Några slutsatser att särskilt lyfta fram
Utifrån de intervjuer vi genomfört med tolv förvaltare av naturområden som i olika grad använder sig av besöksräkning och besökarstudier tycker vi oss se vissa mönster värda att särskilt lyfta fram i följande slutsatser:
- För det första så saknas ett regionalt eller nationellt samarbete kring de metoder vi här analyserat. Flera av intervjupersonerna önskade uttryckligen få reda på de andra förvaltarnas erfarenheter och om de kunde få kontaktuppgifter till dessa! Detta gällde särskilt förvaltare som arbetade med besöksräkning. Ett konkret förslag var också att en gemensam databas skulle inrättas så att
områden av samma karaktär kan jämföras. Fler kontakter mellan förvaltare efterfrågas också kring besökarstudier. Eftersom många är upptagna inom sina arbeten, är geografiskt spridda över landet samt befinner sig i olika organisationer, så är det mycket en fråga om att kunna identifiera personer med viss kompetens samt att organisera mötesplatser.
- Vi kan också notera en önskan att kunna kombinera olika metoder, samtidigt som data från räkneverk inte alls eller bara vid något enstaka tillfälle kompletterats med andra metoder. Vår bedömning är att förvaltarna behöver bättre kunskap kring vilka metoder som kan kombineras och vad de ger för resultat. Att bara räkna besökarna räcker inte konstaterar Naturvårdsverket (2006), som också pekar på nödvändigheten att få kunskap om besökarnas demografi, rörelser i området och attityder vilket kan göras genom kompletterande besökarstudier. Det illustrerar också våra resultat där det är en tydlig skillnad vad data från besöksräkningar respektive besökarstudier används till (se Figur 6.1).
- Höga kostnader är en fråga som ofta ställs på sin spets då många förvaltare har begränsade resurser att använda, vidareutveckla och analysera såväl metoder som resultat. Några av de intervjuade förvaltarna vill gärna göra mer omfattande enkäter, men bedömer att de saknar resurserna. Lösningen kan vara att i framtiden i högre grad lägga enkäterna på Internet, något som bara förekommer i begränsad utsträckning idag. Det förutsätter emellertid en första kontakt för att samla in e-postadresser, något som kan ske genom s.k. registreringskort där besökare får anmäla sitt intresse att delta i webbenkäten genom att uppge sin e-post adress (Kajala m.fl., 2007).
111
- Bristande kompetens är ett annat tema som återkommer. Flera använder sig av externa konsulter vilket innebär en högre kostnad men i gengäld får man en hög kompetens. Ytterligare ett sätt att höja kompetensen är att etablera kontakt med universitet och högskolor. Att ta fram och erbjuda kurser för förvaltare kring besökarstudier och besökarräkning skulle också kunna vara ett intressant alternativ.
- Värt att notera i sammanhanget är emellertid att de relativt nyligen publicerade manualerna kring besöksräkning och besökarstudier från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen inte direkt nämns. Ett exempel på undantag är publikationen av Kajala et al. (2007) som omtalas som en inspiration och grund för ev. framtida studier. Ett sätt att öka kompetensen ute bland förvaltarna och dess personal vore sannolikt att bättre sprida vetskapen om dessa publikationer.
- Nyare teknik i form av t.ex. mobilapplikationer och GPS-data verkar inte förekomma i någon större utsträckning. Dylik teknik befinner sig sannolikt i sin linda för en rad användningsområden, inte minst då det gäller att studera besökare ute i naturen (Fredman m.fl., 2012).
Vems röst blir hörd?
Avslutningsvis vill vi helt kort beröra två perspektiv som är av stor betydelse för en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av natur för friluftsliv, men som bara indirekt omfattats av
resonemangen ovan. Det gäller dels frågan om vems röst som inte blir hörd i besöksräkningar men framför allt besökarstudier, dels vilka grupper dessa metoder särskilt bör fokusera på.
Vi noterade i anslutning till Figur 6.1 att de som inte besöker naturen i mycket begränsad omfattning inkluderas av de metoder vi här har analyserat. Detta ligger naturligtvis i metodernas natur eftersom de som regel omfattar just de individer som vistas ute i naturen. Inte desto mindre är det viktigt att ställa sig just frågan vem som inte besöker naturen och varför, i synnerhet om målet är att locka ut fler och nya grupper. Det kan gälla boende i vissa områden, personer med utländsk bakgrund eller kanske yngre personer. Att förstå icke-besökarna är viktigt men kan vara en utmaning metodmässigt. Befolkningsstudier är ett sätt (se kapitel 3), andra metoder kan vara att i anslutning till tätortsnära områden för friluftsliv använda samlingslokaler som bibliotek eller dylikt för att dela ut enkäter.
Finns det då några grupper som vi har anledning att särskild fokusera på mot bakgrund av metodernas tillkortakommanden? I sammanhanget är det intressant att notera att fler av de
112
intervjuade förvaltarna som arbetar i tätortsnära naturområden nämner familjer som en viktig målgrupp. Forskning visar emellertid att barn och ungdomars besök i vissa skogsområden runt Stockholm och Uppsala har minskat med upp till en tredjedel under de senaste 20 åren (Kardell, 2008). Det innebär att det därför bör vara av intresse att särskilt fokusera på barn och ungdomar i framtida besökarstudier för att öka kunskapen om just denna grupp. Inte minst därför att de är framtidens friluftsutövare. Även här finns emellertid metodmässiga utmaningar då enkäter inte kan riktas till minderåriga utan målsmans medgivande. Ett sätt kan då vara att använda sig av
observationer av hur barn och ungdomar använder en plats för friluftsliv, gruppintervjuer samt aktivitetsdagböcker (se kapitel 7). En viktig fråga att ställa sig är också om det kan finnas nya friluftsaktiviteter som traditionella mätmetoder inte förmår att fånga upp. Friluftsliv som söker nya platser, sker i form av tävlingar, med hjälp av motorer eller kanske rent av inomhus (se kapitel 13). Även om en stor del av friluftslivet i Sverige sker i form av förhållandevis väl kända och enkla aktiviteter som att vandra, åka skidor, fiska mm (Fredman m.fl., 2012), så finns det all anledning att hålla ett vakande öga på nya och i mångas ögon lite udda aktiviteter. Kanske det är där vi finner framtidens friluftsutövare?
