Hur skall man förstå dessa förändringar och regionala skillnader? Teoretiskt kan de empiriska skillnaderna ses som ett uttryck för förändrade levnadssätt relaterade till samhällsförändringar och förändrade socialisationsprocesser vad gäller bär och svampplockning. Detta kan betraktas dels utifrån strukturella förhållanden som förändringar i livsformer dels utifrån individuella val och livsstilsförändringar (jämför Karlsson, Bladh & Haraldson kap 4 denna volym). Under 1900-talet har bärplockning förvandlats från att vara en verksamhet som setts som en extra ekonomisk resursbas i ett ruralt jordbrukssamhälle till att nu i många fall finnas i ett modernt sammanhang av en fritidsbaserad upplevelseaktivitet som en del av ett urbant konsumtionssamhälle.
Svampplockning har däremot i endast begränsad omfattning utgjort en ekonomisk aktivitet i jordbrukssamhället, och har i hög grad utvecklats som en fritidsbaserad upplevelseaktivitet i Sverige. I ett livsstilbaserat samhälle kan individuella fritidsaktiviteter ha en viktig roll som identitetsbyggare eller kulturell markör (Jämför Engström 2010 om fysisk aktivitet och motion). Vi har i vår enkät frågat om motiven för människors senaste besök i naturen då man plockade svamp och bär. De tre viktigaste motiven i vår undersökning på riksnivå är ”uppleva avkoppling”, ”vara nära naturen” samt ”plocka svamp”. I figur 4:5 visas motiven som uppgivits som mycket viktiga för olika inkomstgrupper. Utifrån frågan ” Ungefär hur stor är ditt hushålls sammanlagda disponibla inkomst (efter skatt) per månad?” har respondenterna delats i tre inkomstgrupper. Låg inkomst (upp till 20 000 kr/månad) mellaninkomst (21000-40000 kr/månad) samt hög inkomst (mer än 41 000 kr/månad). Här kan vi tydligt se att bär och svampplockning i dag har olika status vad gäller hur viktiga motiv de är. Såväl för mellan- som höginkomsttagare utgör svampplockning ett tydligt viktigare motiv för utflykten än bärplockning. Låginkomsttagare har en större andel som anser att bärplockning var en mycket viktig anledning för deras skogsbesök. Från våra data kan se att bland höginkomsttagare ser 32 % plocka bär som ett helt oviktigt motiv för deras senaste besök, medan motsvarande siffra för gruppen med låginkomst är 17%. För svampplockning finns inga sådana tydliga skillnader när det gäller motiv.
70
Figur 4:5. Motiv uppgivna som ”mycket viktiga” för senaste skogsbesöket med bär- och svampplockning (andel av de vsarnde som svarat ”5” på en femgradig skala mellan ”helt oviktigt” (1) och ”mycket viktigt” (5))
Signifikanta motivskillnader när det gäller viktiga motiv för skogsbesöket finns också när det gäller ”vara nära naturen”, ”umgås med familjen” samt ”umgås med vänner”. Här är det motiv som i klart högre utsträckning anges av personer med högre inkomst. Mer än hälften av alla skogsbesök där svamp- och bär plockas görs inom familjen som alltså utgör ett viktig socialt sammanhang för denna aktivitet.
Om vi jämför motiven för svamp- respektive bärplockning kan vi också från data se att äldre personer över 55 år har uppgett minst skillnad mellan motiven svamp- eller bärplockning (26% resp. 15%), medan yngre under 30 år har störst skillnad (41% resp. 19 %). Om vi betraktar bostadsort är det en grupp som skiljer ut sig här, personer som bor på landsbygd med endast ett fåtal hus inom synhåll. Här är motivet att plocka bär och svamp lika stort 26% vardera. Personer boende i städer och mindre orter har alla ett betydligt större intresse för svampplockning jämfört med bärplockning. Vi såg tidigare att deltagandegraden (tabell 4:1) var betydligt högre på landsbygden och bland äldre. Motivbilden ovan torde när vi inkluderar demografiska trender innebära en fortsatt övergång från bär- till svampplockning.
Varför är svamp- och bärplockning viktigt eller oviktigt?
Vi har genom en öppen fråga bett respondenterna att beskriva varför det är viktigt eller oviktigt för dem att plocka bär eller svamp. Svaren kan ge ytterligare dimensioner för att förstå de
samhällsförändringar som ligger bakom förändrade vanor med svamp- och bärplockning.
0% 10% 20% 30% 40%
Plocka bär Plocka svamp Utöva fysisk aktivitet Vara nära naturen Umgås med familjen Lära om naturen Umgås med vänner Uppleva avkoppling Uppleva ensamhet Uppleva äventyr och…
Inkomst hög Inkomst mellan Inkomst låg Totalt
71
Bärplockning, särskilt lingonplockning, har länge haft betydelse som ett ekonomiskt försörjningskomplement i skogsbygderna (om 1930-talets bärplockningstraditioner i
skogsbygderna, se Socialstyrelsen: Skogsbygdens arbets- och levnadsvillkor 1938), och har fortfarande en starkare ställning där enligt vår undersökning. Många äldre hänvisar i sina beskrivningar till barndomens bärplockning, som kunde upplevas som ett tvång.
