Teologi var det ämne som tillsammans med historia dominerade familjen Rothkirchs boksamlingar. Därmed var den teologiska lit-teraturen välrepresenterad bland böckerna som Wrangel tog. Hans val föll bland annat på Martin Luthers Tischreden (tryckt för första gången 1566), med reformatorns råd och talesätt, och på Johann Arndts Postilla. Bland de böcker som var avsedda för barnens ut-bildning tog Wrangel den jesuitiske teologen Cornelius a Lapides bibelkommentarer i sex band.439 Böckerna noterades senare i en av Wrangels bokkataloger daterad 1660, där bibliotekarien i fråga påpekade att verket totalt bestod av sju band, men att det bara fanns sex i samlingen.440 Det kan vara en anledning till att Wrangel året därpå beställde samma verk i en annan tiobandsutgåva genom en av sina bokagenter i Amsterdam.441 Detta förvärv var särskilt kostsamt och händelsen är intressant på flera sätt. Att Wrangel införskaffade samma verk två gånger tyder på ett stort intresse av att äga Lapides kommentarer. Cornelius a Lapides böcker var inte de enda verk av katolska teologer som Wrangel tog från familjen Rothkirch. Den spanske jesuiten Juan de Pinedas kommentar till Job ingick även i bytet, liksom den franske katolske teologen Simon de Muis kom-mentarer till Psaltaren från 1630.
De här exemplen visar att Wrangel var intresserad av böcker som kunde klassificeras som katolsk teologi under 1600-talet. Han var
439. Jfr Bibliotheca Rothkirchiana equestris, E 8580, Skoklostersamlingen, RA Ma-rieberg, s. 9 och 35.
440. Catalogus LIBRORUM illustrissimi comitis Caroli Gustavi Wrangelij […] 1660, E 8580, Skoklostersamlingen, RA Marieberg.
441. Losman 1980, s. 200.
Första sidan ur Wrangels förteckning över Rothkirchbytet, i
”Bibliotheca Rothkirchiana equestris”, E 8580, Skoklostersamlingen, RA Marieberg. Foto:
Riksarkivet.
inte den ende i rikets elit som hade detta intresse. I Magnus Gab-riel De la Gardies boksamling fanns böcker från jesuitkollegierna i Erfurt och Heiligenstadt som De la Gardie hade köpt 1652. Walde har hävdat att det var under Karl X Gustavs tid och under fälttågen i det danska riket som de svenska aristokraterna kom över den mest användbara litteraturen. De danska samlingarna var nämligen av rätt konfession, till skillnad från de jesuitiska samlingar som hade tagits tidigare under 1620- och 30-talen.442 Men Rothkirchbytet och andra böcker – som Wrangels bokliga byte från dansken Fredrik von Barnewitz och från ett antal lärda i Polen – visar att tidigmodernt boksamlande var mer komplicerat än så. Wrangel var intresserad av att samla böcker av olika konfessioner. Precis som i fallet Uppsala illustrerar Wrangels teologiska böcker att 1600-talets boksamlingar inte var konfessionellt fixerade på det sätt som forskare i modern tid har utgått ifrån.443
Wrangel har inte lämnat några vetenskapliga skrifter efter sig, som militära traktater eller liknande inom något annat ämne. Men det finns exempel på att han intresserade sig för lärda debatter och visade engagemang i konfessionella frågor. I egenskap av universi-tetskansler i Greifswald och som Pommerns generalguvernör bistod han bland annat den före detta jesuiten J. G. Tremellius, vars utnäm-ning till rektor i Stettin oroade företrädare för den lutherska orto-442. Walde 1916, s. 9, 38–40. De la Gardies förvärv av dessa gick via den danske
historikern Stephen Hansen Stephanus boksamling. Det som framförallt tycks ha intresserat De la Gardie i Stephanus samling var handskrifterna, se Gustaf Edvard Klemming, Om Stephanii boksamling, Stockholm 1850, opaginerad.
443. Liknande problematik har nyligen uppmärksammats inom reformations-historisk forskning av teologen Otfried Czaika. Han har genom studier av urval och gallring bland böckerna i biskopen Sveno Jacobis boksamling kunnat omvärdera dennes konfessionella ställningstaganden. Därmed har Czaika kunnat revidera tidigare forskning och demonstrerat hur en bok-samlings sammansättning speglar ägarens orientering i olika frågor även om det inte går att komma åt dennes tankar. Se Otfried Czaika, Sveno Ja-cobi: boksamlaren, biskopen, teologen: en bok- och kyrkohistorisk studie, Stockholm 2013, s. 15–22, 38–42, 49, 57–61.
doxin vid universitet i Greifswald. Därtill visade Wrangel sitt stöd för Åbobiskopen Johannes Terserus, en av de främsta företrädarna för synkretismen i det svenska kungariket. Wrangel försåg till och med samme biskop med en anonym skrift som diskuterade en för-ening av de katolska och evangeliska konfessionerna, så att skriften skulle kunna diskuteras av teologerna som var verksamma i Åbo.
Wrangel hade även under 14 år kontakt med teologen och histori-kern Johann Michael Dilherr, en förpietist som betonade etiken och moralens betydelse före dogmatiken. Även Dilherr sympatiserade med synkretisternas strävanden. Wrangel förevisade därmed genom sina brevväxlingar och kontakter att han intresserade sig för frågan om ett närmande mellan den katolska och de evangeliska kyrkor-na.444 Sammantaget materialiserades dessa konfessionella intressen i hans boksamling både genom valet av byten och genom de böcker som bokhandlare ute i Europa försåg honom med. Förutom de krist-na kyrkorkrist-na fanns den islamska tron representerad bland teologin i Wrangels bibliotek, genom en praktfull koranhandskrift som han hade införskaffat till sin samling.445
Såväl Wrangels och De la Gardies som de danska adelsmännen Rothkirchs och von Barnewitz boksamlingar visar alltså att samla-rens konfession inte behövde påverka bibliotekets innehåll på ett så kategoriskt sätt som Walde tänkte sig, tvärtom. I Wrangels Skoklos-terbibliotek klassificerades de konfessionella böckerna på ett annat sätt än vad som var fallet i Uppsala universitetsbibliotek. I ”Biblio-teksvariationer” framkom att samma sorts teologiska böcker kunde klassificeras på olika sätt, och att de teologiska böckerna med tiden inordnades i en temporal ordning. I det nedre biblioteket förvarades merparten av det som bibliotekarierna ansåg vara katolskt, kalvi-nistiskt och jesuitiskt i ett historiskt bibliotek fyllt med gamla före-mål. På så sätt kunde europeisk konfessionshistoria skapas genom 444. Losman 1980, s. 13, 85, 141–150, 154–156.
445. Arne Losman, ”Skokloster: Europe and the world in a Swedish castle”, i Arne Losman, Agneta Lundström & Margareta Revera (red.), The age of new Sweden, Stockholm 1988, s. 97; Losman 1973, s. 87.
bibliotekets materiella organisation. Ett av de verk som Wrangel valde i familjen Rothkirchs samling, Juan de Pinedas Job-kommen-tar, klassificerades i universitetsbiblioteket som katolsk teologi av Laurentius Tolfstadius och placerades därmed i det nedre bibliote-ket.446 Dessa konfessionella och temporala temata kom alltså inte att uttryckas på samma sätt på Skokloster som i Uppsala. I Wrangels boksamling tolkades alla konfessionella böcker som teologi. Varje bok bidrog till att skapa en encyklopedisk och genomtänkt samling, något som kommer att diskuteras utförligt längre fram i förhållande till ett annat krigsmuseum i slottet: rustkammaren.