Om vi börjar vår översikt över enkätens resultat med det för friluftsliv centrala begreppet "natur" så kan vi konstatera att nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur ” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar (Figur 2:8). Under längre ledigheter ökar denna andel till89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen.
36
Figur 2:8. Ungefär hur ofta är du ute i naturen?
Deltagande i aktiviteter
När det gäller deltagande i olika aktiviteter ute i naturen (tabell 2:5) så är nöjes- och
motionspromenader vanligast att ha ägnat sig åt en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är
vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och
motionspromenader (ca 32 %), följt av att cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund.
37
Tabell 2:5. Den lista med 43 olika utomhusaktiviteter (samt möjligheten att ange ”annan” aktivitet) som återkom vid flera av enkätundersökningens frågor. Här återges procenttalen för hur många gånger hela den undersökta populationen ägnat sig åt respektive aktivitet utomhus under fritiden under de senaste
12 månaderna.
Ingen gång 1-5 ggr 6-20 ggr 21-60 ggr Mer än 60 ggr
Bortfall
1. Strövat i skog och mark 9,6% 27,0% 27,1% 20,3% 16,0% 36
2. Tagit nöjes- och motionspromenader av annat slag 5,3% 12,6% 21,5% 28,2% 32,5% 49
3. Promenerat med hund 61,5% 11,1% 6,6% 5,0% 15,8% 48
4. Vandrat i fjällen 83,9% 12,6% 3,0% 0,4% 0,2% 48
5. Vandrat på vandringsleder i låglandsterräng 69,5% 20,2% 7,2% 2,1% 1,1% 52
6. Joggat/terrängsprungit 64,1% 12,6% 9,8% 7,6% 6,0% 49 7. Gått stavgång 74,4% 8,6% 7,4% 5,6% 3,9% 45 8. Cyklat i terrängen (MTB) 86,2% 7,3% 3,9% 1,6% 1,0% 58 9. Cyklat på vägar 25,4% 17,3% 21,2% 14,6% 21,4% 39 10. Åkt rullskridskor/inlines/rullskidor 93,0% 4,2% 1,6% 0,7% 0,5% 49 11. Åkt skateboard 97,7% 1,0% 0,6% 0,3% 0,3% 51
12. Badat utomhus i sjö/hav 24,3% 30,6% 27,1% 11,6% 6,4% 41
13. Badat utomhus i pool/äventyrsbad 60,7% 23,8% 11,2% 2,9% 1,4% 49
14. Dykt, snorklat 88,6% 7,5% 3,0% 0,5% 0,4% 46 15. Paddlat kanot/kajak 87,5% 10,0% 2,1% 0,2% 0,1% 46 16. Seglat, vind/vågsurfat 90,8% 5,7% 2,1% 0,9% 0,5% 45 17. Kört/åkt vattenskidor/wakeboard 95,1% 3,3% 1,1% 0,3% 0,2% 47 18. Fritidsfiskat 59,9% 25,1% 9,7% 3,6% 1,7% 37 19. Åkt längdskidor/turskidor 74,6% 13,8% 8,2% 2,5% 0,9% 42 20. Gått på snöskor 98,2% 1,3% 0,5% 0,1% 0,0% 46 21. Åkt utför på skidor 77,1% 13,4% 7,0% 1,7% 0,7% 42 22. Åkt snowboard 96,1% 2,6% 0,9% 0,2% 0,2% 47 23. Åkt skridskor/långfärdsskridskor 80,1% 14,8% 3,2% 1,3% 0,7% 46 24. Kört/åkt motorbåt 62,9% 20,0% 11,2% 4,1% 1,8% 38 25. Kört/åkt snöskoter 89,3% 6,6% 2,6% 1,1% 0,5% 42
26. Spelat paintball, rollspel (lajv) etc 95,6% 3,9% 0,2% 0,2% 0,1% 43
27. Bedrivit geocaching 98,6% 0,9% 0,3% 0,2% 0,0% 54 28. Solbadat 18,6% 25,8% 33,5% 15,2% 6,9% 39 29. Jagat 91,3% 3,0% 2,1% 2,3% 1,3% 43 30. Kört/åkt hundspann 98,9% 1,0% 0,1% 0,0% 0,1% 43 31. Kört/åkt vattenskoter/jetski 97,4% 2,2% 0,4% 0,0% 0,0% 44 32. Spelat golf 85,1% 7,0% 3,0% 3,1% 1,8% 42 33. Orienterat 94,4% 3,8% 1,0% 0,6% 0,2% 43
34. Klättrat, bestigit berg 92,6% 5,5% 0,9% 0,5% 0,5% 44
35. Åkt pulka/kälke 72,3% 18,8% 6,7% 1,3% 0,9% 45
36. Ridit i terräng 92,4% 4,2% 1,4% 0,6% 1,3% 49
37. Arbetat i trädgården 15,7% 17,0% 25,5% 23,8% 18,1% 40
38. Tältat/övernattat i naturen 80,0% 14,2% 3,4% 1,4% 1,0% 51