Jag fick nog av att plocka bär och svamp i min barndom då detta var nödvändigt och tvunget för försörjningen!! (kvinna 72 år, blandad bebyggelse, större stad)
Vi plockade allt alltid. Blev så trött på att plocka att jag lovade mig själv att som vuxen aldrig plocka något. Köper däremot svamp, lingon och olika bär och tar hand om. (kvinna 58 år, flerfamiljshus, storstad)
Båda dessa respondenter ser bär- och svampplockning som en helt oviktig aktivitet idag. Andra har mera positiva erfarenheter, där färdigheter och kunskaper om naturen lyfts fram som en tillgång, och ett arv att förvalta och föra vidare till nästa generation. Här ses svamp- och bärplockning som en mycket viktig fritidsaktivitet.
Att plocka bär & potatis och uppleva älgjakt på nära håll (liksom skogsbruk, jordbruk &
allehanda förädlingar av vad djuren gav) gav mig en trygghet och förståelse av arbetets värde och naturen. Hur vi bör umgås med den. Har som mamma försökt lära mina barn genom
bärplockning, torkande av blad och örter, färga med växter, plocka och odla grönsaker, se älgjägarna på väg hem från lingonplockningen. Rensa o tillvarata o kompostera, sammanhang, värdesätta natur & kvalitet. Svårare i storstad och stress (kvinna 58 år, flerfamiljshus, storstad) Var med mormor och plocka skogshallon, väl hemma fick jag rensa, mäta socker och hallon + vatten och koka sylt alldeles själv. Jag var 10 år då. Det var ju sommar och varmt ute inne också för det fanns ju vedspis att koka på då. Sylten var jättegod och jag var stolt. Jag lärde mig mycket av min mormor för hon hade tid med oss ungar. (kvinna 61 år, landsbygd med gles bebyggelse)
Ett ansenligt antal respondenter lyfter fram att bär och svamp idag är konsumtionsprodukter som inte längre behöver vara knutna till att utföra en egen arbetsinsats i skogen eller i köket. Dessa ser följaktligen svamp- och bärplockning som mindre viktig. Här några exempel:
Vi jobbar båda mycket, så vi känner att vi vill lägga energin på vårt hem och familjen de stunder vi är tillsammans. Vi köper sylt och svamp i affären pga. den bekvämligheten som det är. (kvinna 44 år, glesbygd)
Jag tycker om att vistas i skogen, men känner att bären får vara. Är för bekväm med att rensa bären. Finns bär att köpa på torget. (kvinna 54 år, villabebyggelse , storstad)
72
Naturlivet intresserar inte mig, köper mina bär i stället (kvinna 17 år, flerfamiljshus, mindre stad)
En stor grupp betonar naturupplevelsen och avkopplingen med svamp- och bärplockningen.
Hämta ny energi i skogen, lyssna på tystnaden, titta på allt vackert som finns i skogen, andas ren luft, och samtidigt få motion som man får med sig godsaker från skogen (58 år kvinna, mindre ort, villa)
Det ”fina” med bärplock är upplevelsen av ”rummet i naturen” känslan av hemma. Hur mycket bär eller svamp man får med sig hem spelar ingen roll. Samma med fisket, både på havet och i sjöar. ”Fina foton” uppskattas mest av allt på utflykten. Äta tillsammans i grupp ute i naturen eller på stranden är rogivande och stärkande. (man 56 år, flerfamiljshus, större stad)
Bär och svampplockningen är som vilken syssla som helst i naturen. Själva plockningen har inget egenvärde, det är naturupplevelsen som är huvudsaken i mitt fall. (man 33 år, flerfamiljshus, storstad)
Ett av de viktigaste motiven för att plocka svamp och bär själv är att få tillgång till livsmedel som upplevs som naturliga, nyttiga och billiga. I många fall får det plockade en symbolisk betydelse för en upplevd naturkontakt, där känslan och minnen kopplade till skogsturen är en viktig del.
