Att anlägga ett framtidsperspektiv på naturturismen och dess potential för lokal och regional utveckling är förstås vanskligt i den bemärkelse att vi aldrig kan vara riktigt säkra på vilken utveckling som det kan bli tal om. Däremot är det ändå viktigt att fundera över vilka trender som vi kan ana idag och vilka eventuella konsekvenser det kan få inom en inte alltför avlägsen framtid. Anledningen är bland annat att samhället behöver ha beredskap i form av offentlig planering, men också för att entreprenörer och andra aktörer inom naturturismnäringen ska vara tidigt ute och förutspå kommande efterfrågan och andra omständigheter som påverkar deras möjligheter och potential för utveckling. För framtiden finns ett antal viktiga faktorer som påverkar vårt utövande av friluftsliv liksom vår konsumtion i form av naturturism. Dessa är bland andra
klimatförändringens effekter på var och när vi utövar aktiviteter samt övergripande
samhällstrender och deras påverkan på vilket sätt vi utövar aktiviteterna. Denna utveckling får också geografiska konsekvenser eftersom den förändrar våra resmönster och lägger grunden för vilka möjligheterna kommer att vara i framtiden och vilka former denna utveckling kommer att ta.
187
Effekterna av klimatförändring på utbudet och efterfrågan av naturturismen har i första hand diskuterats utifrån vinterturismens upplevda sårbarhet (Lundmark, 2010). Förändringar i volymen av resenärer, när människor reser under året, valet av destination och nya semesterupplevelser blir alltmer utpräglad (Aall och Hoyer, 2005) samt ökade kostnader för resor, särskilt flygresor (Gössling & Hall, 2008), vilket kan ha en stor betydelse för Sveriges turistnäring, inte minst den naturbaserade. Det innebär att olika regioner, särskilt i periferin, kommer att ha ett ökat behov av “planerad anpassning” (Carter & Kankaanpää, 2003) och top-down styrda strategier i framtiden. Med en genomsnittlig temperaturökning på 2-4 °C och en ökad nederbörd med cirka 8% till mitten av seklet (ACIA, 2004) kommer vi att få varmare vintrar med fler frys-tö cykler och mer
nederbörd i form av regn, och då framstår framtiden för vinterturismen generellt i dyster dager (Brouder & Lundmark, 2011). Det finns dock geografiska skillnader hur detta kommer att drabba turismnäringen (Bodén, 2007). Inlandet i Sverige kan få fördelar, som i norra Finland, genom den konkurrensfördel som uppstår på grund av relativt sämre villkor i de europeiska alperna (Saarinen & Tervo, 2006). Denna “förskjutning av turistmål mot högre latituder och höjder” (Hamilton m.fl., 2005) ger hopp för vissa delar av Sverige. Moen och Fredman (2007) räknar med stora monetära förluster i den svenska skidåkningsindustrin på lång sikt men ser också en tydlig expansion i områden med mer säkra vinterförhållanden samt en utveckling av året runt turism som framtida anpassningsstrategi. Sannolikt är det så att vi med större säkerhet kan förutsäga hur klimatet kommer att se ut inom en given framtid än de effekter som detta ger på samhället, och då inte minst turismen.
Förutom den påverkan som klimatförändringen kommer att ha på våra aktiviteter finns också en del andra viktiga samhällstrender som får effekt för friluftsliv och naturturism. De trender inom aktivitetsvalen som man kan tala om i ett svenskt perspektiv som kan bli betydelsefulla i framtiden är exempelvis den ökande motoriseringen av friluftslivet men också mer extrema,
äventyrsinriktade och utrustningskrävande aktiviteter som också innebär större potential för kommersialisering. Man kan också tala om en ökad sportifiering och individualisering av aktivitetsutövningen som en del av den generella samhällstrenden (Sandell m.fl., 2011). Ur ett ekonomiskt utvecklingsperspektiv är högre efterfrågan på kommersiella naturturismverksamheter bra för områden med rika naturtillgångar, alltså de mer perifera regionerna, eftersom den ökar potentialen för turismen (Lundmark, 2009). När det gäller egenskaperna hos dessa verksamheter innebär det också högre investeringskostnader i form av infrastruktur (t.ex. vandrings-, skid- och skoter leder, anläggningar för konstsnö), men på sikt också byggnader för till exempel för inomhusskidåkning. Detta medför att verksamheten blir allt mer kapitalintensiv. Wall Reinius
188
(2009) drar slutsatsen att attraktionen hos de Svenska fjällen redan idag i hög grad beror på byggd infrastruktur och tjänster.
