Integritetskränkande strateg

Jag definierar denna strategi som att myndigheter genom diverse agerande kränker individens integritet.

SoL 1§ sista stycket: ”Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet”.

Edvardsson (1991 s200) påpekar att ”integritetsbrott är inte bara ett sätt att skaffa bevis”...”utan också ett sätt att terrorisera och bryta ner människor. Möjligen är detta det primära motivet. Man tjuvlyssnar, genomsöker rummen etc. Mamman i familjehemmet försöker slå sönder mötena genom att hänga sig på och tala oavbrutet”.

• Ex 950403 skriver Handläggare 1 till Lamminen (som hade hand om J:s kognitiva terapi) och begär ”enligt 71§ SoL” utlåtande avseende J och anger som skäl ”med J:s egenskap som förälder har utredning enligt 50§ SoL inletts, behöver socialnämnden följande uppgifter från er. sjukdomshistoria där det framkommer vilken kontakt med psykiatriska kliniken genom åren? - Vilken behandling genomgår J? - Vilken

sjukdomsbild/problemställning ligger till grund för behandlingen? - Har behandlingen/terapin nått några resultat och i så fall på vilket sätt? - Hur länge bedöms behandlingen/terapin att fortgå? - Hur är prognosen beträffande J:s utveckling? - Hur har J fungerat när det gäller att sköta tider?

• Bedömning om J:s förmåga att ta ansvar för och vara en vuxen förebild för sina barn? - J:s förmåga att se sina barns behov och att prioritera dessa framför sina egna? - J:s förändringspotential beträffande

missbruk och beteende i samband med detta?

Med vilken rätt snokar Handläggare 1 i J:s personliga terapi? Enligt J så ringde även Handläggare 1 upprepade gånger till Laminen (till och med när J satt där och skulle få sin terapi!) och försökte pressa terapeuten på saker om J och terapin. Handläggare 1s brev är daterat tre dagar efter det att

Tingsrätten tillerkänt J vårdnaden om barnen och tillika tre dagar efter att soc genom Handläggare 1s försorg LVU:ade barnen.

Ex 930118, familjehemspappan KK (Kimstad) ringer till Handläggare 1 och informerar om ett besök av X, den 16/1-93: ”X hade låst in sig på toaletten tillsammans med K. Ville inte tala om vad de hade pratat om. X skulle läsa saga för flickorna och X var på övervåningen när K och hon ”försvann”. KK

och GBK tog upp detta med X om det felaktiga beteendet. GB kommer att informera psykologen nästa vecka”. Detta är en integritetskränkning. Det får tydligen ej förekomma enskildhet mellan föräldrar och barn enligt familjehem och socialförvaltningar. Man utgår från att det försiggår något skadligt bakom den låsta badrumsdörren. Enligt X hade det kommit några droppar urin i K:s kalsonger och hon hjälpte honom att ta bort det. Handläggare 1 skriver: ”K uppvisade dock en ökad oro efter det besöket”. Denna oro kan tänkas sammanhänga med familjehemsföräldrarnas oro, något som Kinden inte påpekar.

Ex 941119 skickar Handläggare 1 hem sociala jouren (enligt familjehemsmammans önskan) till J och L. Jouren har fått informationen att J vet om att de skall komma.

Detta stämmer dock inte och J blir överraskad när jouren ringer på dörren mitt i middagsstöket på lördagseftermiddagen. Jouren blir lika överraskade när de får klart för sig att J och L inte har informerats om jourens besök. Kindens avsikt med detta besök var sannolikt att jouren skulle hitta några fel genom att J och L var oförberedda på besöket.

Ex ur K:s akt 930923 Handläggare 1 rapporterar om ett telefonsamtal från familjehemsmamman CJ som uppger: ”att hon iakttagit K när han sover. Tidigare har K legat hoprullad med täcket hårt i händerna. På senare tid har han sovit mer utsträckt och avslappnad”. K iakttas även när han sover. CJ inser tydligen inte att det kan ha varit separationen från fadern och tvångsförflyttningen 20 mil till en främmande miljö som gjorde att K inte sov utsträckt etc.