Jag får ekologiskt odlade bär som mina bin har pollinerat, svamp till soppor och såser är jättegott, torkade trattkantareller eller trumpetsvamp till vilt är gott. Blåbärssylt och torkade blåbär till ostkakan och pannkakor. Att nästan första klivet ut i naturen böja sig ner och plocka är ett privilegium. (man 64 år, glesbygd)
Tillfredställande känsla att koka sin egen sylt. Sparar pengar på att t.ex. koka sin egen sylt. Vill ge mina barn och man de viktiga vitaminer och antioxidanter som finns i t.ex. blåbär. När jag kokar min egen sylt slipper jag alla tillsatser och konserveringsmedel. Jag vet själv vad jag blandar i. (kvinna 42 år, flerfamiljshus, storstad)
Jag vill ha sylt utan konserveringsmedel. Det är också viktigt för ekonomin eftersom vi äter mycket svamp och bär. Känslan av att göra nytta samtidigt som man får fina naturupplevelser är
ovärderlig. Också att lära barn och barnbarn hur viktig vår natur är (kvinna 69 år, glesbygd)
I det kvalitativa materialet kan man även att svampplockning och svamp som maträtt och delikatess utgör ett viktigt argument för varför svampplockning för många ses som en mycket viktig fritidsaktivitet. Vissa upplever dock brist på kunskap som ett hinder för svampplockning.
Jag tycker mycket om skogsvamp, vi har hittat mycket trattkantareller och dom rensar jag, förväller och fryser in sedan steker jag eller har dom i sås/gryta. Ibland blir jag otroligt sugen på skogssvamp, då gör jag någon svamprätt. (kvinna 55 år, mindre stad)
Älskar att strosa runt i skogen och hitta svamp. Försöker varje år att lära mig några nya. (man 59 år, flerfamiljshus, storstad)
73
Jag tycker mycket om att laga mat och i höstens gryta ingår alltid svamp. Jag använder svamp i matlagningen hela året runt men särskilt mycket på hösten. Min man är en entusiastisk
svampplockare som har tid att gå mycket i skogen. Han förser oss med alla läckerheter. Mmmm. Mums! (kvinna 65 år, flerfamiljshus, större stad)
I ett antal fall (drygt 2 % av de svarande) lyfts rädsla för djur och skogen som en faktor för att svamp- och bärplockning är mindre viktig eller något som inte prioriteras. Fästingar, ormbett, i flera fall rovdjur som varg och björn samt dålig lokalkunskap och rädsla att gå vilse nämns här av respondenterna.
Tillgång på goda bär- och svampmarker och betydelsen av allemansrätten för svamp- och bärplockning beskrivs också av ett antal respondenter.
Det finns inga bra bär eller svampmarker nära där jag bor. Mycket skog har avverkats med kalhyggen som följd och riset ligger kvar. Då blir det varken bär eller svamp. Jag saknar min barndoms skog. (kvinna 75 år, enfamiljshus, mindre ort)
Min fru är invandrare och min dotter är 6 år. Tycker att det är viktigt att visa dem vår underbara natur och olika sorter av svamp och bär. Allemansrätten är fantastisk. (man 57 år, storstad, villa) Motion, umgås, äta medhavd matsäck, koppla av, varva ned, fylla sinnena med alla intryck och lukter, känslan man får när man fyllt på förråden inför vintern, att dela med sig till våra grannar (som inte haft samma tur, inte hunnit med av åldersskäl), att ta vara på vår allemansrätt- att kunna röra sig fritt i vår natur o även kunna ta vara på det som finns. (kvinna 57 år, storstad, blandad bebyggelse)
På grund av större bortfall har vi som tidigare nämnts svårt att från undersökningen entydigt fastställa hur ungdomars bär- och svampplockning ser ut. Resultaten indikerar ett svagare intresse för aktiviteterna hos ungdomar och yngre vuxna. Svamp- och bärplockning har dock generellt en framträdande roll som social fritidsaktivitet, där såväl umgänge med familj som vänner framträder som viktiga. Två yngre vuxna som idag ser aktiviteten som oviktig får illustrera betydelsen av den sociala dimensionen.
Det är mysigt när jag väl gör det, men inget jag prioriterar. Det beror nog mest på att jag bara är 22 år, vilket är en mellanålder tror jag. Jag tror med stor säkerhet att jag börjar prioritera det lite mer när jag blir äldre och kanske skaffar egna barn. I min ålder har nog de flesta ingen ro till att plocka svamp och bär. (kvinna 22 år, flerfamiljshus, storstad)
Att plocka svamp och bär är en bra och härlig aktivitet för familjen, framför allt
småbarnsfamiljer. Sådana möjligheter hade jag inte många som barn och känner att tiden nu inte räcker till när jag vuxit upp. Det är ett bra sätt att komma naturen nära, få frisk luft och koppla av. (man 24 år, blandad bebyggelse, större stad)
Citaten pekar på att aktiviteter som svamp- och bärplockning har olika betydelse under olika delar av livscykeln. Att bli socialiserad in i aktiviteterna under barndomen framträder samtidigt som en
74
viktig faktor för att utöva aktiviteten som vuxen, även om vi när det gäller bärplockning i tidigare exempel också har sett motsatsen. Flera respondenter från Finland och olika östeuropeiska länder har framhållit tidiga erfarenheter av svampplockning som viktiga för deras intresse för
svampplockning i Sverige idag. Vi har dock inte närmare undersökt respondenternas kulturella och etniska bakgrund här.