Vi vill föreslå metaforen jordmån för att fånga det nutida friluftslivets historiska rötter samt de olika existerande lager av olika nutida aktiviteter som får sin näring bland annat från dessa rötter och den existerande samhälleliga kontextens mylla. Titeln på rapporten ”Från fiske och jakt till hälsofrämjande motion. Friluftsliv i förändring – en komplex historia” och dess innehållsstruktur försöker fånga detta. Från ursprungliga aktiviteter som fiske och jakt som också hade och delvis har med föda att göra, till ett friluftsliv där motionerande får en stor plats vars mål är att erhålla styrka och skönhet som bland annat innebär att förbränna föda. Att det också finns en framtid, möjligen en hotfull sådan, men som för tillfället tycks innebära en jordmån med en mer global värld, vilket innebär en allt större kulturell mångfald som också kommer att prägla det framtida friluftslivets innehåll. Trenden pekar också på att samhällets naturrelationer och människors natursyn blir centrala för vilken typ av friluftsliv som kommer att utövas.
Friluftslivets jordmån är således en del av den samhälleliga jordmån i vilket det utövas. En nutida viktig faktor är den viktiga roll som konsumtionen av varor och tjänster har. Detta präglar i ökad utsträckning friluftslivets innehåll och utövare. När det gäller innehåll har vi främst pekat på att olika aktiviteter är lika med olika livsstilar t.ex. det som benämns wellness och som också utgör en viktig kommersiell verksamhet. Det är en livsstil som precis som många andra livsstilar inom friluftslivet bärs upp av medelklassen. Vi vill avslutningsvis visa hur friluftsliv, motion och turistande tycks bedömas likvärdiga i svaren på vad som brukar betecknas som skapande av en semantisk differential. Här har vi frågat våra enkätpersoner vart de vill lägga tyngdpunkten på en sjugradig skala när det gäller olika begreppsliga motsatspar. Resultatet (fig 5:1) visar att friluftsliv, motionerade och turistande i naturen bedöms i stort på ett likartat sätt. Friluftsmänniskan,
Motionären och Naturturisten liknar varandra. Kan det vara fråga om samma människa? Friluftslivet, motionerandet och turistandet bildar alltmer en viktig del i en global konsumtionsinriktad värld. För hur länge? Men det är en annan fråga.
94
Fig.5.1 Jämförelse friluftsliv, motionerande och turistande i naturen
Referenser
Alvesson, M.s (2003) Postmodernism och samhällsforskning. Liber.Malmö
Asquith P.J. & Kalland A. (ed.) (2004). Japanese Images of Nature. Cultural Perspective. Routledge Curzon. London.
Bauman, Z. (2008) Konsumtionsliv. Bokförlaget Daidalos. Göteborg
Berger och Luckman (1979) Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Wahlström och Widstrand. Stockholm.
Bladh, G. (2002) Kulturella förändringsprocesser i Värmlands-Solörs Finnskog. I Engen, T. O. (red) Kulturell identitet og regional utveckling. Rapport fra en forskningskonferanse. Högskolen i Hedmark. Rapport nr 8 - 2002. Hamar, 131-145
Bladh, G. (2012) Det svenska friluftslivets geografi. Rapport nr. 21 i Forskningsprojektet Friluftsliv i förändring, Östersund.
Blomqvist, L. (2003) Invandrare i tätortsnära natur - Kvalitativa intervjuer angående natursyn och
nyttjande samt förslag till åtgärder. Examensarbete 20 poäng. D-nivå i ämnet biologi,
naturresursprogrammet 98/02 vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala
Bourdieu P. & Wacquant L.D. (1992) An Invitation to Reflexive Sociology. Polity Press. Cambridge Cornell, E,(1977) Bygge av stad och land. Bokförlaget PAN/Norstedts. Stockholm
Dowdens, R.(2010) afrika. Framtidens kontinent. Leopards förlag. Stockholm 0 1 2 3 4 5 6 7 (Bra) Dål igt (Tvång ) Frit t (Enski ldhe t) Ge men skap (Try gghe t) O trygghet (Akti vt) P assi vt (Häls osamt ) Ska dligt (Men ings fullt) Menin gslöst (Rent ) Sm utsig t (Tun gt) L ätt (Samarbe te) K onku rrens (Kvinn ligt) Ma nligt (Glädj e) A llvar (Dyrt ) Billigt (Helg) Vard ag (Bort a) H emm a
95
Ehn, B. & Löfgren, O. (2001) Kulturanalyser. Gleerups, Malmö.
