Att kvantifiera trender i friluftsutövande innebär många metodologiska utmaningar och bristen på en heltäckande statistik i Sverige för det ändamålet är uppenbar. De trender vi kan observera ger ändå en indikation på friluftslivets utveckling över tiden, även om de många gånger reser fler frågor än de ger svar. Rent kvantitativa analyser bör därför många gånger kompletteras med kvalitativa studier för att bättre förstå trendernas underliggande faktorer. Ytterligare en väsentlig aspekt att ta hänsyn till är tillförlitligheten i de värden som olika typer av undersökningar resulterar i. Detta uppmärksammades tidigt i studierna av friluftsliv i Skandinavien. Exempelvis tar Niels Elers Koch (1978) upp problematiken kring idealisering i sitt omfattande
avhandlingsarbete kring friluftsliv i de danska skogarna. Idealisering innebär kortfattat att t ex de svarande på i en postenkät lätt överdriver sina goda sidor och på motsvarande sätt undervärdera de beteenden eller egenskaper de uppfattar som mindre attraktiva. I ett par metodjämförande studier i tätortsnära skogar i Sverige hart kunnat konstateras att skillnaden mellan olika metoder att skatta antalet besökare i en skog kan vara mycket stor. I två studier i Växjö respektive Umeå
grenomfördes skattningar av antalet besök dels med hjälp av enkäter och dels genom räkningar i fält (Lindhagen 1996, Kardell & Lindhagen 1995a och b). I enkäterna ställdes även två olika frågor i den ena frågan fick de svarande själva fick skatta hur ofta de besökte en skog med sex svarsaltenativ med fördelade mellan ”varje dag” och ”aldrig”. I den andra frågan användes så kallad ”last visit”-metodik och de svarande fick ange när de senast besökt ett visst område.
Resultatet blev att man kunde räkna in ungefär hälften så många besökare i fälträkningarna jämfört med hur många som borde varit där enligt ”last visit” metoden, medan frågan där de svarande själva skattade hur ofta de var ute ledde till ett resultat nästan fyra gånger högre än vad man uppmätte i fält. Olika metoder kan alltså ge mycket olika resultat, vilket ytterligare understryker vikten av kontinuitet i de metoder man använder för att beskriva trender på ett tillförlitligt sätt. De uppföljningar över tid som gjorts av antalet besökare i stadsnära skogar tyder ändå på att nyttjandet har minskat. Ingen studie visar på ett ökat besöksantal till skogen. Vi kan också se i studierna från Växjö och Bogesundslandet att det finns tecken på att det traditionella strövandet i
58
skog och mark minskar men att det troligen åtminstone delvis ersatts av andra aktiviteter som motion längs vägarna till fots eller på cykel, vattenknutna aktiviteter eller mer specialiserade aktiviteter med särskilda krav på en anläggning som t ex golf. Vidare finns observationer som tyder på att barnens vistelse i skog och natur i allt högre grad sker i organiserade grupper från skolor och dagis. Den observerade minskningen i fritidsnyttjande av de undersökta stadsnära skogarna är stor i jämförelse med den relativt stabila trend man ser i SCB:s ULF-undersökning. Det finns ett antal förklaringar till detta.
Dels är undersökningarna gjorda med olika metoder. I ULF mäter man frekvensen besök medan de rörliga observatörerna egentligen inte mäter frekvens utan vistelsetid. Sannolikheten att observera en besökare i skogen är ju proportionell mot besökarens vistelsetid och inte mot frekvensen besök. Det är alltså troligt att vistelsetiden per besök i den tätortsnära skogen har minskat medan
frekvensen besök är ungefär som förut. Detta stämmer väl överens med en förskjutning mot mer motionsaktiviteter och färre familjeutflykter till skogen. Vidare lades de ursprungliga
observationsstudierna ut i redan välfrekventerade rekreationsskogar. Det finns alltså en möjlighet att friluftslivet i skogen ökar i andra områden som inte hade så högt besökstryck vid tiden då studierna startades. De resultat som finns tyder dock på att det snarare är så att fritidsnyttjandet av natur i större utsträckning sker nära bostaden idag jämfört med tidigare, varför de undersökta stadsnära skogarna snarare borde fått ett större besökstryck.
Friluftsliv är, som vi konstaterade inledningsvis, en mångfacetterad företeelse. Det berör i stort sett alla, och utövas i olika former, i olika miljöer genom olika aktiviteter. Gemensamt för allt detta är emellertid att friluftslivet sker i naturen, eller bättre uttryckt – i natur- och kulturlandskapet. Ett landskap som i sig utgör en mosaik av olika natur- och kulturmiljöer, liksom många andra brukare av de resurser som finns. Allt detta ställer naturligtvis särskilda krav på den kvantitativa analysen av friluftslivets förändring. Ett återkommande tema i detta kapitel har varit bristen på tillförlitlig data för att kvantifiera friluftslivets förändring över tiden. Ett annat problem har varit
frågeformuleringar som förändras och avsaknad på koordination mellan olika studier. För framtiden finns därför ett stort behov att utveckla longitudinella mätningar för betydligt fler aktiviteter för att kunna göra mer heltäckande analyser av friluftslivets förändring i kvantitativa termer. Ytterligare en observation är den begränsade tillgången på kvantitativa data över friluftsliv i marina miljöer, vilket är anmärkningsvärt med tanke på dess betydelse för rekreation.
