Uppsala universitetsbibliotek grundades genom Gustav II Adolfs förordnande 1620. Med förordnandet följde en kunglig donation av böcker, beslagtagna från nedlagda klosterbibliotek, jämte bidrag från äldre kungliga samlingar. Före detta årtal hade det inte funnits någon boksamling som tillhörde universitetet. På kort tid mer än dubblerades kungens första donation med hjälp av byten, när jesu-itkollegiernas samlingar i Riga och Braunsberg samt böcker från kapitelbiblioteket i Frauenburg konfiskerades. År 1636 tillkom även böcker från Würzburg och troligen även från Mainz.277 Knappt två decennier senare var den engelske ambassadören Bulstrode White-locke på besök i Uppsala. Han beskrev i sin journal hur han och det franska sändebudet besökte universitetsbiblioteket.
[De] gick tillsammans till universitetets bibliotek, där det finns många bra böcker, till största delen förda [hit] utur Tyskland; men det [biblioteket] är inte märkvärdigt, inte heller överträffar det de publika biblioteken i England, eller någon annanstans. En av Whitelockes män menade att det [biblioteket] inte överträffade det privata bibliotek som hans herre hade i sitt eget hem i Eng-277. Annerstedt 1894, s. 9f, 13; Walde 1916, s. 168.
land, vilket Whitelockes man försäkrade några av professorerna här, vilka inte var glada över det, och inte heller med lätthet kunde tro att den engelske ambassadörens bibliotek i hans privata hus var att jämföra med deras universitetsbibliotek.278
Med detta korta omdöme visade Whitelocke hur biblioteket kunde upplevas av en lärd utomstående: det mesta där hade hämtats i det tysk-romerska riket och däribland fanns förvisso många bra böcker, men det var ändå inte gott nog. I ambassadörens ögon tycks varken böckernas kunskap eller antal ha varit särskilt imponerande. Det är två omständigheter i Whitelockes berättelse som skall ägnas särskild uppmärksamhet här: han såg böckernas geografiska identitet och deras betydelser som bortförda föremål som det mest anmärknings-värda i Uppsala universitetsbibliotek.
Tidigare kulturhistorisk forskning har visat hur europeiska bib-liotek påverkades av flera övergripande samhällsförändringar under 1600-talet. Omvälvande processer som boktryckarkonstens genom-brott, reformationens och motreformationens konfessionella för-lopp och den moderna naturvetenskapens framväxt satte sina spår i böckernas rum. Utvecklingen påverkade den lärda elitens förståelse av vad som var gammal och ny kunskap, vilket fick direkta genom-slag i bibliotekens utformning. Om boksamlingarna före 1600 först och främst var humanistiskt och historiskt orienterade omskapades de nu i takt med religiösa dispyter, förändringar av historiesyn och den naturvetenskapliga revolutionens fortskridande. Detta ökade kraven på mer samtidsorienterade, kunskapsmässigt uppdaterade och nyttiga samlingar. Det innebar även att bibliotekarier och andra lärda var tvungna att förhålla sig till äldre kunskap och föremål som de ansåg var gamla i jämförelse.279 Denna biografi anknyter till dessa 278. Whitelocke 1772, s. 92. Min översättning och kursivering. Whitelocke skrev
om sig själv i tredje person vilket inte var ovanligt vid denna tid.
279. Se t.ex. Luigi Balsamo, Bibliography: history of a tradition, Berkeley 1990, s.
5; Malcolm Walsby, ”Book lists and their meaning”, i Malcolm Walsby
& Natasha Constantinidou (red.), Documenting the early modern book world:
studier och ämnar visa hur de här övergripande förändringarna tog sina materiella former, innebörder och uttryck genom tillförseln av byten i Uppsala universitetsbibliotek. Vilka omständigheter var utmärkande för detta specifika exempel?
Detta kapitel undersöker skapandet av Uppsala universitets-bibliotek genom de byten som fördes från jesuitkollegierna i Riga, Braunsberg och kapitelbiblioteket i Frauenburg till det svenska kungariket.280 Hur hanterade och klassificerade bibliotekarierna dessa föremål? Hur påverkade bytena genom sina materiella kvali-teter skapandet av nya rum och miljöer för samlingarna? Biografin kommer att generera förståelse för hur bibliotekarierna arrangerade och förstod byten som kunskap, konfession och tid. Samlingarnas materialiseringar kännetecknades av vad som bäst kan beskrivas som biblioteksvariationer. Det innebar att böckerna delades upp i två bib-liotek, vilka ordnades efter flera ideal som avslöjade ämbetsmännens förståelse för föremålens epistemologiska och tidsliga egenskaper.