39. Haft picknick eller grillat i naturen 19,8% 40,9% 28,8% 7,9% 2,7% 38 40. Studerat växter/djur/fågelskådat 61,3% 22,8% 9,8% 3,3% 2,7% 40 41. Mediterat, yoga eller liknande i naturen 89,9% 6,5% 2,3% 0,7% 0,5% 44 42. Sportflugit motor- eller segelflygplan 98,3% 1,5% 0,1% 0,1% 0,1% 44 43. Seglat kite/drake, hanggliding, fallskärm, base-jump
eller liknande
98,7% 1,0% 0,1% 0,1% 0,1% 47
38
Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands.
Varför vara i naturen?
En stor del av de svarande upplever att de får ökade insikter om samspelet i naturen och en känsla av att själva vara en del av den när de vistas ute i naturpräglade miljöer. De tre viktigaste motiven för att ägna sig åt aktiviteter i natur- och kulturlandskapet är att utöva fysisk aktivitet, uppleva avkoppling samt att vara nära naturen. På vardagar betraktas fysisk aktivitet som det centrala motivet, medan avkoppling, social samvaro och att vara nära naturen blir de mest framträdande motiven under helger och ledigheter (Tabell 2:6).
Tabell 2:6. Motiv för att utöva aktiviteter i natur- och kulturlandskapet
Vardagar (%)
n=1655 Helger (%) n=1652 Längre ledigheter (%) n=1630
Uppleva avkoppling 43 58 56
Vara nära naturen 38 57 46
Umgås med familjen 29 43 44
Utöva fysisk aktivitet 68 42 34
Umgås med vänner 16 38 30
Uppleva ensamhet 25 17 14
Drygt 80 % av de svarande tror inte att det är någon utomhusaktivitet som de kommer att ägna sig mindre åt om fem år. Ungefär hälften tror i stället att de kommer att öka någon aktivitet och det är i huvudsak samma typ av vardagsnära aktiviteter som även fanns med för de knappa 20 % som trodde att de skulle minska någon aktivitet. Knappt hälften av de svarande uppger att det finns någon eller några aktiviteter de skulle vilja ägna sig mer åt än de gör i dagsläget. På vardagar är det framför allt nöjes- och motionspromenader, jogga/terränglöpning och ströva i skog och mark.
39
På helger är det liknande men med tillägget fritidsfiske. Längre ledigheter skiljer här ut sig och det som står högst på önskelistan är fjällvandring, utförsåkning samt ströva i skog och mark. Brist på tid är ett dominerande hinder, särskilt på vardagar. Familjesituationen, brist på lämpliga platser och avsaknad av någon att utöva aktiviteten med är också förhållandevis vanliga skäl (mellan 15 och 20 % uppger detta) varför man inte kan ägna sig åt aktiviteterna i den utsträckning man önskar. På längre ledigheter är avsaknad av utrustning och höga kostnader också utmärkande hinder.
Vistelser i närnaturen har inneburit att man fått en bättre kännedom om sin egen hemmiljö och genom detta fått en ökad trygghetskänsla. Möjligheter till friluftsliv har helt eller delvis påverkat valet av boende för fyra av tio svarande och nära 90 % menar att utomhusvistelse gör deras vardag mer meningsfull. Om möjligheten att utöva friluftsliv under det senaste året inte hade funnits så sjunker medianvärdet för självskattad hälsa kraftigt – från 80 till 50 på en skala 0-100. Hela 90 % av de svarande har tillgång till regnkläder, och nästan lika stor andel har stövlar. Förhållandevis många (70 % av de svarande) har möjlighet att utnyttja kikare och hälften av de svarande förfogar över skidor. Något färre har möjlighet att använda tält eller tillgång till vandringskängor.