Ex Familjehemsmamman CJ har tydligen störts av att F reagerat på CJ:s tjuvlyssnande och

antecknande när F talar med pappan i telefonen. CJ ringer till Handläggare 1 och uppger att hon har hört F säga att ”jag kan byta telefon”. Detta har av CJ tolkats som att F och J talar om hemligheter och att det är därför som F vill byta telefon. En tolkning som ligger närmare till hands är den att F tröttnar på att CJ står nära henne och antecknar allt hon säger när hon talar i telefon. Uppdraget som spion till Kinden stör naturligtvis hennes relation till barnen.

Ex 950614 skriver Handläggare 2 brev till bitr. överläkare Franck, psykiatriska kliniken: ”Begäran enligt 71§ SoL om utlåtande avseende J med frågor rörande J:s medicin, sjukdomsbild, prognos om J:s psykiska besvärs utveckling, tillfrisknande osv. Som skäl anger Handläggare 2 att soc startat en utredning enligt 50§ SoL och att soc därmed behöver dessa uppgifter. Jämför detta med Handläggare 1s frågande om i J:s terapi. Det verkar vara försök att få ut material om J som utredaren skulle kunna använda sig av i en LVU - ansökan.

Ex K:s akt 951124, Handläggare 2 ringer till Socialsekreterare 1 , Råd och Stöd och ”ber honom ta kontakt med terapeuten och be honom göra en preliminär plan för hur han tänker sig samtalen. Detta för att kunna presentera för behandlingsutskottet”. Detta handlar om den nuvarande familjeterapin som J, L och barnen genomgår för att underlätta hemflyttningen för familjen. Detta är sökande efter information om i saker som utredaren inte har någonting att göra med. Handläggare 2 har även ringt till terapeuten och begärt att få till ett möte. Terapeuten har nekat, han anser inte att det är soc angelägenheter, det som avhandlas under familjens terapitimmar.

Ex 960223 skriver Handläggare 2 följande brev till familjeterapeuten (även Enhetschef 2 har skrivit under): ”Angående familjeterapi för J, För att göra en uppföljning av familjesamtalen önskar vi ha en träff tillsammans med Dig och J. Vi föreslår någon av följande tider ... . Eftersom vi har en

överenskommelse med J om att inte ha någon direktkontakt med Dig utan att han är med, vore det bra om du kan ge oss ett skriftligt svar vilken av tiderna som passar dig”. ”Frågeställningar inför uppföljningssamtal av familjeterapi, Kammarrätten upphävde i september 1995 länsrättens dom om omhändertagande enligt LVU. Kammarrätten fann att med den inställning J då hade att det fanns förutsättningar - utifrån barnens behov - att träffa en överenskommelse mellan sociala förvaltningen och J om fortlöpande stöd och hjälp med barnens hemflyttning som mål. Då J och L uttryckt

misstroende för BUP - kliniken beslutade socialnämndens behandlingsutskott att bevilja terapikostnader till familjeterapi vid en privat klinik samt att uppföljning skulle göras under mars månad.

• Målet med behandlingen var att förbättra de känslomässiga relationerna inom familjen. Innan en planering av en hemflyttning för K och F kan göras behövs en bedömning av hur familjerelationerna utvecklats i terapin.

• Har det dessutom i terapin framkommit information som är av vikt för bedömningar av J och L förmåga att möta barnens behov? - Finns det några synpunkter ur terapeutisk synvinkel, på socialtjänstens kontakt med K och F, barnens kontakt med t.ex. morföräldrarna samt umgänget med pappan under tiden familjesamtalen pågår? - Hur ser den fortsatta planeringen för familjesamtalen ut?”

Att socialtjänstens personal bedriver dessa integritetskränkande förfrågningar i klienternas terapier är mycket anmärkningsvärt.

Socialsekreterare har inte att göra med familjers terapier. I detta ärende har familjen haft tur och hittat en terapeut som från början gjort klart för soc att han inte tänker ha någon kontakt med dem. Trots detta ligger alltså Handläggare 2 och Enhetschef 2 efter både terapeuten och J och försöker med alla medel få reda på vad som avhandlas i terapin. Det skulle självklart störa terapin om material från denna skulle vidarebefordras till soc.

