intyg där alla uppgifter bygger på andra och tredjehandsinformationer?