Vad en fortsatt efterfrågan på ett mer kapitalintensivt utbud kommer att innebära i den närmaste framtiden återstår att se. Till exempel kan det innebära att man för att möta den nya efterfrågan kräver att offentlig mark omfördelas och tas i bruk för att utveckla nya friluftslivsanläggningar inriktade på särskilda aktiviteter med speciella behov av infrastruktur (t.ex. paintball, jibbing eller zipline). Detta skulle kunna inkludera att man i högre grad måste möjliggöra viss
turisminfrastruktur inom nationalparker, eller omvandla gamla industriområden till nya friluftsområden nära samhällen där sådana områden finns. Ett exempel där detta har skett är Rynningeviken utanför Örebro. Turismens starka tillväxt har varit ett svar på både minskande alternativa möjligheter för ekonomisk utkomst och ökad efterfrågan i perifera områden (Müller & Ullrich, 2007). Från ett geografiskt perspektiv kan tendensen för ytterligare urbanisering påverka turismutvecklingen genom att en allt större stadsbefolkning vill uppleva friluftsliv i både naturliga och artificiella miljöer i närheten av staden vilket betyder att företagslokaliseringen påverkas. I kontrast till detta kan man också tänka sig en ökad polarisering i efterfrågan där andra grupper vill uppleva strikt orörda av människan opåverkade vildmarksområden, ofta i ett globalt perspektiv.
Referenser
Aall, C. & Hoyer, K.G. (2005) Tourism and climate change adaptation: the Norwegian case. In Hall, C.M., & Higham, J. (eds.), Tourism, Recreation and Climate Change (pp.209-221). Channel View Publications ACIA (2004) Impacts of a Warming Arctic: Arctic Climate Impact Assessment. Cambridge University Press Arnould, E. J., Price, L.L. & Tierney, P. 1998. The wilderness servicescape: An ironic commercial
landscape. In J.F. Sherry (Ed.), ServiceScapes: The concept of place in contemporary markets, pp.403-
438.NTC Business Books.
Bodén, B. (2007) Naturbaserad turism och klimatförändring, ETOUR Rapport 2007:17. ETOUR Brouder, P. & Lundmark, L. (2011) Climate change in Northern Sweden: intra-regional perceptions of
vulnerability among winter-oriented tourism businesses, Journal of Sustainable Tourism, 19 (8), 919-933.
Carter, T. & Kankaanpää, S. (2003) A Preliminary Examination of Adaptation to Climate Change in
Finland. Finnish Environment Institute
Emmelin, L. Fredman, P. Sandell, K. & Lisberg Jensen, E. 2010. Planera för friluftsliv – Natur, samhälle,
upplevelser. Carlsson bokförlag. 414 s.
Fredman, P., Boman, M., Lundmark, L. & Mattsson, L. 2008. Friluftslivets ekonomiska värden – en
översikt. Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, rapport nr. 5, september 2008.
www.friluftsforskning.se
Fredman, P., Hörnsten Friberg, L. & Emmelin, L. 2007. Increased Visitation from National Park
189
Fredman, P., Svensson, B., Lindberg, K. & Holmstedt, A. 2010. Ekonomiska värden i svenskt friluftsliv - en
enkätundersökning. Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, rapport nr. 14, Oktober 2010.
www.friluftsforskning.se
Fredman, P. & Tyrväinen, L. 2011. Frontiers in Nature-based Tourism. Lessons from Finland, Iceland, Norway and Sweden. Routledge, London and New York. 227 p.
Fredman, P., Wall Reinius, S. & Lundberg, C. 2009. Turism i natur. Definitioner, omfattning, statistik. Turismforskningsinstitutet ETOUR, Mittuniversitetet, Östersund. Rapport R2009:23. 126 sid.
Gössling, S. & Hall, C.M. (2008) Swedish Tourism and Climate Change Mitigation: An emerging conflict?. Scandinavian Journal of Hospitality & Tourism, 8 (2), 141-158.
Hall, C.M. & Page, S.J. 2006. The Geography of Tourism and Recreation. Environment, Place and Space. 2nd ed. Routledge, New York, 427 s.
