Metodernas omfattning BESÖKSRÄKNING
Hur många räkneverk som använts i de olika naturområdena skiljer sig i hög grad, från några enstaka till ett tjugotal. Även hur länge besöksräkning med hjälp av räkneverk har använts som metod varierar. De första räkneverken i studien började användas 1997 medan de flesta startade från mitten av 2000-talet och framåt. Den vanligaste tekniken är räkneverk baserat på
radiovågsteknik där Radio Beam Counter är vanligt förekommande, men även Unit Counter och
Eco Counter (där det även är möjligt till avläsningar via satellit) nämns bland de intervjuade.
Några av förvaltarna nämner även försök med trampräkneverk, men det är ingen metod som egentligen används i större skala. I hälften av naturområdena flyttas räkneverken regelbundet och en intervjuperson förklarar detta med att det finns fler platser som är intressanta att räkna besökare på än det finns räkneverk att tillgå. I de övriga områdena är räkneverken fast placerade under minst ett år i taget. I de flesta fall sker räkning av besökare under både sommar- och vintertid. Hur regelbundet och hur ofta räkneverken blir avlästa varierar däremot, från en gång i månaden till var tredje månad eller sporadiskt.
BESÖKARSTUDIER
Besökarstudier kan genomföras med hjälp av flera olika metoder. Gällande exempelvis enkäter skiljer tillvägagångssätt och urval sig åt. I ett område har man haft enkäter utlagda som besökare kan besvara och sedan lägga i en svarslåda, i ett annat område har man tagit reda på postadressen
101
och sedan skickat en enkät. I ett annat fall var området en del av en större studie som koordinerades genom en konsult, vilket innebär att datainsamling och analys görs av en utomstående. Sammanfattningsvis är det stora skillnader i antalet utdelade enkäter och respondenter, delvis beroende av om studien ingått i ett större projekt eller inte. De flesta
undersökningar som hanterats av förvaltaren själv har en omfattning på ca 50-100 enkäter, medan de som ingått i större projekt varit mer omfattande. Bland de intervjuade förvaltarna är det två stycken som rapporterar internetbaserade enkäter, där IT-personalen har skött det tekniska medan förvaltarna själva har ansvarat för utformning av frågeformuläret.
Observationer och intervjuer är ytterligare exempel på metoder som används, om än i mindre omfattning. I ett naturområde har observationer skett sedan 1970-talet genom att observatören springer en löprunda på ca en mil och samtidigt noterar besökare och deras aktiviteter på en karta som sedan sammanställs. Ytterligare en förvaltare använder sig av observationer i samband med räkneverk för att bättre kunna se hur besökarna rör sig i området2. Intervjuer har som regel gjorts
av konsulter där sedan förvaltarna tagit del av resultaten, men även studentarbeten har inkluderat intervjuer. Slutligen har fokusgrupp som metod använts som besökarstudie i ett område, men genom en konsultfirma som skött insamling, analys och rapportering av resultat.
Hur används besöksräkningar och besökarstudier?
Från den enkät som ingick i undersökningen ser vi i vilken utsträckning som besöksräkningar och besökarstudier används för olika ändamål. Påståendena har bedömts efter en skala från 1 (inte alls) till 5 (i hög grad) och medelvärdena för respektive användningsområde presenteras i Figur 6.1 nedan. Redovisningen av svaren sker med en uppdelning mellan besöksräkning (sex respondenter) och besökarstudier, dvs enkäter, intervjuer, observationer och fokusgrupper (fem respondenter). Figuren är sorterad i fallande medelvärde avseende besöksräkning och på så sätt kan vi illustrera skillnaderna mellan de två metoderna avseende dess användning.
2 Notera att vi här hänför observationer till kategorin besökarstudier (inte besöksräkning som föreslagits av Kajala m.fl 2007) eftersom de använts till att samla in betydligt mer information än bara antalet besökare.
102
Figur 6.1. Användning av besöksräkningar och besökarstudier för olika ändamål. Medelvärden efter en skala från 1 (inte alls) till 5 (i hög grad) sorterad i fallande medelvärde avseende besöksräkning.