59
Ända sedan 1920-talet har Riksskogstaxeringen samlat in detaljerade uppgifter om landets skogar och sedan 1975 har vi haft s.k. rödlistor över hotade arter i Sveriges natur. När nya naturreservat inrättas har vi järnkoll på växter och djur, men i de allra flesta fall usla kunskaper om människan i naturen. Vi vet inte hur många som besöker merparten av våra 29 nationalparker, trots att de enligt Naturvårdsverket är det finaste ett naturområde kan bli. Lika lite vet vi hur många internationella turister som kommer till Sverige för naturens skull. Eftersom SCB:s ULF-undersökning omfattar levnadsförhållanden i vid bemärkelse, kan endast en mycket begränsad del av innehållet utgöras av frågor om fritidsaktiviteter, och än mindre av friluftsaktiviteter. Till ULF-undersökningarnas fördelar kan istället räknas den långa tidsserien från mitten av 1970-talet och möjligheterna att beskriva hur ett mindre antal utvalda fritidsaktiviteter fördelar sig i ett stort antal
befolkningsgrupper. Hur det förhåller sig med förändringar i de friluftsaktiviteter som ULF inte omfattar vet vi betydligt mindre om.
I takt med att naturen som upplevelselandskap genom friluftsliv och turism får en förändrad betydelse, ökar alltså kunskapsbehovet kring dessa aktiviteter. Systematiska undersökningar av besökande internationella naturturister och svenskars friluftsutövande på nationell nivå behöver integreras med regionala och tematiska fördjupningar, samt representativa besökarstudier i särskilt intressanta naturområden (Fredman m.fl., 2009; Yuan & Fredman, 2008). För att nå full effekt måste ett sådant sammanhållet system av friluftsstatistik dels harmoniseras med andra länder (Sievänen m.fl., 2008), dels vara långsiktigt och återkommande (Loomis, 2000). Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till statistikprogram för friluftsliv (Naturvårdsverket, 2009) och
forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring har genom sin nationella studie av svenskarna friluftsvanor (se kapitel 2) lagt grunden till en mer heltäckande framtida friluftsstatistik. Med detta som utgångspunkt finns goda förutsättningar att i framtiden kunna teckna en betydligt bättre bild av ett friluftsliv i förändring än vad vi kan idag.
Referenser
Boman M., Mattsson L., Ericsson G. & Kriström B. 2011. Moose hunting values in Sweden now and two
decades ago: The Swedish hunters revisited. Environmental and Resource Economics (in press).
Emmelin, L. & Ohlsson, A. 1999. Besöksmönstret i Femundsmarka-Rogen-Långfjället sommaren 1998
jämfört med 1985/86. ETOUR Working Paper 1999:25.
Emmelin, L. Fredman, P. Sandell, K. & Lisberg Jensen, E. 2010. Planera för friluftsliv – Natur, samhälle,
upplevelser. Carlsson bokförlag. 414 s.
60
Fredman, P. & Heberlein, T.A. 2003a. Trender i Svensk fjällturism 1980 – 2000. In: Larsson, M. (Ed.) Svensk turismforskning – en tvärvetenskaplig antologi om turister, turistdestinationer och
turismorganisationer. Turistforskningsinstitutet Etour, vetenskapliga bokserien, V 2003:13.
Fredman, P. & Heberlein, T.A. 2003b. Changes in Skiing and Snowmobiling in Swedish Mountains. Annals of Tourism Research, 30(2) pp. 485-488.
Fredman, P., Hörnsten Friberg, L. & Emmelin, L. 2005. Friluftsliv och turism i Fulufjället. Före - efter
nationalparksbildningen. Naturvårdsverket, rapport 5467. Dokumentation av de svenska nationalparkerna,
nr 18.
Fredman, P., Hörnsten Friberg, L. & Emmelin, L. 2007. Increased Visitation from National Park
Designation. Current Issues in Tourism, 10(1):87-95.
Fredman, P., Wall Reinius, S. & Lundberg, C. 2009. Turism i natur. Definitioner, omfattning, statistik. Turismforskningsinstitutet ETOUR, Mittuniversitetet, Östersund. Rapport R2009:23. 126 sid.
Heberlein, T.A., Fredman, P. & Vuorio, T. 2002. Current Tourism Patterns in the Swedish Mountain
Region. Mountain Research and Development, 22(2), pp 142-149.
Hultman, S-G. 1983. Allmänhetens bedömning av skogsmiljöers lämplighet för friluftsliv. 2. En rikstäckande enkät. SLU, inst. för skoglig landskapsvård. Rapport Nr 28.
