värden visar på betydande belopp i flera avseenden. Från Figur 10.1 kan vi urskilja tre
huvudsakliga utgiftskategorier – boende och transporter, restaurang och livsmedel samt utrustning och kläder. Medan de första två kategorierna i hög grad hör hemma i en växande turistnäring, utgör den senare kategorin (utrustning och kläder) en del av en tillika kraftigt expanderande outdoor-industri (se Fredman m.fl. 2008a). Man kan alltså lite förenklat säga att friluftslivets ekonomiska fotavtryck finns i dessa två sektorer – turism och outdoor. Endast en mindre del av de samlade utgifterna går till tjänster direkt kopplat till utövande av friluftsaktiviteter som exempelvis hyra, liftkort och guider, även om det kan se annorlunda ut för specifika aktiviteter. Fredman (2008) visar t.ex. att ca en fjärdedel av utförsåkarnas utgifter på destinationen återfinns i denna kategori, och för många jägare utgör markarrendet en betydande utgift.
Vi bör emellertid även säga något om osäkerheten i dessa skattningar, vilket kan illustreras med ett exempel. Låt oss utgå från de cirka 7 miljoner svenskar i åldersspannet 16-84 år som brukar vara föremål för olika vetenskapliga undersökningar kring friluftsliv. Antag nu att dessa värderar sina vardagliga skogsbesök till en av de lägre siffrorna från ovan redovisade studier och att de har en motsvarande låg besöksfrekvens, dvs. 50 kr i resekostnad per besök och en besöksfrekvens på 40 gånger per år. Multiplicerar man kostnaden per besök med besöksfrekvensen så blir detta 2000 kr på årsbasis. Räknar man upp detta belopp med samtliga individer så får man en totalsumma på cirka 14 miljarder kronor per år (vilket ska jämföras med SCBs siffra på 20 miljarder). Tar vi en av de högre redovisade värderingarna, 8 700 kr per person och år, så kommer man upp i en totalsiffra på 61 miljarder. Vi kan alltså konstatera att enbart rekreation i skog kan värderas till mellan 14 och 60 miljarder kronor per år beroende på hur man räknar. I undersökningen ”Friluftsliv -07” (se
170
kapitel 2) uppskattades de genomsnittliga utgifterna för friluftsliv till 11 000 kr per person och år, vilket ligger mycket nära det värde som redovisas ovan i tabell 10.1 och således stärker
trovärdigheten i dessa resultat.
Förädlingsvärden och sysselsättning
En uppenbar följdfråga när man talar om direkt konsumtion kopplad till friluftsutövande är vad denna konsumtion innebär för svensk ekonomi? Genom att analysera s.k. multiplikatoreffekter går det att beräkna både indirekta ekonomiska värden av en viss konsumtion och motsvarande
sysselsättningseffekter. Om exempelvis en skidåkare ”för ändamålet” övernattar på hotell så genererar denna övernattning en inkomst för hotellet, dvs. det värde vi mätt genom att fråga utövaren om dennes konsumtion för boende. Hotellet å sin sida köper tjänster av underleverantörer och betalar sina anställda löner. De anställda använder inkomsten för olika typer av konsumtion och skapar därmed ett värde i andra delar av ekonomin. Detta är ett exempel på en
multiplikatoreffekt. Underleverantören har som regel också personal anställd och då uppstår samma effekt där, dvs. konsumtion genereras i flera led i samhällsekonomin. Företag och anställda betalar också skatt, pengar som används för vägar, skolor och annan offentlig service. Samma princip som ovan gäller för de arbetstillfällen som blir resultatet av svenskarnas konsumtion av friluftsliv. Tag som exempel turister som köper hotellnätter för en miljon kronor. Detta resulterar i knappt 1,3 arbetstillfällen i hotellnäringen direkt, men för att kunna producera dessa hotellnätter behöver näringen insatsvaror och tjänster som köps av underleverantörer. Om man följer alla dessa leveranser längs hela förädlingsvärdekedjan så resulterar de i ytterligare knappt ett halvt
årsarbetstillfälle och den totala sysselsättningseffekten av en miljon spenderat på hotell blir ca 1,7 arbetstillfällen.