Eken I. & Karlsson S-E. (2012) Hur fritid blir en tid att räkna med - en berättelse om en resa från en
kurdisk by till en svensk stad, i Tebelius Ulla (red.) Fritid i senmoderna samhällen. Studentlitteratur. Lund.
Emmelin, L., Fredman, P., Lisberg Jensen, E. & Sandell, K.(2010) Planera för friluftsliv. natur, samhälle,
upplevelser. Carlssons. Stockholm
Florida, R. (2010) Den stora omställningen. Hur nya former för liv och arbete skapar välstånd efter
kraschen. Bokförlaget Daidalos. Göteborg.
Fredman, P., Karlsson, S-E., Romild, U. och Sandell, K. (red.) (2008) Vilka är ute i naturen? Rapport nr. 1 i Forskningsprojektet Friluftsliv i förändring, Östersund.
Fredman, P., Karlsson, S-E., Romild, U. och Sandell, K. (red.) (2008) Vara i naturen eller varför inte? Rapport nr. 2 i Forskningsprojektet Friluftsliv i förändring, Östersund.
Fredman, P., Karlsson, S-E., Romild, U. och Sandell, K. (red.) (2008) Besöka naturen – hemma eller borta. Rapport nr. 3 i Forskningsprojektet Friluftsliv i förändring, Östersund.
Fredman, P., Karlsson, S-E., Romild, U. och Sandell, K. (red.) (2008) Vad är friluftsliv? Rapport nr. 4 i Forskningsprojektet Friluftsliv i förändring, Östersund.
Gentin, S. (2006) Fem muslimers friluftsliv og natursyn – en interviewundersögelse. Speciale Den Kgl Veterinär – og Landbohögskole. Köbenhav
Gerö, Eva-Carin (2008) Grekiska språket Kulturen Myterna. Wahlström & Widstrand. Stockholm
Giddens, A. (1984) The Constitution of Society. Outline of a Theory of Structuration. Polity Press. Cambridge
Giddens, A. (2010) En skenande värld: hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv. SNS Förlag. Stockholm
Hadders, A. och Rosengren, A. (2006) Får man grilla här? Kulturell mångfald möter biologisk mångfald. Rapport 2006-67. Regionmuseet. Kristianstad.
Hacking, I. (2000) Social konstruktion av vad? Bokförlaget Thales. Stockholm.
Haraldson, A-L. (2012) Könstraditioner och det ”nya” friluftslivet. Rapport nr. 22 i Forskningsprojektet Friluftsliv i förändring, Östersund.
Hastrup, K. (2010) Kultur. Den flexibla gemenskapen. Studentlitteratur. Lund. Hirdman, Y. (2001) Genus: Om det stabilas föränderliga former. Liber. Malmö.
Johansson, E. (red.) (2006) Mångnatur. Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället. Mångkulturellt centrum/Naturvårdsverket. Tumba
Kanth, R.K. (2005) Against Eurocentrism. Palgrave. New York
Karlsson, S-E. (1994) Natur och kultur som turistiska produkter. En början till en sociologisk analys. Monografi från Sociologiska institutionen. Göteborgsuniversitet. Nr. 52
Karlsson, S-E. (2001) Surfare – en nomadstam i upplevelsesamhället? En hermeneutisk analys. i Aronsson, L. och Karlsson, S-E (red) Turismens och fritidens mångfald.: Karlstad University Studies 2001:18
Karlsson, S-E. (2006) Det är inte bara fråga om snö, det är mer komplext än så – om nysvenskar och
skidåkning. Karlstad, Karlstad University Studies 2006:47.