Hörnsten, L. 2000. Outdoor recreation in Swedish forests: implications for society and forestry. SLU, Acta Universitatis agriculturae Sueciae. Silvestria, 169.
Kajala, L., Almik, A., Dahl, R., Diksaite, L, Erkkonen, J., Fredman, P., Jensen, F. Søndergaard, Karoles, K., Sievänen, T., Skov-Petersen, H., Vistad, O. and Wallsten, P. 2007. Visitor monitoring in nature areas – a
manual based on experiences from the Nordic and Baltic countries. Tema Nord 2007:537. Nordic Council
of Ministers, Copenhagen.
Kardell, L. & Lindhagen, A. 1995a. Förändringar i Växjöbornas friluftsliv mellan 1975 och 1992. SLU, inst. för skoglig landskapsvård. Rapport Nr 59.
Kardell, L. & Lindhagen, A. 1995b. Stadsliden i Umeå – en friluftsskog mitt i staden. SLU, inst. för skoglig landskapsvård. Rapport nr 61.
Kardell, L. 1998. Anteckningar om friluftslivet på Norra Djurgården 1975-1996. SLU, inst. för skoglig landskapsvård. Rapport Nr 75.
Kardell, L. 2003. Rörligt friluftsliv på Bogesundslandet 1969-2001. SLU, inst. för skoglig landskapsvård. Rapport Nr 92.
Kardell, L. 2008. Friluftsutnyttjandet av tre stadsnära skogar kring Uppsala 1988-2007. Stadsskogen, Vårdsätraskogen, Nåntunaskogen. SLU, inst. för skoglig landskapsvård. Rapport Nr 106.
Koch, N. E. 1978. Skovenes friluftsfunktion i Danmark, I. del Befolkningens anvendelse af landets skove. Statens forstlige forsögsväsen
Lindhagen, A. 1996. Forest Recreation in Sweden. Four Case Studies Using Quantitative and Qualitative
Methods. SLU, inst. för skoglig landskapsvård. Rapport Nr 64.
Lindhagen, A. & Ahlström, I. 2005. Besökarstudier i naturområden – en handbok. Skogsstyrelsen, rapport 4.
Loomis, J.B. 2000. Counting on recreation use data: A call for long-term monitoring. Journal of Leisure Research, 32:1, 93-96.
Manning, R.E. 2011. Studies in Outdoor Recreation. Search and Research for Satisfaction. Oregon State University Press, Corvallis, 3rd edition.
61
Mattsson L., Boman M. & Ericsson G. 2008). Jakten i Sverige - Ekonomiska värden och attityder jaktåret
2005/06. Adaptiv Förvaltning av Vilt och Fisk, forskningsrapport nr 1.
Naturvårdsverket, 2009. Statistikprogram för friluftsliv – ett förslag. Rapport 5975, Naturvårdsverket, Stockholm.
Norling, I. 1995. Barn och ungdomars sportfiske. Fiskeriverket, Göteborg.
Pergams, O.R.W. & Zaradic, P.A. 2006. Is love of nature in the U.S. becoming love of electronic media? 16-
year downtrend in national park visits explained by watching movies, playing video games, internet use, and oil prices. Journal of Environmental Management, 80:387-393.
Putnam, R.D. 2000. Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community. Simon & Schuster, New York.
Romild, U., Fredman, P. & Wolf-Watz, D. 2011. Socio-economic Determinants, Demand and Constraints to
Outdoor Recreation Participation in Sweden. Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, rapport nr. 16,
mars 2011. www.friluftsforskning.se
Sandell, K. & Sörlin, S. (red.) 2008. Friluftshistoria – från `härdande friluftslif´ till ekoturism och
miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. Carlssons bokförlag, Stockholm.
Sievänen, T., Arnberger, A., Dehez, J., Grant, N., Jensen, F.S. & Skov-Petersen, H. 2008. (eds.) Forest
Recreation Monitoring – a European Perspective. Working Papers of the Finnish Forest Research Institute,
79.
Statistiska centralbyrån, 2004. Fritid 1976-2002. Levnadsförhållanden. Rapport nr. 103. Stockholm. Statistiska centralbyrån, 2009. Fritid 2006-07. Levnadsförhållanden. Rapport nr. 118. Stockholm.
Wall-Reinius, S. & Bäck, L. 2011. Changes in Visitor Demand: Inter-year Comparisons of Swedish Hikers´
Characteristics, Preferences and Experiences. Scandinavian Journal on Hospitality and Tourism Research,
11(supplement):28-53.
Yuan, M. & Fredman, P. 2008. A Call for a Broad Spatial Under-standing of Outdoor Recreation Use. In: Raschi, A. & Trampeti, S. (eds.) Management for protection and sustainable development. Proceedings of the Fourth International Conference on Monitoring and Management of Visitor Flows in Recreational and Protected Areas. Montecatini Terme, Italy, 14-19 October, 2008.