Baserat på de ca 72 300 miljoner kronor som svenskarna sammanlagt spenderar på friluftsliv i Sverige kan utifrån ovanstående principer friluftslivets förädlingsvärde (bidrag till BNP) beräknats med hjälp av de olika utgiftskategorier som redovisas i figur 10.1 (se även Fredman m.fl. 2010). Förädlingsvärdet uppgår då till 34 300 miljoner kronor fördelat på boende (8 760 mkr), livsmedel (5 860 mkr), utrustning (4 490 mkr), transporter (4 260 mkr), restaurang (3 020 mkr), entré, guidning och hyra (2 910 mkr), kläder (2 330 mkr), övriga utgifter (1 520 mkr) samt drivmedel (1 170 mkr). Med samma beräkningsmodell kan friluftslivets effekter på sysselsättningen i Sverige uppskattas till 75 600 arbetstillfällen. Den största sysselsättningen skapas från konsumtion av boende (23 400 arbetstillfällen), livsmedel (12 400 arbetstillfällen) och som en följd av inköp av utrustning (8 600 arbetstillfällen).
171
En intressant aspekt på friluftslivets konsumtion (som även diskuteras i efterföljande kapitel) är var utgifterna sker geografiskt och när konsumtionen blir en del av turismens ekonomi. Vi ser från tabell 9.1 ovan att en knapp majoritet av utgifterna (55 %) sker utanför regionen där respondenten bor (mer än 10 mil från bostaden inom Sverige eller utomlands), vilket alltså innebär att en stor del av konsumtionen kopplat till friluftsliv sker i form av turism. Den inhemska turismen är i detta avseende något större än svenskarnas internationella turism, vilket naturligtvis har en positiv effekt på Sveriges ekonomi. Varje resa vi gör utomlands innebär ett läckage av pengar ut ur landet, vilket i sin tur innebär ett lägre förädlingsvärde. Å andra sidan innebär varje besökare från andra länder ett tillskott för den svenska ekonomin på motsvarande sätt. Beräkningar av Tillväxtverket (2011) gör gällande att utländska besökare spenderade drygt 90 miljarder kronor i samband med besök i Sverige under år 2011. Besökarna från övriga världen och USA spenderade mest, cirka 15 000 SEK i genomsnitt per person medan besökare från Danmark, Finland, Norge och Polen spenderade mellan drygt 2 000 och 4 000 SEK i genomsnitt per person. Hur stor andel av denna konsumtion som kan härledas till friluftsliv eller aktiviteter i naturmiljöer finns tyvärr ingen uppgift om.
Friluftslivets ekonomiska värden i relation till andra samhällssektorer
Om friluftslivets bidrag till den svenska ekonomin, via svenskarnas konsumtion för friluftsliv, uppgår till 34 300 miljoner kronor årligen så utgör det cirka en procent av BNP
(multiplikatoreffekter inkluderat). Men som vi tidigare visat så är friluftslivets bidrag till den totala välfärden större än vad som visar sig i marknadstransaktioner och nationalräkenskaper. Friluftsliv som sådant är ju en komplex produkt som kan bestå av en mängd olika typer av aktiviteter som sker i olika miljöer med olika upplevelser och kostnader som följd, något som dessutom kan variera avsevärt från individ till individ. Om den totala värderingen av friluftslivet utöver utgifterna uppgår till 33 400 miljoner kronor så innebär det att utövarnas totala värdering av allt friluftsliv i Sverige uppgår till storleksordningen 100 miljarder kronor per år. Detta totalbelopp kan t.ex. ställas i relation till skattningen från SCB (2001) av delkomponenten rekreation i skogen (20 miljarder kronor per år), fisket (2,5 miljarder per år) eller jakten (drygt 3 miljarder per år). Även om siffrorna inte är direkt jämförbara så visar de att friluftslivets totala värde utgörs av en mängd olika typer av friluftsliv med olika värden. Aktiviteter som ger mer blygsamma direkta
ekonomiska avtryck (t.ex. vandring) kan i ett välfärdsekonomiskt perspektiv representera betydligt större värden, något som är viktigt att ta hänsyn till i samhällsplaneringen, inte minst då olika intressen ställs mot varandra i landskapet. Exempelvis kan den fysiska aktivitet som genereras via bostadsnära friluftsområden potentiellt ha stor betydelse för folkhälsan (Norman m.fl., 2010; Bolin & Lindgren, 2006) och därmed skapa besparingar i sjukvårdssektorn . Ur ett samhällsekonomiskt
172
perspektiv kan det alltså vara kostnadseffektivt att främja friluftsliv (Hagberg, 2012). Att jägarna har minskat sitt mervärde av jakten, liksom att utförsåkarna erhåller ett betydligt mindre mervärde av sin aktivitet än vad fjällvandrarna gör, kan å andra sidan vara ett uttryck för friluftslivets ökade kommersialisering. Mycket talar för att vi i allt högre grad konsumerar våra friluftsupplevelser i termer av resor, kläder och utrustning, något som sätter allt tydligare avtryck i den svenska ekonomin.
