Låg svarsfrekvens som leder till att resultaten blir svårare att generalisera är ett allt vanligare problem i samband med enkätundersökningar. Detta problem har vi även i denna undersökning och vanskligheterna understryks av att vi även har en kraftig underrepresentation av de yngre svarande (figur 4:2), vilket innebär att i synnerhet de kvantitativa resultaten blir mindre pålitliga. Problem med kvantitativa enkäters representativitet blir allt vanligare och gör t ex uppföljningar av trender över tiden allt svårare.
Då vi i alla tre enkäterna kan se att de yngre svarande är mindre aktiva och plockar mindre mängder än äldre är det troligt att resultaten från 2011 därför ligger lite högt för såväl bär- som svampplockning jämfört med de tidigare studierna. Det skulle innebära att bärplockningen troligen har minskat något ytterligare sedan 1997 samt att ökningen i svampplockning troligen är något mindre än vad resultaten antyder. Dock visar kohortanalysen (figur 4:2.) att den generella slutsatsen att många ökat sin svampplockning medan bärplockningen minskat trots allt håller. Denna slutsats stöds även tydligt i det kvalitativa materialet. De svarandes berättelser ger en bra bild och en god förståelse för varför denna förskjutning mot svampplockning skett.
Svampplockning kan tolkas som tillhörande såväl landsbygdens som det urbanas livsstilar, där skogar och natur utgör en viktig resurs för rekreation. Flera respondenter noterade att de nu föredrar att plocka svamp i stället för bär, men ett hinder som man anger för att plocka svamp är brist på kunskap. Det sociala och kulturella sammanhanget för svampplockning verkar särskilt vara urbana medelklassmänniskor, men också glesbygdsbor som lyfter fram betydelsen av naturkontakt. Våra resultat är liknande de som Alf Odden (Odden 2008) funnit i Norge. Våra resultat pekar även i likhet med Puota, Sievänen & Neuvonen (2006), på att landsbygdens livsformer fortfarande är praktiserade och levande i bärplockning, där äldre kvinnor i glesbygden framträder som traditionsbärare. Minskningen av bärplockning är dock tydlig, där dagens
75
gästarbetande bärplockare i Sverige pekar också på hur den globala arbetsdelningen även nått de svenska bärmarkerna.
En annan viktig felkälla att diskutera är varierande tillgång på bär- och svamp olika år.
Undersökningen är gjord under tre enskilda plockningssäsonger och skillnaderna mellan de olika undersökningarna skulle ju kunna vara mer kortsiktiga variationer i tillgången på bär och svamp istället för resultat av långsiktiga trender i samhällsutvecklingen. Exempelvis kan nämnas att hösten 2011upplevdes som ett mycket gott svampår i stora delar av landet(se t ex det forum för svampplockare som finns på www.svampguiden.com). Säsongen var lång då november och december var milda och svampen i stora delar av landetinte frös bort förrän framåt årsskiftet. I de äldre rapporterna beskrivs svampåren 1977 respektive 1997 som relativt normala. Även tillgången på bär varierar år från år, men här innebär uppdelningen på flera olika arter en viss ökad säkerhet, eftersom det är mindre troligt att alla fyra bärarterna har dåliga eller bra år samma säsong. Det faktum att alla de fyra bärarterna får likartade minskningar i de plockade mängderna visar att det är mindre troligt att detta skulle bero på tillfälliga årsvariationer (fig. 4.3.). Sedan 2003 görs vid SLU en prognos för hur god produktionen av blåbär och lingon väntas bli innevarande år vilken sedan justeras för det verkliga utfallet (se vidare www.slu.se). Enligt dessa analyser var
blåbärsproduktionen 2011 under den normal i Norrland och Svealand medan den var över den normala i Götaland. För produktionen av lingon visar analysen ett liknande mönster med det undantaget att även Svealand hade något mer lingon än ett normalår. Det är svårt att i figur 4:4. se att det skulle vara dessa regionala skillnader i bärtillgång som förklarar skillnaderna mellan t ex Nybro och de två nordligare kommunerna. Kanske kan dock den låga blåbärsplockningen i Torsby och Lycksele förklaras av ett svagt bärår. Den stora uppgången i svampplockning 2011 kan alltså åtminstone till en del bero på den goda tillgången på svamp just detta år. Det skulle behövas studier flera år i rad eller allra helst kontinuerliga studier för att säkert kunna fastställa denna typ av trender. Det faktum att många svarande valt att plocka svamp och även plockat stora mängder tyder dock på att det fortsatt finns ett ”samlarmotiv” även bland urbaniserade svenskar. Det finns en tydlig riktning mot svampplockning även i det kvalitativa materialet vilket stödjer slutsatsen om en uppgång i svampplockning 2011 jämfört med de båda tidigare studierna.