Karlsson, S-E & Lönnbring, G. (2011) Platsers sociala kapital och viljan att driva företag, i Starrin, B. & Rönning, R.(red.) Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv. Liber. Malmö
96
Karlsson, S-E (2012) Från fiske och jakt till hälsofrämjande motion. Friluftsliv i förändring – en komplex
historia. Rapport nr. 23 i Forskningsprojektet Friluftsliv i förändring, Östersund.
Krymkowski D. H., Manning R. E.; William V. (2012) Race, ethnicity, and outdoor recreation in the United
States: Tests of the marginality, ethnicity and discrimination hypothesis with national-level survey data,
presenterat vid The 6th International Conference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protect Areas, August 21 – 24, Stockholm, Sweden.
Manning, R. (2011) Studies in Outdoor Recreation. Oregon State University Press. Corvallis. 3rd ed. Moshtat, Y. (2008) Med andra ögon. Naturmöten med invandrare. Naturvårdsverket. Rapport 5808.
Lovelock, B., Lovelock, K. Thompson, A. (2012) Fear and loathing in the forest: Immigrants perceptions of
natural area recreation in New Zealand, presenterat vid The 6th International Conference on Monitoring and
Management of Visitors in Recreational and Protect Areas, August 21 – 24, Stockholm, Sweden.
Odden, A. (2008) Hva skjer med norsk friluftsliv? En studie av utviklingstrekk i norsk friluftsliv 1970 –
2004. Avhandling (ph.d.) - Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim
Oskarson, M.,, Bengtsson M., Berglund, T., (red.) (2010) En fråga om klass – levnadsförhållanden, livsstil,
politik. Liber AB. Malmö
Ouis, P., (2009)) Grusade förhoppningar. Friluftsliv som integration i Arrie. I Hillbur, Per (red) Närnaturens
mångfald: Planering och brukande av Arriesjöns strövområde. Malmö University Publications in Urban
Studies. Malmö.
Pedersen, K., (1999) ”Det har bare vaert naturlig”. Friluftsliv, kjönn og kulturelle brytninger. Avhandling, institutt for samfunnsfag. Norges Idrottshögskole. Oslo.
Persson, S., (2012) Älgjakt – ett nöje som lockar allt fler kvinnor. Artikel i Expressen 31 augusti 2012. Rojek, C., (2005) Leisure Theory. Principles and Practice. Palgrave. Macmillan. New York
Rojek, C., (2010) The Labour of Leisure. London.Sage
Sandell, K., Arnegård, J., Backman, E. (red.) (2011) Friluftssport och äventyrsidrott. Utmaningar för lärare,
ledare och miljö i en föränderlig värld. Studentlitteratur. Lund
Sandell, K. & Sörlin, S. (2008) Friluftshistoria. Från ”Härdande friluftslif” till Ekoturism och
miljöpedagogik. Carlssons bokförlag. Stockholm. Andra omarbetade upplagan.
Sassen, S. (2007) A Sociology of Globalization. W.W. Norton. New York. London. SCB (2003) Fritid 1976-2002. Levnadsförhållanden, rapport 103. Statistiska centralbyrån.
Skogen, K. & Jonsson, B. (red.) Friluftsliv i endring. Felles strategisk institutionsprogram mellan NINA og
NIKU 2004 – 2008 – NINA Temahefte 38. Oslo
Tordsson, B. (2011) Risktagare och teorier om friluftsliv, I
Zetterberg, H. L. (1997) The Study of Values, i Svedberg, R. and Uddhammar E. (ed.) Hans L. Z. Zetterberg. Sociological Endevour. Selected Writings. City University Press. Stockholm.