Referenser
Alberini, A. & Kahn, J.R. (2009). Handbook on contingent valuation . Edward Elgar, Cheltenham, UK. Bolin, K. & Lindgren, B. (2006). Fysisk inaktivitet – - produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Hämtad 2012-12-11 från http://www.svensktfriluftsliv.se/media/FYSISKINAKTIVITET1.pdf.
Boman, M. & Ezebilo, L. (2012). The value of nature close to home for outdoor recreation in Sweden. I P. Fredman, M. Stenseke, H. Liljendahl, A. Mossing & D.Laven (Red.) MMV Sixth, The 6th International Conference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protected Areas. Outdoor Recreation in Change – Current Knowledge and Future Challenges, Stockholm, Sweden, August 21–24, 2012 (pp. 340-341). Rapport nr 19, Forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring, Östersund.
Boman, M., Fredman, L., Lundmark, L. & Ericsson, G. (2013). Outdoor recreation – a necessity or a
luxury? Estimation of Engel curves for Sweden. Manuscript submitted to Journal of Outdoor Recreation and
Tourism.
Boman, M. & Mattsson, L., Ericsson, G. & Kriström, B. (2011). Moose hunting values in Sweden now and
two decades ago: The Swedish hunters revisited. Environmental and Resource Economics 50:515–530.
Boman, M. & Mattsson, L. (2012). The hunting value of game in Sweden: Have changes occurred over
recent decades? Scandinavian Journal of Forest research 27: 669-674.
Bostedt, G. & Mattsson, L. (1995). The value of forests for tourism in Sweden. Annals of Tourism Research, 22:671-680.
Brännlund, R. & Kriström, B. (1998). Miljöekonomi. Studentlitteratur, Lund.
Ericsson, G., Serup, B. & Heberlein, T. (2008). Jägarna behövs i viltförvaltningen. Miljötrender 2 :12-14. Fiskeriverket (2006) Resurs- och miljööversikt: Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten. Fiskeriverket, Göteborg.
Fiskeriverket (2007) Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet. Rapport. www.fiskeriverket.se. Fredman, P. & Emmelin, L. (2001) Wilderness purism, willingness to pay and management preferences: a study of Swedish mountain tourists. Tourism Economics, 7:5-20.
Fredman, P. (2008). Determinants of Visitor Expenditures in Mountain Tourism. Tourism Economics, 14(2):297-311.
Fredman, P., Boman, M., Lundmark, L. & Mattsson, L. (2008a) Friluftslivets ekonomiska värden – en
översikt. Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, rapport nr. 5, september 2008.
173
Fredman, P., Karlsson, S-E., Romild, U. & Sandell, K. (red.). (2008b) Besöka naturen - hemma eller borta?
Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige. I samförfattarskap med: Bladh
G., Boman M., Emmelin L., Ernerfeldt Burman L., Fredman P., Haraldson A-L., Henningsson S., Karlsson S-E., Lindhagen A., Lundmark L., Mattsson L., Müller D.K., Norman J., Petersson Forsberg L., Romild U., Sandberg M., Sandell K., Stenseke M., Öhman J. Rapport nr. 3, Forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring, Östersund.
Fredman, P., Boman, M., Lundmark, L. & Mattsson., L. (2012) Research note: Economic Values in the
Swedish Nature-based Recreation Sector. A synthesis. Tourism Economics, 18 (4), 903–910.
Fredman, P., Svensson, B., Lindberg, K. & Holmstedt, A. (2010) Ekonomiska värden i svenskt friluftsliv - en
enkätundersökning. Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, rapport nr. 14, Oktober 2010.
www.friluftsforskning.se
Hagberg, L.A. (2012) Bör samhället satsa på friluftsliv? Socialmedicinsk tidskrift, 3:277-279.
Heberlein, T.A. & Fredman, P. (2000) Swedish Participation and Non-Participation in Mountain Tourism. Working paper 2000:4. European Tourism Research Institute, Östersund.
Heberlein, T.A., Fredman, P. & Vuorio, T. (2002) Current Tourism Patterns in the Swedish Mountain
Region. Mountain Research and Development, 22(2), pp 142-149.
Holgén, P., Mattsson, L. & Li, C.Z. (2000) Recreation values of boreal forest stand types and landscapes
resulting from different silvicultural systems: An economic analysis. Journal of Environmental Management,
60:173-180.
Hörnsten, L. & Fredman, P. (2000) On the distance to recreational forests in Sweden. Landscape and Urban Planning, 51:1-10.
Lindberg, K. & Fredman, P. (2005). Using Choice Experiments to Evaluate Destination Attributes: The
Case of Snowmobilers and Cross-Country Skiers. TOURISM, Vol. 53, No. 2, pp. 127-140.
Loomis, J.B. & Walsh, R.G. (1997). Recreation Economic Decisions: Comparing Benefits and Costs. Venture Publishing, State College, Pennsylvania.
Mattsson, L. (1990) Moose management and the economic value of hunting – Towards bioeconomic
analysis. Scandinavian Journal of Forest Research, 5: 574-581.
Mattsson, L. & Li, C.Z. (1993) ‘The non-timber value of northern Swedish forests: An economic analysis’, Scandinavian Journal of Forest Research, 8:426-434.
Mattsson, L. & Li, C.Z. (1994) How do different forest management practices affect the non-timber value of
forests? – An economic analysis. Journal of Environmental Management, 41:79-88.
Mattsson, L., Boman, M. & Ericsson, G. (2009) Jaktens ekonomiska värden då och nu. Vilt och Fisk Fakta 2, 6s.
Navrud, S. (1984) Okonomisk verdsetting av fritidsfisket i Hallingdalselva i Gol kommune. Agricultural University of Norway, Department of Economics, M.Sc. thesis.
Norman, J., Annerstedt, M., Boman, M. & Mattsson, L. (2010). Influence of outdoor recreation on self-rated
human health: comparing three categories of Swedish recreationists. Scandinavian Journal of Forest
Research 25: 234-244
Norman J., Mattsson L. & Boman M. (2011). Rekreationsvärden i Skånes och Blekinges skogar – hur viktig
är ädellövskogen? Fakta Skog 2, 4s.
Ryan, C. (2003). Recreational tourism. Demand and impacts. Channel View Publications, Clevedon, UK. 357 p.
174
SCB, (2001) Environmental Accounts for Forest: Test of a proposed framework for Non-ESA/SNA
Functions. SCB, Stockholm.
SCB, (2007) Fritid 2006-07. SCB, Stockholm.
SCB, (2012) Statistisk årsbok för Sverige 2012. SCB-Tryck, Örebro.
Strand, J. (1981) Beregning av samfunnsokonomisk verdi av fisket i Gaula-vassdraget. Oslo University, Department of Economics, Mimeo.
Tillväxtverket, (2011) Resultat från den nationella gränsundersökningen IBIS 2011, inkommande besökare i