Vad gäller information från besöksräkningar så används den framförallt till att skaffa kunskap om hur många som besöker naturområdet. Andra viktiga användningsområden är att analysera trender i besök och besökare över tiden, samt att skaffa argument för mer resurser till friluftsliv.
Resultaten från räkneverken används också för att utforma en mer hållbar skötsel för besökare av naturområdet ifråga samt vara prognoser för framtida nyttjande och planering av infrastruktur (i och utanför området). Vi kan också notera att resultaten från besöksräkningarna i betydligt lägre
1 2 3 4 5
103
grad används för att få information om konflikter, aktiviteter och effekter. Av naturliga skäl kan de inte användas för att skaffa information av de som inte besöker naturområden.
Från intervjuerna framgår också att med hjälp av besöksräkningar kan förvaltarna presentera faktiska siffror vilket ger möjligheter att underbygga beslut med statistik och bemöta argument eller påståenden om nyttjande. Resultaten kan också bekräfta förvaltningens magkänsla i vissa områden, som att det är mycket besökare i områden men färre i ett annat vilket kan innebära lämpliga omprioriteringar. Ett skäl till att genomföra besökarstudier kan t.ex. vara ändringar i förvaltningen som inbegriper zonering vid etableringen av hänsynsområden. Långsamma
förändringar är svåra att uppmärksamma, men med besökarsiffror är det lättare att fånga dessa på ett objektivt sätt. De flesta av de intervjuade förvaltarna anger också möjligheten att kunna se förändringar från år till år som viktigt. Räkneverken ger information som gör det möjligt att peka ut åtgärder samt möjligheten att jämföra naturområdet före och efter olika åtgärder.
Vad gäller besökarstudier så är användningsområdena annorlunda, och delvis komplementära till besöksräkningarna (Figur 6.1). Förvaltarna uppger att besökarstudier främst används för att göra prognoser över framtida nyttjande, att identifiera olika typer av besökare, samt kartlägga varför människor besöker naturen. Jämte besöksräkningar så är information från besökarstudier också betydelsefullt som argument för mer resurser till friluftsliv. Ytterligare ett viktigt
användningsområde för besökarstudier är information för turismutveckling. Till skillnad från besöksräkningar så innebär besökarstudier goda möjligheter att skaffa väsentlig information om deltagande i olika friluftsaktiviteter, motiv till att besöka naturen och vilket utbyte man får – något som också återspeglas i våra resultat. Värt att notera är att besökarstudier används i förhållandevis liten utsträckning för att skaffa information om effekterna från olika skötselmetoder liksom de människor som inte besöker naturen.
Intervjuerna med förvaltarna visar också att enkäter är en effektiv metod för att ta reda på vilka besökarna är, varifrån de kommer, hur de kom dit, hur platsen upplevdes, och vad som var bra och dåligt. Det blir ett sätt att bedöma efterfrågan på naturupplevelser och ”kundnöjdheten”, t.ex. avseende service. Exempelvis har Upplandsstiftelsen haft ett projekt kring landsbygdsutveckling där man kopplat ihop besöksmål med data om besökarna, hur ofta de besöker området, deras behov av service mm. En förvaltare menar att man gärna vill belysa de kvalitativa aspekterna och därmed kunna förklara de kvantitativa resultaten av en tidigare enkät bättre. Flera av förvaltarna anser också att besökarstudierna ska vara ett aktivt instrument i förvaltningen för att kunna lägga resurser rätt och få det bekräftat att man arbetar i rätt riktning. Enkätundersökningar i
104
Örnsköldsviks kommun har bland annat används för att undersöka besökarnas attityder till skidspåravgifter, något som har debatterats i lokal media. Stiftelsen Tyrestaskogen uppger att den vill få ett bättre grepp om besökarna för att kunna vara en nationalpark i framkant; det är ett anständighetskrav att veta hur många besökare ett område har för att sedan använda informationen i förvaltningen.