Kombinationen av kvantitativa och kvalitativa analyser i denna undersökning gör att de båda angreppssätten stödjer varandra och att man får en ganska klar bild av hur och varför dessa vanor förändrats. Att beskriva och mäta vilka friluftsaktiviteter som genomförs är grundläggande för att få baskunskaper om aktiviteterna. Det kvantitativa upplägget har här skapat möjligheter för en viktig longitudinell studie, där trenderna för svamp- och bärplockning kunnat identifieras. Ett
76
större kvantitativt material ger förutsättningar för att se mer generella mönster och förändringar. Det kvalitativa materialet illustrerar samtidigt väl de sammanhang i människors vardagsliv som en aktivitet som svamp- eller bärplockning kan knytas till. Sådana sammanhang är viktiga för att ge en ökad förståelse av människor motiv och val. Den samhällsvetenskapliga aktör/struktur debatten (t.ex. Giddens 1984) har diskuterat hur människor med sina handlingar skapar strukturella villkor som samtidigt formar förutsättningarna för samhällsförändringar. Användandet av de teoretiska begreppen livsform och livsstil ger här en viktig bakgrund för att tydligare förstå och kunna analysera ramen för förändringar i samhälle och kultur i förhållande till förändringarna i svamp- och bärplockningen. Exemplet med svamp- och bärplockning illustrerar således betydelsen av att utifrån syftet kunna kombinera olika metoder och metodologier för att göra fördjupade analyser av den studerade företeelsen.
Traditioner inom friluftsforskning – en utblickande avslutning
Kvalitativa och kvantitativa metoder kan i grunden ses som olika sätt att samla in data. Att ställa kvantitativa och kvalitativa ansatser mot varandra utifrån metodologiska, epistemologiska och ontologiska perspektiv kan därigenom ses som fel frågor att ställa (Jämför Åsberg 2001). Sådana olika perspektiv som ju också ligger på olika principiella nivåer blandas ofta samman i
diskussioner om kvalitativt och kvantitativt med förvirring som följd. Distinktionen kvantitativt- kvalitativt betyder ofta helt olika saker för olika forskare (Starrin 1996). Det är dock samtidigt tydligt att val av metod också ofta är knutet till vilka perspektiv på metodologi, epistemologi eller ontologi som har valts. En klassisk (förenklad) indelning har här varit mellan tanketraditioner som lutar sig mot positivism och kvantitativ forskning respektive sådana traditioner som anknyter till hermeneutik och kvalitativ forskning.
Forskningens vetenskapsteoretiska frågeställningar har således ofta förpackats som varande antingen kvantitativ eller kvalitativ. Friluftsforskning är inget undantag här. Som ett
mångvetenskapligt område kan friluftsforskning knytas till olika perspektiv, metodologier och ämnestraditioner. Eftersom forskningen dock i hög grad har varit driven av behoven av tillämpad kunskap, t.ex. utifrån friluftslivsförvaltningens konkreta problem, så har, oftast kvantitativa, besökarstudier varit en dominerande forskningsansats (Manning 1999). Beskrivande ansatser har inom olika tematiska fält följts av mera teoretiska och analytiska bidrag, vilket karaktäriserar ett ungt område som friluftsforskning. Det kan utifrån ett sådant perspektiv diskuteras i vilken grad friluftsforskning skall betraktas som ett eget fält (Sandell, Fredman & Stenseke 2011) och Alf Odden (2011, s.7 noterar att: ”Forskningen på friluftsliv vil derfor lett kunne framstå som mer
77
fragmentert enn syntetiserende, mer beskrivende enn analytisk og mer empirisk enn teoretiserende, i forhold till mer modne fagområder med en lang og veletablert forskningstradisjon å stötte sig på”).