Den 21/3-96 deltog jag (Rönnbäck) i ett trepartssamtal med J och med J:s ombud KA. KA berättade då att från och med nu så hade Vik. enhetschef - Snäll på Länsstyrelsens sociala enhet satt stopp för Handläggare 2s ”besökande” hos barnen utan att J är vidtalad eller närvarande. Fadern har tidigare själv fått försöka förhindra att Handläggare 2 åker ut till barnen och ställer pressande frågor till dem om bl.a. terapin. Nu återstår det att se om Handläggare 2 åtlyder Länsstyrelsens order eller om hon fortsätter att träffa barnen utan faderns godkännande. Socialförvaltningens lagbrytande arbetssätt innebär att de utan att ens tänka efter vilka konsekvenser deras agerande kan få för den berörda familjen bara kliver på och struntar i Socialtjänstlagens påbud om att värna om den enskildes integritet.

6.56 Lagbrott

Här följer en sammanställning av några av de enligt min bedömning uppenbara lagbrott som återfinns i detta ärendes material. Jag gör inga anspråk på att sammanställningen är komplett. Det finns troligtvis fler lagbrott i detta ärendes hantering. Exakt hur åklagare och domstol skulle bedöma saken kan bara en rättslig prövning utvisa. Dock saknas straffsatser för vissa lagbrott, t.ex. osaklighet i strid med grundlagen.

Man bryter mot Socialtjänstlagens föreskrifter om: - Klientperspektiv, Barnperspektiv, Helhetssyn, Resurstillvaratagande, Samverkan med fadern, Respekt för den enskildes integritet, Att insatser och

åtgärder ska planeras och genomföras tillsammans med klienten, Socialnämndens ansvar för att vården skall utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med de anhöriga och kontakt med hemmiljön, Om att underrätta den enskilde om journalanteckningar och dylikt, etc.

Man bryter mot Socialtjänstförordningen genom att: - Handläggare 1 underlät att tillse att

socialnämndens skyldigheter att tillse att K och F:s intressen tillgodosågs vad gäller arvsfrågan och de ägodelar som fanns i deras hem, uppfylldes. K och F:s hem hann upplösas innan en God man med uppdrag att tillgodose K och F:s intressen hade blivit utsedd. Först i efterhand utsågs en God man efter att överförmyndaren kontaktats av fadern. En ansökan om God man, daterad 930609, lämnades felaktigt in av Handläggare 1 till Tingsrätten. Överförmyndaren borde direkt efter moderns död

kontaktats av socialnämnden och givits uppgifter till stöd för en ansökan om God man till Tingsrätten på så sätt som socialtjänstförordningen föreskriver (se ex. 42§ 2 st).

Man bryter mot Förvaltningslagen genom att: - Ignorera Förvaltningslagens regler om kommunicering av utredningar med berörda, Genom att inte rätta felaktigheter i utredningar och dylikt, etc.

Man bryter mot Tryckfrihetsförordningens 3 kap 4§: - Efterforskning av källa föreligger när man anklagar J för att ha anmält familjehemmet, när det är en anonym anmälan som inkommit. J nekar till att ha gjort denna anmälan, utsätts för regelrätta förhör av soc, familjehemmet och förmyndaren. Soc sprider uppgiften om att J skulle ha anmält familjehemmet till bl.a. BUP. (se redovisning längre fram). Förtal enligt Brottsbalkens 5 kap föreligger härvid

Man bryter mot LVU - lagen, bl.a. 7§, genom följande: - 930804 tas beslut om omedelbart

omhändertagande enligt LVU. Barnen placeras i ett familjehem 20 mil från Linköping. 930831 lämnas ansökan om LVU in till Länsrätten. 7§ LVU: ”Har socialnämnden beslutat om omedelbart

omhändertagande, skall beslutet underställas Länsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattades. därvid skall beslutet jämte handlingarna i ärendet tillställas rätten. Om beslutet inte har underställts länsrätten inom föreskriven tid, upphör omhändertagandet”. Etc.