Besöka naturen hemma eller borta?
De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15 % angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför.
40
Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för de egna utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära
områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.
Vad är friluftsliv?
Begreppet friluftsliv har bara i begränsad utsträckning använts i enkätundersökningen då det inte är självklart hur det tolkas och används av olika personer. När vi listade ett antal
utomhusaktiviteter och frågade i vilken utsträckning man anser att dessa är friluftsliv visade det sig att vandringar i skog och mark samt fjällvandringar var de som kom högst (87 respektive 88 % anser att detta helt och hållet är friluftsliv) följt av kajakpaddling (61 %) och fågelskådning (59 %). Aktiviteten ”Gå i en park i staden” är den aktivitet som minst andel av de svarande (8 %) anser är friluftsliv helt och hållet men man bör då notera att 77 % av de svarande anser att även ”Gå i en park i staden” är friluftsliv i någon utsträckning (Figur 2:9). De motorburna aktiviteterna att köra/åka motorbåt respektive snöskoter är två av de fyra aktiviteter som minst andel av de svarande associerar med friluftsliv. Dock är det även för dessa båda aktiviteter ca 40 % av de svarande som anser att dessa helt och hållet eller till stor del är friluftsliv.
41
Figur 2:9. I vilken utsträckning anser du följande är friluftsliv?
När det gäller planering och förvaltning för friluftsliv så är de svarande mycket positiva till bullerfria områden liksom till information och tillrättaläggning, t.ex. att det finns markerade leder och informationsskyltar. Att området är obetydligt påverkat av människor och att man kan förflytta sig långa sträckor utan att se hus, vägar eller andra besökare är andra exempel på sådant som de svarande är mycket positiva till. Mest negativ är man till skräp i naturen liksom tecken på miljöproblem som algblomning och liknande. Betydelsen av närnatur understryks och det finns ett starkt stöd för tanken att det är ett offentligt ansvar att skydda markområden för friluftsliv. En stor majoritet av de svarande (81 %) anser att det är viktigt att samhället satsar resurser för att
underlätta människors möjligheter till naturupplevelser och över hälften av de svarande ger stöd för påståendet att skatten ska finansiera vandrings- och skidleder, elljusspår, preparerade skidspår, parkeringar vid friluftsområden, skyltning och utställningar vid dessa, samt badplatser. Men en klar majoritet (över 70 %) av de svarande anser däremot att guidade turer och övernattningsstugor ska finansieras genom avgifter.
När vi bad de svarande att ange hur stora utgifter de haft som kunde kopplas till det man själv betraktar som friluftsliv så har drygt hälften angett en utgift på 5 000 kr eller mindre per år, en fjärdedel lägger mindre än 1 000 kr per år och ca 10 % lägger mer än 20 000 kr per år. I en fråga
42
om känslomässiga skillnader i hur man uppfattar de tre företeelserna ”friluftsliv”, ”motion utomhus” samt ”turistande i naturen” så är det dominerande intrycket att mönstren ligger mycket nära varandra, framförallt för friluftsliv och motion.
Referenser
Fredman, Peter; Karlsson, Sven-Erik, Romild, Ulla & Sandell, Klas (red.) 2008a. Vilka är ute i naturen?
Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige. Rapport No. 1,
Forskningsprogrammet: Friluftsliv i förändring, Östersund.
Fredman, Peter; Karlsson, Sven-Erik, Romild, Ulla & Sandell, Klas (red.) 2008b. Vara i naturen - varför
eller varför inte? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige. Rapport No. 2,
Forskningsprogrammet: Friluftsliv i förändring, Östersund.
Fredman, Peter; Karlsson, Sven-Erik, Romild, Ulla & Sandell, Klas (red.) 2008c. Besöka naturen - hemma
eller borta? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige. Rapport No. 3,
Forskningsprogrammet: Friluftsliv i förändring, Östersund.
Fredman, Peter; Karlsson, Sven-Erik, Romild, Ulla & Sandell, Klas (red.) 2008d. Vad är friluftsliv?
Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige. Rapport No. 4,