Lagring av data, presentation av resultat och kostnader
En majoritet av de intervjuade som använder besöksräkning har databaser där resultaten lagras och de flesta har samlat data sedan flera år tillbaka. Till exempel Stiftelsen Tyrestaskogen menar att informationen är användbar i planeringen för att över tid få en översikt över nyttjandet av stignät, slitage mm. Om konsulter har anlitats så hanterar de ofta alla grunddata dvs. det är hos konsulterna som databaserna och all insamlad information finns, vilket kan göra den mer svårtillgänglig. En av de intervjuade som inte använder någon databas betonar att detta faktum försvårar en
sammanställning av resultaten och ger en sämre överblick över materialet.
Hur besöksräkningarnas resultat presenteras varierar, men främst är det information som ska ges till förvaltningens styrelse, politiker eller länsstyrelse. Om ett område har ingått i ett större projekt eller om konsulter varit involverade, så innebär det också att det blir skriftliga rapporteringar. I andra naturområden sammanställs inte alltid resultaten utan de används relativt informellt i verksamheten. Däremot säger flera förvaltare att man vill sammanställa dessa data för analys längre fram; det är referensmaterial att använda i framtiden.
Att resultaten från besöksräkningar är lätta att kommunicera inför chefer och uppdragsgivare bekräftas av flera av de intervjuade – det är statistik som ger svar svart på vitt: ”Konkreta siffror är
ju bättre för vissa saker, enkla att använda konkret i arbetet. … Det är framförallt storleken på det
[resultaten] som är viktigt; t ex att de flesta [besökare] tycker att det är viktigt med
vardagsmotionen.” Resultaten blir närmast ett medel för att söka finansiering av service och
anordningar. Samtidigt hävdar en intervjuperson att när resultaten ska presenteras så kan man inte stirra sig blind på siffrorna, utan man måste göra en viss bedömning: ”Det kanske inte behöver
vara en exakt vetenskap heller utan mer för att vi själva som förvaltare får en uppfattning om hur många besökare vi har, och vi också kan tydliggöra det och tala om det för alla dem som är intresserade av att utveckla natur- och kulturturism; turism överhuvudtaget.”.
105
Data från besöksräkningarna är även viktiga inom den praktiska förvaltningen för att kunna motivera för fältpersonalen varför verksamheten är viktig eftersom resultaten visar hur många besökare naturområdet faktiskt har. Det råder dock delade meningar om hur personalen bäst ska kunna ta del av resultaten och en intervjuperson påpekar att de har en lång bit kvar att gå innan de lyckas med detta på ett bra sätt.
Resultat från besökarstudier presenteras som regel både skriftligen och muntligen. Enligt
Upplandsstiftelsen används enkätresultaten både i den dagliga verksamheten och i utformning av marknadsföring. Ett exempel är att kunna göra naturområden anpassade för funktionshindrade där satsningarna bör ske i tätortsnära naturområden eftersom det visat sig vara där dessa grupper främst rör sig. Kungliga Djurgårdens förvaltning har använt resultat från sina studier i
kommunikationen med förskolegrupper och familjer. Om vissa aktiviteter ökar kraftigt innebär det förändringar i förvaltningen som kan innebära anpassad stigstandard eller vetskap hur mycket olika ridvägar utnyttjas. En förvaltare uppger att man använt resultaten från en besökarstudie för att tillsammans med personalen analysera förändringar och gemensamt försöka ”tänka nytt”.