Att det ändå finns viktiga och tydliga skillnader i traditioner och perspektiv i forskningen framträder när man t.ex. jämför den nordamerikanska friluftsforskningen och den brittiska fritidsforskningen, som också inkluderar friluftsforskning (jämför också Patterson & Williams (2005) diskussion om forskningstraditioner kring plats och platsanknytning) . Inom den nordamerikanska forskningen om outdoor recreation har en socialpsykologisk utgångspunkt dominerat, där friluftsutövarens tillfredsställelse har studerats utifrån ett beteendeorienterat perspektiv (Manning 1999). Studierna har oftast byggt på kvantitativa metoder, och en tillämpad ansats som noterades ovan. Den brittiska fritidsforskningen (Leisure Studies) har ett tydligare samhällsvetenskapligt fokus influerat av samhälls- och kulturteori (Rojek 2005). Här återfinns i större utsträckning kvalitativa metoder, och en kritisk reflektion kring fritid som socio-kulturellt fenomen, där ett perspektiv på aktörer som meningsskapande och handlande betonas. Den nordiska friluftsforsknings traditionen har inslag av bägge dessa ansatser, och så har också vårt forskningsprogram. Den nordamerikanska forskningstraditionen med besökarstudier och ett tydligt förvaltarperspektiv återfinns t.ex. i huvuddelen av kapitlen i Emmelin, Fredman, Lisberg Jensen & Sandell (2010) , medan ett tydligare perspektiv av friluftslivet som socio-kulturellt fenomen återfinns i miljö- och idéhistoriska undersökningar (Sandell & Sörlin 2008, Sandell, Arnegård & Backman 2011, Tordsson 2003) samt i ett antal mera samhälls- eller kulturteoretiskt influerade ansatser (t.ex. Pedersen 1999, Odden 2008, Karlsson 2012). De senare ansatserna omfattar en vid flora av kunskapstraditioner. Feministiskt influerad friluftsforskning utgör t.ex. ett exempel på en typ av forskningstradition, som kritiskt granskat de etablerade förutsättningarna för friluftsforskningen influerade av kulturteori och poststrukturalism (se Pedersen 1999). Jämfört med annan samhällsvetenskaplig forskning har sådana ansatser hittills varit svagt utvecklade i forskningen (för en jämförelse med utvecklingen av kvalitativa metoder i turism, se Phillimore & Goodson 2004).
För ett svagt institutionaliserat område som friluftsliv finns ett stort behov av baskunskaper för tillämpning i t.ex. förvaltning, samtidigt som forskningen om friluftsliv som socio-kulturellt fenomen kan ge ett bidrag till att bredda insikterna om att friluftsliv och fritidsfrågor inte bara är ett försummat mindre sektorsområde, utan ett väsentligt inslag i dagens svenska samhälle och i människors vardagsliv.
78
Vi kan här avslutningsvis konstatera att de två doktorsavhandlingar som hittills producerats inom programmet. Båda kan karaktäriseras som att de har metodisk och metodologisk ”blandade” upplägg (Sandberg 2012, Petersson Forsberg 2012) , med inslag av såväl kvantitativ som kvalitativ forskning och analys enligt ovan. Blandade metoder och metodologier har också fått en ökad uppmärksamhet på senare tid (se t.ex. tidskriften Journal of Mixed Methods Research (Tashakkori & Creswell 2007). Det finns dock åtskilliga hinder för att åstadkomma en reell integration av metoder/metodologier (se Bryman 2007), och de flesta forskare utgår i praktiken från en metodologiskt mera blygsam och mer pragmatisk ansats. Vårt exempel med svamp- och
bärplockning som studieobjekt är ett bidrag i en sådan mer pragmatisk anda, som pekar mot att se vetenskap som problemorienterad istället för metodorienterad. Detta innebär att se metoderna som komplementära, och att ha en reflexiv hållning till metodologi, där fokus ligger på att hitta
fruktbara sätt att forma ny kunskap om sammansatta och komplexa forskningsfrågor och även att möta nya problem som t ex den minskande benägenheten att besvara enkäter.
Referenser
Bladh, G (2012) Det svenska friluftslivets geografi. Rapport nr 21.Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring.
Bryman, A (2007) Barriers to Integrating Quantitative and Qualitative Research . Journal of Mixed
Methods Research Vol 1: 8-22.
Engström, L-M (2010) Smak för motion. Fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholms universitets förlag, Stockholm.
Emmelin, L., Fredman, P., Lisberg Jensen, E. & Sandell, K. (2010) Planera för friluftsliv. natur, samhälle,
upplevelser. Carlssons. Stockholm
Fredman, P, Karlsson, S E, Romild, U & Sandell, K (2008a) Vilka är ute i naturen?.
Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige. Rapport nr 1.
Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring.
Giddens, A. (1984) The Constitution of Society. Outline of a Theory of Structuration. Polity Press. Cambridge
Hultman, S-G. 1983.Allmänhetens bedömning av skogsmiljöers lämplighet för friluftsliv. 2. En rikstäckande enkät. SLU, inst. för skoglig landskapsvård. Rapport Nr 28.
Hörnsten, L. 2000. Outdoor recreation in Swedish forests : implications for society and forestry. SLU, Acta
Universitatis agriculturae Sueciae. Silvestria, 169
Kardell, L. (2004) Svenskarna och skogen, Del 2, från baggböleri till naturvård. Skogsstyrelsens förlag Jönköping.
Karlsson, S-E. (2012) Från fiske och jakt till hälsofrämjande motion. Friluftsliv i förändring – en komplex
79
Manning, R. (1999) Studies in Outdoor Recreation. Oregon State University Press, Corvalis.
Odden, A. (2008) Hva skjer med norsk friluftsliv? En studie av utviklingstrekk i norsk friluftsliv 1970 –
2004. Avhandling (ph.d.) - Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim
Patterson, M. & Williams, D.R (2006) Maintaining research traditions on place: Diversity of thought and
scientific progress. Journal of Environmental Psychology 25, 361-380.
Pedersen, K. (1999) ”Det har bare vaert naturlig”. Friluftsliv, kjönn og kulturelle brytninger. Avhandling, institutt for samfunnsfag. Norges Idrottshögskole. Oslo.
Petersson Forsberg, L. (2012) Friluftsliv och naturturism i kommunal fysisk planering. Dr. avh. No 2012:06, Blekinges Tekniska Högskola, sektionen för planering och mediadesign.
Pettersson, B. (2001) Nötter, bär och svamp. Människan och naturen, Etnobiologi i Sverige 1:147-154. Wahlström & Widstrand. Stockholm.
Phillimore, J. & Goodson, L. (eds) (2004) Qualitative Research in Tourism. Ontologies, epistemologies and
methodologies. Routledge. London
Pouta, E., Sievänen, T. & Neuvonen, M (2006) Recreational Wild Berry Picking in Finland – Reflection of a
Rural Lifestyle. Society and Natural Resources 19: 285-304.
Rojek, C. (2005) Leisure Theory. Principles and Practice. Palgrave. Macmillan. New York
Sandberg, M. (2012) ”De är inte ute så mycket” Den bostadsnära naturkontaktens betydelse och utrymme i
storstadsbarns vardagsliv. Publications edited by the departments of Geography, University of Gothenburg,
Series B, No. 122.
Sandell, K.., Arnegård, J. & Backman, E. (red.) (2011) Friluftssport och äventyrsidrott: Utmaningar för
lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Studentlitteratur. Lund.
Sandell, K., Fredman, P. & Stenseke, M. (2011) Framtida forskningsstrukturer för friluftsliv och
naturturism i Sverige: Ett diskussionsunderlag. Rapport No. 17, Forskningsprogrammet: Friluftsliv i
Förändring, Östersund.
Sandell, K. & Sörlin, S. (2008) Friluftshistoria. Från ”Härdande friluftslif” till Ekoturism och
miljöpedagogik. Carlssons bokförlag. Stockholm. Andra omarbetade upplagan.
Socialstyrelsen (1938) Skogsbygdens arbets- och levnadsvillkor. Del 1, Utredningens huvudresultat. Socialstyrelsen, Stockholm.
Starrin, B. (1994) Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ I social forskning. I Starrin, B. & Svensson P-G (red) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Studentlitteratur. Lund.
Tashakkori, A & Creswell, J.W. (2007) Editorial: The New Era of Mixed Methods. Journal of Mixed Methods Research, vol 1: 3-7.
Tordsson, B. (2003) Å svare på naturens åpne tilltale. (avhandling, ph.D). Norges Idrottshögskole, Oslo. Åsberg, R. (2001) Det finns inga kvalitativa metoder- och inga kvantitativa heller för den delen. Det
kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 6 nr4, s 270-
292.
Internetreferenser www.svampguiden.com
http://www.slu.se/sv/fakulteter/s/om-fakulteten/institutioner/enheten-for-skoglig- faltforskning/miljoanalys/barprognoser/