Man bryter mot Sekretesslagen genom: - Chefsöverläkaren Linköping bryter mot 7 kap 1§ sekretesslagen genom att lämna ut uppgifter om K, F och föräldrarnas personliga förhållanden till Tingsrätten genom sitt brev. Chefsöverläkaren Linköping bryter även mot 14 kap 4§ sekretesslagen genom att han ej kontaktar barnens förmyndare för att få dennes medgivande innan han lämnar ut sekretessbelagda uppgifter. - Ur Länsstyrelsens tillsynsärende 950215 sid 25 ”socialnämndens ordförande och tillika ordförande i behandlingsutskottet, Ordförande i socialnämnden , uppger att hon deltagit vid två möten, då bl.a. umgängesfrågan och handläggarbyte diskuterats. Vid träffarna har en rad frågor diskuterats som efterlysts svar på olika skrivelser. Vid mötena har inte förts några

minnesanteckningar eller protokoll”. Detta strider mot sekretesslagens 15 kap och

tryckfrihetsförordningens 2 kap. Dessa tar upp reglerna om allmänna handlingar och diarieföring av dessa. Offentlighetsprincipen som gäller för myndigheternas verksamhet, innebär att allmänheten skall ha tillgång till handlingar och även att det av dessa handlingar skall framgå hur ett ärende har handlagts. Jag anser att det är mycket anmärkningsvärt att inga minnesanteckningar eller protokoll har förts under dessa möten. Detta för det inte går att kontrollera hur handläggningen skett, och dels för att just dessa två frågor, umgänge och handläggarbyte, är något som återkommer under hela detta ärende.

Beslut om inskränkning för K och F att träffa sina föräldrar har inte fattats av socialnämnden. Det har hela tiden varit socialsekreteraren som i strid mot lagstiftningen, beslutat om K och F:s tillgång till sina föräldrar. Permanent beslut om för barn begränsat umgänge med föräldrarna kan enligt lagen inte delegeras till en tjänsteman.

Man bryter dessutom omfattande mot Grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.

Anmälan mot familjehemmet

(Förtydligande gällande efterforskande av källa i strid mot Tryckfrihetsförordningen 3 kap 4§) K:s akt 940712, Handläggare 1 skriver ”anmälan av familjehemmet för barnmisshandel o sex - övergrepp, ärnr 10869

K:s akt 940720, Handläggare 1 skriver ”telefon UV som säger att J förnekar att han anmält familjehemmet”.

K:s akt 940227, Handläggare 1 skriver ”Nordfeldt och Edlund Placeringsenheten har besökt och utrett anmälan mot familjehemmet, handlingar finns på Allmänna enheten”.

K:s akt 940728, Handläggare 1 skriver ”telefon CJ som föregående dag haft samtal med J, som förnekar att han anmält C och PJ och säger att detta fall är av riksintresse så vem som helst kan ha gjort anmälan”.

K:s akt 941005, Handläggare 1 skriver ”samtal med Handläggare 4 utredningsenhet öst som haft samtal med J beträffande anmälan gjord 940712 mot familjehemmet. J säger att han ej gjort anmälan, att ärendet är så riksomfattande att vem som helst kan ha gjort denna anmälan”.

Enligt J har han sagt ”riksintresse”, inte ”riksomfattande”.

K:s akt 941005, Handläggare 1 skriver ”Beslut enh.ch. Enhetschef 2 att ej inleda §50 utredning avseende anmälan gjord 940712 mot familjehemmet”.

F:s akt 940831, Handläggare 1 skriver ”Tfn J för information och önskemål om att träffas dels för umgänget dels för att diskutera anmälan mot fosterföräldrarna, J var ej hemma och L visste ej när han skulle komma hem”.

F:s akt 941005, Handläggare 1 skriver ”Beslut tf enh.ch. Enhetschef 2 att ej inleda § 50 utredning. avseende J:s anmälan (min understrykning) mot familjehemmet”.

Det är förbjudet och straffsanktionerat att efterforska källan till en anonym anmälan enligt lagen. Det ter sig även mycket oetiskt och osakligt att totalt ignorera vad J säger och fortsätta att anklaga honom för en anmälan som han upprepade gånger säger att han ej har gjort. Dessutom torde det här vara frågan om att sprida förtal beträffande enskild, vilket är förbjudet enligt Brottsbalken 5 kap 4§.