KOSTNADER
Kostnader för räkneverk varierar enligt intervjupersonerna mellan 10 000 - 13 000 kr (per styck) och finansieringen har som regel kommit från antingen den ansvarige myndigheten/stiftelsen eller genom projektmedel. Utöver utrustning tillkommer det kostnader för själva driften, som en förvaltare uppger vara 50 000 kr om året för ca 15 räkneverk. Ytterligare en viktig kostnad är själva arbetsinsatsen av fältpersonal, men besökarstudier kan även utföras av konsulter vilket ofta innebär en större investering. I ett av naturområdena genomfördes år 2006 besökarstudier med flera olika sorters metoder (enkät, intervjuer och fokusgrupper) av en konsultfirma vilket kostade uppskattningsvis 260 000 kr. Kostnader för besökarstudier varierar beroende på metod, men också vilket sätt man väljer att distribuera och hantera enkäten. Ett av naturområdena lät en webbyrå hantera själva distributionen av en webbaserad enkät till en kostnad av 20 000 kr. Hur kostsamma enkäter slutligen blir beror på studiens omfång, antal respondenter, om enkäterna delas ut på plats eller om de skickas via post eller e-post, om förvaltaren själv sköter arbetet (frågeformuleringar, sammanställning och analys) eller om en konsult är involverad.
Kompetens att genomföra besöksräkningar och besökarstudier
Arbete med besöksräkningar och besökarstudier förutsätter god kompetens, både hos utförare och hos beställare. Vad gäller besöksräkningar så är det vanligt att förvaltaren själv lärt sig metodiken och i några fall har det varit en kortare introduktion till fältpersonalen som sedan ansvarat för
106
genomförandet. Det finns även några förvaltare som inte fått någon utbildning alls. Överlag menar förvaltarna att de har god tillgång till manualer och att leverantören finns tillgänglig vid eventuella problem. Men även om manualer finns så är de på engelska och de som arbetar ute i fält har inte alltid den engelska terminologin klar för sig. Vi kan se en viss skillnad mellan de förvaltare som är nöjda respektive missnöjda med räkneverkens funktion; de förra är förvaltare som antingen själva har en lång och bred kunskap om metoden eller så har de ingått i forskarprojekt som gett en bra utgångspunkt, medan de senare framförallt är förvaltare som måste förlita sig på att andra i fält ska sköta teknik och avläsningar. Sporadiska avläsningar är ett problem trots att det är uttalat att det ska vara ett intervall gällande avläsningarna. En förvaltare menar att det måste vara enkelt och man ska inte behöva hantera alltför många olika tekniska delar.
Var besökarna befinner sig och hur de rör sig har betydelse vid användningen av räkneverk. I intervjuerna poängteras därför betydelsen av räkneverkens placering i naturområdena. Räkneverk är relativt pålitliga om man lägger ned möda på placering och förberedelser, men de fordrar också erfarenhet eftersom de ska vara placerade i naturområdet utan att dra till sig uppmärksamhet. Det är inte heller säkert att man första gången har tänkt rätt. Därför måste det finnas ett
landskapsperspektiv och kunskap om exempelvis besöksmönster på förhand så att man inte bygger in analysproblem innan man har fått resultaten: ”Det strategiskt viktiga är att sätta upp dem [räkneverken] på rätt ställe och sen måste du ha en kunskap om friluftsliv och annat när du väljer
de här platserna och det kan inte vem som helst göra. Det är professionell kunskap som man lär sig så småningom men som man naturligtvis kan lära ut också.”
Några av förvaltarna har sedan tidigare erfarenhet av enkätundersökningar medan andra saknar den kunskapen. Vid utformning av frågeformulär är det vanligt att man utgår från tidigare enkäter eftersom det är komplicerat att formulera frågor och göra bra formulär. En förvaltare betonar vikten av en vetenskaplig bakgrund: ”Ska man göra det riktigt seriöst inser man ju att det är en
riktig vetenskap … vi bestämde oss direkt för att släppa all statistik och bestämma att det här ser vi, det här är ganska tydligt. När vi tittar på resultaten så försöker vi hålla oss till de stora mönstren, inte försöka gå in i detalj och inte behöva använda statistiska analyser för då måste vi ta hjälp för att få det riktigt.”
Ett sätt att köpa sig kompetens är emellertid att anlita konsulter. Det är framför allt pålitlighet och driftssäkerhet som konsulterna bidrar med genom sin erfarenhet och kompetens. Annars framgår
107
det tydligt i denna studie att kunskaper om metoderna och deras användning ofta är starkt knutet till den enskilde förvaltaren och dennes kompetens.