Vad finner vi för sociala mönster i det svenska friluftslivet (jämför tabell 5:1, samt se vidare Karlsson 2012, Haraldson 2012, Bladh 2012)? Det är inga speciellt förvånande resultat om vi jämför med andra studier rörande friluftsliv eller andra fritidsaktiviteter, exempelvis inom sport- och kulturområdena (ex. Odden 2008 och Oskarsson, Bengtsson, Berglund (red.) 2010). Vi finner nämligen:
- Att det finns skillnader mellan olika generationer, även om de i vår studie är något svåråtkomliga, vilket beror på högt bortfall bland de yngre. Den skillnad som dock kan uppmärksammas är att de yngre, kanske inte förvånande, inriktar sig något mer på ”kroppsinriktade” verksamheter. I ovanstående tabell framträder detta endast ifråga om jogging och slalom som är typiska livsstilsaktiviteter, där konsumtion av t.ex. kläder och material är viktiga ingredienser för att visa sin tillhörighet till livsstilen (Karlsson 2006). - Att det finns genusskillnader. I våra rapporter där vi beskriver fler aktivitetskategorier
finner vi att kvinnorna är mer aktiva när det gäller de vanliga friluftslivsaktiviteterna strövat i skog och mark, nöjespromenader samt framförallt stavgång. När det gäller jogging är dock männen mer aktiva liksom när det gäller fiske och jakt. En mer sammansatt bild visas i en fördjupad studie av könsskillnader (Haraldson 2012), där vi exempelvis finner att männen är mer aktiva när det gäller ”motoraktiviteter” som kört/åkt motorbåt, medan kvinnor är mer aktiva när det gäller ”djuraktiviteter” exempelvis ridning eller promenerat med hund.
- Att det finns skillnader mellan klasser. Det är uppenbart att medelklassen d.v.s. främst näringslivs- och välfärdsprofessionella är mest aktiva. Detta gäller dock inte de
naturbruksbaserade aktiviteterna jakt och fiske, som fortfarande har en stark koppling till rurala livsformer. På motsvarande sätt som den urbana borgerligheten var friluftslivets grundare under senare hälften av1800-talet är det medelklassens livsstilar som är centrala företrädare för det nutida friluftslivet. Samtidigt kännetecknas svenskt friluftsliv av ett
86
brett deltagande. I ovanstående tabell mäter vi klasstillhörighet genom hushållsinkomst, arbetsplatsens fackföreningstillhörighet samt boendemiljö. I våra rapporter används även utbildningsvariabeln. Det finns en relativ tydlig tendens till att det moderna friluftslivets bärare utifrån våra klassificeringarär den nya medelklassen.
- Att det finns skillnader när det gäller kulturell bakgrund och friluftsliv. I Karlsson (2012) med dess fler alternativ när det gäller aktivitetsgrad finns det en tydligare tendens än i ovanstående tabell. Aktivitetsnivån är högre bland dem som kommer från friluftslivets ”kärnområde”, nämligen Norden och norra Europa medan invandrare från andra områden har lägre aktivitetsgrad vad gäller vissa ”klassiska” friluftslivsaktiviteter, t.ex. ströva i skog och mark. Men på grund av vår mätnings något skakiga data bl. a beroende på att en kategori som andelen utlandsfödda formar en komplex och mångformig grupp kommer vi senare att diskuteravad dessa kan betyda när det gäller deras friluftsliv utifrån genomförda informativa intervjuer, andra studier samt litteraturgenomgång.
- Att det är inte bara globala regionala skillnader som har betydelse, utan också nationella regionala skillnader påverkar aktivitetsmönstret, vilket illustreras i ovanstående tabell t.ex. genom den tydligt högre aktivitetsgraden i Norrland för ett antal aktiviteter. Platser och regioners naturförutsättningar och samhälleliga struktur har stor betydelse för det friluftsliv som utövas (Bladh 2012, Karlsson 2012).
Ovanstående ger visserligen en förenklad bild av dominerande sociala mönster men dessa stämmer relativt väl med andra mönster som rör fritidsaktiviteter (t.ex. Rojek 2005).
Vår dominerande tes är således att dessa sociala mönster har sin grund i den nutida samhälleliga kontexten, framförallt det nutida globala kommersiella samhället med dess olikartade livsstilar som i stor utsträckning har konsumtion som sin bas. Även om dessa mönster är relativt
framträdande finns det under denna yta ett mer mångfaldigt mönster exempelvis när det gäller kön, regionala skillnader och etniska gruppers förhållande till det svenska friluftslivet vilket analyseras djupare i våra rapporter (Karlsson 2012, Haraldson 2012, Bladh 2012). Vi kommer här att ge ett bidrag till diskussionen om etnicitet och friluftsliv, då det varit en framträdande fråga i den
friluftspolitiska debatten. Men först dock ett försök att ytterligare förklara de dominerande mönster som framträder i tabellen.
87
Ett försök att förklara det svenska mönstret utifrån den nutida samhälleliga kontexten
En viktig social kategori för uppkomsten av 1800-talets friluftsliv var den borgerliga urbana klassen, vars längtan ut i naturen hängde samman med ett allt större intresse för naturlandskapet under denna tidsperiod. Detta var i sin tur relaterat till en dåtida stark svensk nationalistisk idédebatt, där den svenska naturen var en materialisering av den nationalistiska känslan. Under samma tidsperiod fick också naturvetenskapen sitt genombrott. Friluftslivet blev en slags syntes av stark upplevd nationell romantisk längtan till naturen samt en naturvetenskapligt inspirerad upptäckarlust (Karlsson 1994, se också Sandell & Sörlin 2008).