Referenser
Ankre, R. & Wall-Reinius, S. 2010. Methodological Perspectives: The Application of Self-Registration Cards in the Swedish Coasts and Mountains. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 10(1): 74- 80.
Fredman, P., Hörnsten Friberg, L. & Emmelin, L. 2006. Visitor Surveys at Fulufjället – Before and After
National Park Establishment. European Tourism Research Institute, WP 2006:1.
Fredman, P., Romild, U. Emmelin, L. & Yuan, M. 2009. Non-compliance with on-site data collection in
outdoor recreation monitoring. Visitor Studies, 12(2):164-181.
Fredman, P., Romild, U., Wolf-Watz, D. & Yuan, M. 2012. Latent Demand and Time Contextual
Constraints to Outdoor Recreation in Sweden. Forests 3(1):1-21.
Fredman, P., Stenseke, M., Liljendahl, H., Mossing, A. & Laven, D. 2012. (Editors) Proceedings of the 6th
International Conference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protected Areas. “Outdoor Recreation in Change – Current Knowledge and Future Challenges”, Stockholm, Sweden,
August 21–24.
Hornback, K. & Eagles, P. 1999. Guidelines for public use measurement and reporting at parks and
protected areas. IUCN, Gland, Switzerland and Canada.
Kajala, L. (ed.) 2006. Monitoring Outdoor Recreation in the Nordic and Baltic Countries. TemaNord 2006:530. Nordic Council of Ministers, Copenhagen.
113
Kajala, L., Almik, A., Dahl, R., Diksaite, L., Erkkonen, J., Fredman, P., Jensen, F. Søndergaard, Karoles, K., Sievänen, T., Skov-Petersen, H., Vistad, O. & Wallsten, P. 2007. Visitor monitoring in nature areas – a
manual based on experiences from the Nordic and Baltic countries. Tema Nord 2007:537. Nordic Council
of Ministers, Copenhagen.
Kardell, L. 2008. Friluftsutnyttjande av tre stadsnära skogar kring Uppsala 1988-2007. Institutionen för skoglig landskapsvård, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Lindhagen, A. 1996. Forest recreation in Sweden: four case studies using quantitative and qualitative
methods. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig landskapsvård, rapport 64, Uppsala.
Lindhagen, A. & Ahlström, I. 2005. Besökarstudier i naturområden – en handbok. Rapport 2005:3, Skogsstyrelsen.
Manning, R. ( ed.) 2009. Parks and People. Managing Outdoor Recreation at Acadia National Park. University of Vermont Press, Burlington.
Naturvårdsverket. 2006. Räkna friluftslivet 2. En vägledning i användningen av IR-räknare och
trampräknare. Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket. 2009. Statistikprogram för friluftsliv – ett förslag. Rapport 5975. Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket. 2007. Kunskapen om friluftslivet – En tankesmedja om framtida forskning och kunskap
kring friluftsliv. Dokumentation av tankesmedjan på Sånga Säby 2007. Rapport 5698. Naturvårdsverket,
Stockholm.
Naturvårdsverket. 2012. Förslag till mål för friluftspolitiken. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 6476. Naturvårdsverket, Stockholm.
Regeringens skrivelse. 2001/02:173. En samlad naturvårdspolitik. Regeringskansliet, Stockholm. Sandberg, M. 2012. De är inte ute så mycket – Den bostadsnära naturkontaktens betydelse och utrymme i
storstadsbarns vardagsliv. Dr. avhandling Handelshögskolan. Göteborgs universitet, Göteborg.
SCB. 2008. Äldre är aktiva friluftsutövare. ULF (Undersökningarna av levnadsförhållanden). Välfärd nr 4. Statistiska Centralbyrån, Stockholm.
Skogsstyrelsen. 2009. Reviderade rutiner för identifiering av skogar med höga sociala värden. Protokoll nr 26, Skogsstyrelsen.
Staunæs, D. & Bramming, P. 2011. Ögonblicksbilder och cyborgskap – autofotografering och bildbaserad
forskning i K. Fangen & Sellerberg, A. (red.) Många möjliga metoder. Studentlitteratur, Lund. p. 101-116.
Starrin, B. & Renck, B. 1996. Den kvalitativa intervjun i P-G, Svensson & B. Starrin (red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund. p. 52-78.
Stockholm länsstyrelse. 2002. Besökare i naturreservat. Metodstudie och resultat av en enkätundersökning i
Stockholms län 2002. Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm.
Yuan, M. & Fredman, P. 2008. A Call for a Broad Spatial Under-standing of Outdoor Recreation Use. Raschi, A. & Trampeti, S. (red) Management for protection and sustainable development. Proceedings of the Fourth International Conference on Monitoring and Management of Visitor Flows in Recreational and Protected Areas. Montecatini Terme, Italy, 14-19 October, 2008.