och urbaniseringen. För friluftslivet har det betytt att efterfrågan på natur och naturupplevelser, rekreation och turism i ökande grad kommer från storstadsområden och blir allt mer internationell. Detta gör att friluftslivet i allt större utsträckning är en tätortsnära verksamhet medan turismen å andra sidan blir mer knuten till perifera områden som har god tillgång till attraktiv natur men samtidigt är mer otillgängliga i termer av tid och kostnad. Dessa samhällsprocesser har flera konsekvenser för regional utveckling och potentialen för turismföretagande. Till exempel har de betydelse för hur efterfrågan på olika aktiviteter och naturtyper ser ut vilket får geografiska
konsekvenser. Detta betyder också att företag på olika platser har olika ekonomiska förutsättningar för naturturism då efterfrågans geografi har förändrats. Lundmark (2009) visar bland annat att efterfrågan från storstadsområdena i Sverige på friluftsliv och naturbaserade turismverksamheter inte är så hög som förväntat jämfört med andra områden och att efterfrågan till stor del kommer från de medelstora (50 000-200 000 invånare) och mindre städerna (upp till 50 000 invånare) . Dessutom tror bara en mindre andel, knappa 40%, av alla vuxna svenskar att de i högre utsträckning än i dag kommer att betala för guidade turer, paketresor och liknande, med anknytning till friluftsliv i framtiden (Lundmark, 2009).
I många sammanhang är ekonomisk utveckling kopplad till friluftsliv och naturturism något som förväntas ske genom en växande skara naturturismföretag – en bransch som präglas små
livsstilsföretag, ofta belägna i perifera områden (Lundmark & Müller, 2010; Lundberg & Fredman, 2011). Det är förvisso sant att dessa företag är de som tydligast kan kopplas till naturturism men det betyder inte att det är där de största intäkterna från naturturism görs. Precis som med mycket annan turism kommer de stora förtjänsterna helt andra affärsidkare till godo så som restauranger eller bensinmackar (Tillväxtverket, 2011). Detta beror på att turismnäringen i sig själv har en komplex struktur, eftersom den är ett samlingsbegrepp som utgörs av aktiviteter i olika branscher, som exempelvis rese-, hotell- och flygbranschen, som är riktade till och konsumeras av turister. Gemensamt för verksamheterna är att de levererar varor och tjänster avsedda för
människor som utövar turism. Turismen och turismföretagen ger också indirekta effekter på andra verksamheter som i större eller mindre utsträckning kan sägas vara en del av turistnäringen. Detta gäller exempelvis hotell, restauranger och butiker för exempelvis utrustning, mat och kläder. En annan viktig faktor som påverkar den ekonomiska utvecklingen lokalt och regionalt är huruvida turisterna väljer att konsumera naturen på egen hand eller via ett turismföretag.
183
För regioner som vill utvecklas genom naturturism är det viktigt att veta om regionen är attraktiv endast för sina egna innevånare eller om också naturturister attraheras av att resa dit. Detta beror på att ett positivt flödesnetto av människor och pengar till en region genererar tillväxt, samt att turister ofta bidrar till andra lokala branscher än vad lokalboende friluftsutövare gör. Ytterligare en anledning till att de indirekta ekonomiska värdena som genereras av naturturism är viktiga att ta med i beräkningen är att de mervärden som generas i andra branscher annars inte räknas. Hit hör till exempel friluftsaktiviteter som inte har förpackats och sålts som produkter som ändå
konsumeras av turister och den konsumtion som genereras inom detaljhandeln exempelvis. De turister som kommer till naturresursrika områden kommer då indirekt att bidra till regional utveckling, trots att de inte utgör naturturister genom konsumtion hos ett naturturismföretag. För turismnäringen är det klart att man framförallt vill att turister ska engagera turismföretag och inte resa på egen hand. Ekoturismföreningen menar att resor som företas på egen hand ger ett avsevärt mindre ekonomiskt avtryck än om de organiseras av resebranschen
(Ekoturismföreningens hemsida 2011-10-20). Frågan är om det verkligen förhåller sig på detta sätt? Då har man inte räknat med de kringeffekter som skapas av människor som reser på egen hand. För regional utveckling måste man komma ihåg att dessa turister fortfarande bidrar till den lokala ekonomin genom annan konsumtion i till exempel hotell- camping och
detaljhandelssektorerna. Fredman, Svensson, Lindberg och Holmstedt (2010) har exempelvis beräknat att svensken i genomsnitt lägger 12 800 kr per år på utgifter relaterat till friluftsliv. Av dessa hamnar 45% i regionen där man bor, 30% i övriga Sverige och 25% utomlands (se vidare kapitel 10).
För att turismföretag ska kunna utvecklas och skapa tillväxt krävs att naturen kan förpackas och säljas som en turismprodukt, dvs. att naturmiljöer kan omformas till produkter som utgör varor och tjänster vilka kan säljas av företag till turister (Arnould m.fl., 1998). Dessa produkter måste på så sätt göras attraktiva för att bli konkurrensmässiga och kommersiellt gångbara på både den
inhemska och utländska marknaden. För att få reda på vilka ekonomiska effekter dessa företag har för regional tillväxt, måste vi veta vilka företagen är, hur stor omsättning de har, vilka länkar de har inom och utom regionen samt vilka de anställer och formerna för anställning. Lokal arbetskraft och helårsanställda är alltid bättre för en region än säsongsanställda distansarbetare. Det är dock svårt att uppskatta det ekonomiska värdet av den organiserade naturturismen specifikt, och därför behövs bättre kunskap om de indirekta ekonomiska värdena. I forskning på nationell nivå i vårt grannland Finland sägs naturen vara det viktigaste skälet för turister att komma, och naturturismen står för cirka 20 procent av den totala omsättningen av utländsk turism på nationell nivå (Rinne &
184
Saastamoinen, 2005). En mycket ungefärlig uppskattning av det ekonomiska värdet av naturturism i Sverige är cirka 23 miljarder svenska kronor (Fredman m.fl., 2008), baserad på landets
turistattraktioner och därmed exklusive flera viktiga naturturismsegment som fritidshusturism, jakt och fiske.