Hamilton, J.M., Maddison, D.J., & Tol, R.S.J. (2005) Climate change and international tourism: a
simulation study. Global Environmental Change, 15 (3), 253–266.
Jansson B. & D.K. Müller (2003): Fritidsboende i Kvarken. Umeå: Kvarkenrådet.
Lundberg, C. & Fredman, P. 2011. Critical Success Factors and Constraints among Nature-Based Tourism
Entrepreneurs. Current Issues in Tourism, iFirst article: 1-23.
Lundmark L. (2009) Efterfrågan på naturturism. Nuläge och potential för regional utveckling. Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, 11.
Lundmark, L. (2010) A holiday on ice on hold? Nature-based tourism and climate change in the Nordic
north, in C.M. Hall & J. Saarinen (eds.) Tourism and change in polar regions, pp. 177-196. Routledge
Lundmark, L., Fredman, P., Sandell, K. (2010) National parks and protected areas and the role for
employment in Tourism, Forestry and Forest Sector: A Swedish case, Ecology and Society 15(1): 19,
Lundmark, L., Müller, D.K. (2010) The Supply of nature-based tourism activities in Sweden, TOURISM 58 (4), 379-393.
Lundmark, L, Marjavaara R., Müller, D.K. (2011) Turismen i Sverige. Branscher och aktörer. Liber, Malmö.
Lundmark, L. & Müller, D.K. (2010) The supply of nature-based tourism activities in Sweden, Tourism, 58 (4), 379-393.
Manning, R.E. 2011. Studies in Outdoor Recreation. Search and Research for satisfaction. Oregon University Press.
Marjavaara R. & D.K. Müller (2007): The Development of Second Homes´ Assessed Property Values in
Sweden 1991-2001. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism 7(3), 202-223
Moen, J. & Fredman, P. (2007) Effects of Climate Change on Alpine Skiing in Sweden. Journal of Sustainable Tourism, 15 (4), 418-437.
Müller D.K. (2006): The attractiveness of second home areas in Sweden: a quantitative analysis. Current Issues in Tourism 8(4&5), 335-350.
Müller D.K. (2010) Second homes in Sweden: between common heritage and exclusive commodity. In B. Hermelin & U. Jansson (eds.), Placing Human Geography: Sweden through Time and Space (pp.185-207). Ymer 130. Stockholm: SSAG.
Müller, D.K. & Ullrich, P. (2007) Tourism development and the rural labour market in Sweden, 1960-1999, in D.K. Müller & B. Jansson (eds.) Tourism in peripheries: perspectives from the far north and south, pp. 85-108. CABI Publishing.
190
Müller D.K., U. Nordin & R. Marjavaara (2010) Fritidsboendes relationer till den svenska landsbygden. GERUM - kulturgeografisk arbetsrapport 2010-04-15. Umeå: Kulturgeografiska institutionen.
Naturvårdsverket (2005) Skyddad natur – en motor för regional och lokal utveckling. En främjande
utvärdering av arbetet för hållbar regional utveckling genom skötsel och nyttjande av skyddade områden.
Rapport 5504.
Rinne, P. & Saastamoinen, O. (2005). Local Economic Role of Nature-based Tourism in Kuhmo
Municipality, Eastern Finland. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 5(2), 89–101.
Saarinen, J. & Tervo, K. (2006) Perceptions and Adaptation Strategies of the Tourism Industry to Climate
Change: the case of Finnish nature-based tourism entrepreneurs. International Journal of Innovation and
Sustainable Development, 1 (3), 214-228.
Sandell, K. Arnegård, J. & Backman, E. (2011). Friluftssport och äventyrsidrott. Utmaningar för lärare,
ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur.
Tillväxtverket, 2011. Fakta om svensk turism. Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt
volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Fakta & Statistik. Stockholm. 71 s.
Tribe, J. (1997). The Indiscipline of Tourism. Annals of Tourism Research, 24 (3): 638-657.
Wall Reinius, S. (2009). Protected attractions. Tourism and wilderness in the Swedish mountain region. Academic dissertation. Meddelande 140, Department of Human Geography, Stockholm University. Weiler, S. and Seidl, A. (2004) What’s in a name? Extracting econometric drivers to assess the impact of
national park designation. Journal of Regional Science 44 (2), 345–262.
Weaver, D. & Lawton, L. (2002). Tourism Management. 2nd edition, John Wiley and Sons, Australia Ltd. 480 p.
Internet