Utvecklingen under 1900-talet har i hög grad inneburit att friluftslivet spridits vidare till andra samhällsklasser, kvinnor, äldre och rurala områden. Odden (2008) betecknar detta som friluftslivets inkluderingsprocess, vilket kännetecknas av brett deltagande för många vanliga friluftslivsaktiviteter som vi kan identifiera i tabell 5:1. Men det finns fortfarande skillnader mellan olika sociala kategorier.
Den klass som nu alltmer dominerar den nationella och den globala scenen är medelklassen vars värden är relaterade till de olika samhälleliga sfärerna - ekonomin, politiken, den sociala världen och kulturen. Den ekonomiska sfären har stor påverkan på de andra, framförallt sedan 1980-talet då den s.k. nyliberala marknadsekonomin fick genomslag. Detta har i sin tur bland annat lett till ett dominerande konsumtionssamhälle vars bärare i stor utsträckning är den nämnda medelklassen vars skapade livsstilar i hög grad är relaterad till detta konsumtionssamhälle (t.ex. Bauman 2008). Specialiserade former av friluftsliv och naturturism spelar en viktig roll i flera sådana livsstilar. Medelklassen består av såväl näringslivsprofessionella som välfärdsprofessionella, d v s framförallt högutbildade inom välfärds- och näringslivssektorerna. Ett flertal studier visar att denna klass blir allt mer dominerande i urbana småhusområden (t.ex. Florida 2010). Dessa bostadsområden visar en relativ hög frekvens friluftsaktiva i våra data, ett samband som också framträder när det gäller utbildningsnivå, hushållsinkomstens storlek samt arbetsplatsernas fackföreningstillhörighet. Medialt tycks också såväl de stora dagstidningars söndagsbilagor och olika livsstilstidskrifter som inriktar sig på friluftsliv vända sig till medelklassen. Det finns således enligt vår mening ett relativt tydligt samband mellan klass och friluftsliv. Detta har sin grund i urbana livsformer och livsstilar som materialiseras inom ramen för det nutida
konsumtionssamhället (Karlsson 2012).
Så är även fallet med de yngre generationer som vuxit upp under de senaste decennierna. De tycks enligt våra data och andras (ex. Oddens 2008) främst vara mer fokuserade på ”kroppsinriktade”
88
verksamheter än de äldre. Kroppen utgör nämligen en viktig ingrediens i olika livsstilar i den mer ungdomliga delen av konsumtionskulturen (Karlsson 2001 och 2006, se också Sandell, Arnegård och Backman (red.) 2011). Den utgör nämligen ett viktigt varumärke som tillhör de yngres tidsanda. 80-talisterna brukar för övrigt benämnas som ”varumärkesgenerationen”.
Det som också framträder i våra data är att kvinnor har något högre deltagandegrad framförallt när det gäller motionsinriktade aktiviteter, dock med undantag för jogging. Det är inte bara kroppen som varumärke som har betydelse utan också den goda hälsan. Ett uttryck för detta är att den kommersiella Wellness -verksamheten med motion som ett viktigt inslag har fått en ökad
betydelse under senare tid. Naturen tycks således inte bara vara en plats för, utan snarare också en kuliss för, motionsaktiviteter? Ett annat exempel från våra data är stavgång, där en högre andel äldre kvinnor är aktiva. Motion som hälsofrämjande aktivitet är således en viktig ingrediens i nutidens friluftsliv. Om att söka naturens själ var betydelsefull för friluftslivets etablering så har allt mer den egna upplevelsen och hälsan blivit viktig. Ett tecken på den nutida individualisering som många samhällsvetare diskuterar (t.ex. Giddens 2010)? Fiske och jakt domineras däremot fortfarande av män. Men enligt SCB:s ULF-undersökningar (t.ex. SCB 2003) och tidningsreferat vid starten av älgjakten 2012 (Persson 2012) tycks andelen kvinnor sakta öka. Ett tecken på en ökad jämlikhet mellan könen? Haraldson (2012) diskuterar i linje med Pedersen (1999) mera principiellt hur friluftslivets aktiviteter i många fall i forskningen är definierade utifrån
individuella handlingar med stor frihet som i hög grad förknippas med manliga aktiviteter, medan ett perspektiv på friluftsliv som sociala handlingar i vardagen ofta saknas.
Regionalt finns ett geografiskt mönster där det norrländska friluftslivet visar en tydligt högre deltagandegrad för motoraktiviteter, jakt och fiske (Bladh 2012). Svealandsregionen uppvisar för ett antal aktiviteter ett tydligt mera jämställt aktivitetsmönster än Norrland och Götaland. Götaland har föga överraskande en klart lägre deltagandegrad på vinteraktiviteter som skidåkning och långfärdsskridskor. Våra data visar också att tillgång till fritidshus är en central faktor för att vara mera aktiv i sitt friluftsliv, och ge tillgång till en större repertoar av miljöer för friluftsaktiviteter, t.ex. i kust och fjäll. Särskilt tydligt framträder detta i Norrland, där fritidshuset för många har en viktig roll under helger i ett sammanhang som antyder en friluftsbaserad livsstil.