I centrum för undersökningen står ett antal förteckningar över byten samt bibliotekets kataloger. Det är inte förteckningarnas till-förlitlighet vad gäller bytets storlek och liknande som är intressant här, utan vad dessa subjektiva representationer – för att återknyta till Giorgio Riello – berättar om själva arbetsprocessen, då före-målen packades, grupperades och klassificerades.281 Förteckningar, inventarier och kataloger låter forskaren förstå hur tidigmoderna
inventories and catalogues in manuscript and print, Leiden 2013, s. 2–4; Summit 2008, s. 2–8; Burke 2000, s. 38–44, 103–106; Helmut Zedelmaier, Bibli-otheca universalis und bibliBibli-otheca selecta: das Problem der Ordnung des gelehrten Wissens in der frühen Neuzeit, Köln 1992, s. 9–21; Evgenij Ivanovič Šamurin, Geschichte der bibliothekarisch-bibliographischen Klassifikation. 1, Leipzig, 1964, s. 135–139.
280. En tidigare version av detta kapitel har publicerats i antologin Åter-kopplingar, se Emma Hagström Molin, ”Biblioteksmaterialiseringar: krigs-byten, samlingsordningar och rum i Uppsala universitetsbibliotek under 1600-talet”, i Marie Cronqvist, Patrik Lundell & Pelle Snickars (red.), Återkopplingar, Lund 2014, s. 309–327.
281. Riello 2012, s. 135–140.
ting kunde tolkas, beroende på de specifika rumsliga och epistemo-logiska omständigheter som rådde vid tiden då föremålen hantera-des eller visahantera-des.282 Det var därmed inte bara samlingarnas innehåll och vem som arbetade med dem som påverkade hur föremålen be-skrevs, utan även var och när det skedde. Det kommer att visa sig hur inventering och packning av byten i kistor och tunnor på Tre Kronor i Stockholm fick långtgående verkningar på samlingarnas organisation i Uppsala universitetsbibliotek.
De jesuitiska och kyrkliga boksamlingarna som analyseras kom från lärda katolska miljöer för att sedan omskapas till ett protes-tantiskt universitetsbibliotek. Däri ligger ett epistemologiskt möte som tidigare har tolkats som mindre lyckat, för att inte säga mycket problematiskt, av forskare som Otto Walde och Margareta Horn-wall.283 Med ”epistemologi” avses här tidigmodern kunskapsförstå-else, dess omfattning och gränser i vid bemärkelse. Jag har valt att följa forskare som till exempel Tamás Demeter, Paula Findlen och Peter Burke vilka alla har betonat variationerna i periodens kun-skapsuppfattning. På samma sätt som att historiesynen var mångfa-cetterad fanns olika epistemologier, som kunde vara konfessionellt färgade.284 Denna omständighet gör att behandlingen av
konfessio-282. Bleichmar 2011, s. 20; en mer traditionell hållning står Walsby för i Walsby 2013, s. 1–24, se särskilt s. 11. Walsby kommer med flera goda källkritiska poänger, ytterst handlar det dock om huruvida informationen som ges i katalogen eller inventariet är sann eller falsk. Klassifikation som en tolk-ningspraktik berörs överhuvudtaget inte.
283. Walde 1916, s. 15–16, 18; Hornwall 1981, s. 68.
284. Pomata & Siraisi 2005, s. 1–17; Tamás Demeter, ”Values, norms and ideo-logies in early modern inquiry: an introduction”, i Tamás Demeter, Claus Zittel & Kathryn Murphy (red.), Conflicting values of inquiry: ideologies of epistemology in early modern Europe [elektronisk resurs], Brill 2015, s. 1–9, se särskilt s. 6; jfr Findlen 1994, s. 9, 78–93; och Burke 2000, s. 13–17, 82–90.
Findlen använder sig av begreppet vetenskaplig kultur, och beskriver därtill en specifik jesuitisk sådan. Burke talar om ”variationer av kunskap” under tidigmodern tid. Jag har i likhet med Demeter valt att använda mig av orden epistemologi/epistemologier för att beskriva dessa kunskapsvaria-tioner.
nella böcker är särskilt intressant att studera. Med konfessionella böcker avses här böcker som klassificerades som teologi och/eller tillskrevs en viss konfession av bibliotekarierna: i regel luthersk, ka-tolsk eller kalvinistisk.285 Hanteringen av dessa föremål belyser inte bara hur religiös polemik kunde fungera, utan illustrerar även hur byten kunde tillskrivas tidsliga egenskaper. Hur hanterade biblio-tekarierna i Uppsala de böcker som de tolkade som jesuitiska, ka-tolska och kalvinistiska?